Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 01.07.1933, Blaðsíða 2

Atuagagdliutit - 01.07.1933, Blaðsíða 2
178 ATUAGAGDLIUTIT Nr. 23 sineKarnerme kingornagut Kavsérpagssuarnik angisfinik suliaKartarsimavoK, tåssalo ama må- nåkut Norgip Daamarkivdlo isumaKatigmgissu- tåt suliarisimavdlugo. Haagime erKartussissut isumaKatiglngtssut tamåna suliagssarilermåssuk sujugdlermik Dan- mark Norgilo agdlagkatigut akerssuput. danskit unerdlugdlutik agdlagåt sujugdleK nagsiuneKar- poK Okt. naggatåne 1931, KuperneKartoK 85-nik. Norgimiut akissutåt sujugdleK tuniuneKarpoK 15’ Marts 1932 untritiligpålugssuarnigdlo Kuperne- Kardlune. tauvalo danskit akernigput 22’ Juli 1932 tåussumatut agtigissumik. tauvale Norgi- miut akerKeriånguaramik 14’ Okt. 1932 — per- Karnériåinarput tflsintit ardlalingnik Kuperniling- mik akigamik. tamatuma kingornagut Danmarkip Norgiv- dlo erKartussissue Kinigkat Haagiliardlutik OKau- slnarmik akerssuput. danskit autdlartiput 21’ Nov. 1932 inerdlutigdlo 30’ Nov.. danskinit OKalugtuput erKartussissut nålagaunerat Boeg, ministériame fuldmægtigiussoK Gustav Rasmus- sen, erKartussissut angnerit ilåt Sleglich-Petersen, Belgiamiordlo professore Charles de Visscher. uvdlut Kavsfnguit Kångiungmata Norgimiut akiput Dec. 4-nit 14-ånut. Norgimiunit OKalug- tuput erKartussissoK Peer Rygh, erKartussissoK Arne Sunde, professorilo franskiussoK Gidel. tauvalo danskit akiput Jan. 16-ånit 21-ånut. taimane Sleglich-Petersen de VisscherWo kisimik OKalugput. Norgimiutdlo akencigput Febr. 1-ånit 7-ånut. Rygh GidelWo kisimik OKalugput. Rygh akissumine kingugdlerme nutånik danskit OKauseKarfigissariaKagåinik sarKumissar- mat Sleglich-Petersen akerKigsineKarpoK 7. Febr. tåssalo anorerssuaK KatsoratdlarpoK erKartussi- ssutdlo aulajanginiartugssat isumalioKatigigtug- ssångordlutik sap. ak. 8 migss.. sornguname danskit Norgimiutdlo akiorl- ssutait perKigsålårdlugit ilånguneK ajornavigput, pingårtumik agdlagdlutik akiorlssutit takisoru- jugssflvdlutigdlo iliniarnertQjungitsune påsigssåu- ngingajangmata tamanutdlo atuagagssångortisav- dlugit pissariaKaratik. taimatut ama oKalugdlu- tik akiorlssutit påsiuminaitdlutigdlo agdlautigi- savdlugit inigssaKångitdlat, taimåitumigdlo imait naitsoralånguamik oKautigtnariaKardlutik. sornguname danskit OKalugtuisa tamanit pi- ngårnerutitdlugo sarKumersiniagåt tåssa: kalåt- dlit nunåt tamåt itsånitdle Danmarkip pigigå, tamånalo nålagauvfingnit avdlanit agssortorniar- neKångisåinarsimassoK, tamanitdlo akuerineKar- simavdlune Norgimit kisiåne pinane. tamåna silarssuarme tamarme ilisimaneKarpoK, iliniuti- ne tamane agdlangneiiarsimavdlune, inuiaitdlo avdlat kalåtdlit nunåliarniartut Danmarkimut oKarKårdlutik akuerineKarKårdlutigdlo kisiåne pissarput. kisiåne tamåna Norgip agssortutigå, isuma- Kardlune Danmarkip kalåtdlit nunåta ilai niu- vertoKarfiliorfigissane kisisa pigigai, tåukulo ava- tåt pigingikå pigissamisutdlo isumaKarfigingisåi- narsimavdlugo. taimåitumingoK 1921-me nåla- gauvfit avdlat sågfigai kalåtdlit nunåt tamåt pi- gissarilerumavdlugo. tamåt pigalugo isumaKar- simagune taimailiornaviångikaluarpoK. Norgiv- dlo taimane akueringinamiuk kalåtdlit nunåta ilånik »pigineKångitsmonik tiguaisinauvoroK. tauvalo Danmarke akivoK, 1921-me nåla- gauvfit avdlat sågfigigamikik avdla pissutigingi- kigtik kisiåne nunap matussaunera monopolilo kalåtdlit nunåta ilainut inoKartuinarnut tungasi- magaluartut ama inoKångitsunut tungatilerumav- dlugit taimailiornermigdlo pissutaisa ilagigåt ka- låtdlit nunåta ilai inoKångitsut kalåtdlinut sitdli- matigssatut kingorna atorumågagssatut uningatl- kumavdlugit avdlanit piumassarssorfigineKartina- git. tikuarpåtdlo Norgimiut 1924-me akuersse- Katiglssut tungavigalugo Tunume piniarslnauti- taussut taimåitumigdlo angnerussumik kigsaute- KartariaKaratik. Norgimiut oKalugtue sornguname ama pl- korigsorssugaluarput, pingårtumik erKartussissoK Rygh, angut ångajårssuaK nerinartoK, oKalut- dlarKigssorssugame akerdlime danskit igdlerså- tiginiagait oKalåserileriånguarångamigit aserorter- tarpai sujungnaersutut ilisitdlugit. ilumutdlime nakutineKarsinaussunik Haagime erKartussisso- Kartupat »nakutlnarnagit nakutiverKajaKai«. ta- maviåKigamime sunalo Danmarkimut sångissu- tausinausorissane tamåt såssiiniaramiuk danskit kalåtdlinik nålagkersuinerat pitsåungitsorissane perKåunago såssutarpå. OKaustsa ilagait sule ka- låtdlit kinguseKissut, inuiagtut ujaråinarnik så- koKartutut kingusigtigissut. danskitdlo nålagker- suinerat igdlersortaraluarmåssuk oKausé ugperi- ssariaKångitdlångoK piumassamingnik oKalugsi- nautitåungingmata. monopolile ajoKutigeidssar-

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.