Atuagagdliutit - 01.03.1932, Blaðsíða 2

115
116
nerat encungitsunik. pingårtumik arnat ilait
taimåikajugtarput, tamånalo migdlisartaria-
KarpoK sulissugssanit sullssutigineKartardlu-
ne årKingniartardlugo.
måssåkume inatsisit angujartuinarpåti-
gut, anguvisavåtigutdlo iluamik nåpertuiv-
dluarnlkut sulissutigineKalerpata.
sordlume nunaKarfiup inuisa ilait OKaut-
siautinik erKungikaluartunik tusarsimagå-
ngamik piviussutut agdlåt ugperissarmatigik
siaruartilerdlugitdlo, tamanalo mianerssutigi-
ssariaKarpoK pingårtumik méreat tusåtitdlu-
git, erKartorneKartugssåungitdluinaraluartut
mernanilo tusagagssåungivigsut erKartorne-
Kartåinardlutik, piviussungordlugitdlo sagdlu-
liutaussut nunanarfingnut avdlanut siåmarsi-
massut kingornalo tusardlugit ugperineKaler-
simavdlutik. inungnut tåukununga oKauti-
ginerdlugaussunut nikanarsautauginartarput.
peridgsårtumigdle påsiniaissariaKarpoK
ilumut sagdlunersut, imalumt ilumortunersut.
aperissariaKarpugutdlo imåitumik:
sujugdlermik inoKatiminik sagdlutiging-
nigdlune autdlarnissoK, tainanutdlo erKungit-
sumik inoKatiminik kagdluaissoK, pissortau-
ssunit pinerdlugtutut issigissariaKångi'nerdlu-
ne akilisitaunfkut erKartussaumkutdlunit?
åipagssånik: silame inonatiminut patsi-
seKångitsumut kamagtoK inoKatine Kavsit
mérKatdlo tusåssut tusånerdlugtitsivdlune.
kommaneraadit KaerKuvdlugo pissutainik su-
junersiortariaKarnerdlugo? pissariaKångitsu-
migdlo taimailiorsimagpat anuslngorsåumik
nalunaerfigissariaKaråt pfngitsailiniartariaKa-
råtdlo kingorna silame taimailiusångitsoK.
pingajugssånik: inungnit Kavsinit igpigi-
neKaraluardlune nunaKarfiuvdle pissortainit
ilaglnagauvdlune nauk tåuko ardlåinit ilisi-
maneKaraluardlune ilagfnarneKarpat. sordlu-
lunit inatsisinik piniarnerup tungånut uniui-
ssoKarsimatitdlugo, nunaKarfiup inuisa ardlåi-
nit, ilisimangnigtoK tåuna inatsisinigdlo så-
kugssineKarérsimagaluardlune sullssutiging-
nigkumångitsoK kommuneraadimut sule ata-
ssariaKarnerdlune? kommuneraadfme inatsi-
sit såkugalugit erKortumik sullsåput. kom-
muneraadit-uko atorfiat angisoK sfisupagi-
ssagssaunanilo tapersersoriaKartoK. taimatut-
dle atorfiligtut avdlatut angisfitut issigissaria-
KartoK atarKiniardlugo neriugdluta tåuko ajå-
ngitsumik sulfssutfsagåtigut. taimaingmat ne-
riusaugut tåuko Kununatik sullsassut nåper-
tuivdluarm'kut inatsisit såkugalugit, nauk ila-
ne påsingnlngmikut suliat inoKatit tunganit
tåukununga nikatdlornartaraluarpatalumt, tai-
måitumik påsisimassaKartut kommuneraadit
tungånut atorfiatigut tapersersusavait. tauva-
me tåuko uvagutdlo tapersersoKatigtgdluta
sulileruvta nunaKarfivtfne erKigsisimanerull-
saugut KuleKutaK encordlugo. sulissuvutdlo
tåuko nakussutigivdluåsavavut. kommune-
raadime nikagissagssåungitdlat pissusigssan
erKordlugo sulissoKarångama nuånersungmat.
ilumutdle sule inuit tungånit isumamikut
noKingneKarpatdlangf kunik angnerussumik
Kujanardlunilo nuånernerusagaluarpoK. ki-
siåne isuma tamåna tunuåsaoK, isumale »sa-
perase isumaKaleritse« sagdlfngåsavdlune,
inatsisit pernussutait nukiusangmata naleri-
sitsfsavdlutigdlo.
Klaus Olsen.
åsit avgornersissarneK.
(agdl. B. Lynge.)
nalungilarput måna tikitdlugo avgorner-
sissarneK avangnånilo kujatånilo ingerdlåne-
Karsimangmat åssigingajangmik maligtari-
ssagssaKardlune, tungavingmigume åssigigpoK
puissfniarneK taimanlkut avgornersissarneK
autdlarterKårmat tamagingne inutigssarsiutit
pingårnerssarissåt nåpertfitigalugo perKilssu-
siuneKarsimangmat piniartutut pikorissuseK
puissitat amerdlåssusé såkutigut pisåtatigut-