Atuagagdliutit - 01.02.1934, Blaðsíða 2

98
ATUAGAGDLIUTIT
Nr. 13
pissut avdla: ilisimatoK sujunersfitimine (ma-
ligtarissagssiamine) kiikutårérsimangmat — sor-
dlo: »taoko«, »taemaetoK«, »KalhlunårKarfit«,
»akunnitarfeKarppmmalhlo«, »massakut«, il. il.
— tauva agdlausererausså artornaitsåsimångilaK.
kuknnerime tamåko tutsardlugtarnermik pissute-
k arput. tåssflna erssinarpoK siutit OKautsit ni-
påinut atugagssat kisisa atiisagåine ajornartOK
avdla sarKi'iminåsassoK. uvangalo mernanik ili-
niartitsinivne tamåna malugivdluarérpara. inuit
»siutait« åssiglngeKaut; ilaisa iluamik tusagait
ilaisa avdlatut tusåssarpait. amalo »tåuko« ku-
jatåmiutut »tauko«mik taissartagåt avdlarparu-
jugssuitdlo piumassarssåtigineKalisagaluarpata ku-
kunerit aitsåt amerdlisagaluarput. tauvalo ersa-
ngassut avångåssutdlo akungnagtutdlo ingmikut
agdlauseKalisagaluarput. taimåitut naKitigkane
atultsagaluarpata unangmineK iluaKutåungitsoK
pilerstneKåinåsagaluarpoK kalåtdlitdlo OKautsimi-
kut peKatigingnerånut ajoKutauginåsavdlune.
pissut avdla: måkulo åipersarissat mm, nn,
HH, lhl, il. il. sanilerigsåginalisagaluarpata OKaut-
sit agdlangnere inigtuatdlåinåsagaluarput isuma-
Kånginerulisavdlutigdle. taimåtaoK ss (s »puala-
sok,« imåingilaK: s-it »mardluk«) sule atorne-
KartoK OKautsitdlo isumåinik avdlångortitsissar-
toK iluatingnartflsorårput; måkuame isumait åssi-
glngeKaut: takussarpå (Kavsériardlugo) takusar-
på (-jartorpå). saperssarpoK (s.: nalorssarpoK,
mikerssarpoK, il. il.). — sapersarpoK (=tarpoK).
erssitdluinarpoK (erssipoK) — ersivdluinarpoK (er-
sivoK) — assagdluarniaruk (assagpå) — asavdluar-
niaruk (asavå). issingmigpå (issiminik nalunaer-
figå) — isingmigpå (isigangmigpå). pissåvoK
(pingitsungilaK) — pisflvoK (peKaKaoK) il. il..
pissut avdla: OKautsit (taineritdlo) nipait er-
Kordlugit agdlauseKåsagaluaruvta abdit ilassaria-
Kåsagaluarput — sordlo: augpalårtoK, ernguseK,
någga, tarripå — nipimingnut nalerKutdluartu-
nik agdlauseKalisagaluardlutik. sordlerdlo er-
Korneruva: erninaK imalunit: ernginaK? tamai-
same atortarpavut. åma OKarnaviångilagut: er-
narpoK, kisiåne erngarpoK. taimåtaoK kalåtdli-
sut ng imåingilaK: n g-lo; sorme i\-mik taorser-
tariaKåsava? (danskitaoK atortarpåt, s.: penge).
— ts tåssauginarpoK ilåne avdlångorneK s.: na-
saK — natsat. nujaK — nutsat. ilane t s-lo ing-
mikflvigsuput, s.: ajungit-soK (t tåssa -ngit(dlat),
-ngit(dluarpoK) il. il.); -sok, s.: anordlersoK, per-
sersoK, il. il.. — taimåipåtaoK gg rr-lo, s.: ni-
geK — niggerpoK. pigårpoK — piggåpå. il il.
nerivoK — nerrivik. peruvå — perrupå. perår-
poK — perrorpoK. il. il.
pissut avdla: måssa nagguvigsiorneK artor-
naKutausorigaluardlugo sok tauva ilisimatoK ag-
dlagpa: »saemmaonartitaoneK, taoko, ilaet, tae-
maetoK« —? tåssame ae ao-lo atorungnaivisaga-
luarpata OKautsit dmassut (isumagdlit) toKune-
Kåinarsimåsagaluarput. ilisimatiip nipisiornPK
piumanerugaluardlugo nagguvigsiorneK kalåtdlit
OKausine katitigkane pingåsissoK tåssdna takuti-
narpå. måssame »laimåitoK« atoråine OKautsi-
me tåssaniput: ima, ltoK. sordlulunit: isumåi-
nigdlo i-lerdlugo agdlangneragut mvsérsiut ato-
rigput imalunit: pigat pigaitdlo Kavsiussusermik
nalunaeruteKartut atorungnåisavdlugit erdling-
nartuput.
OKautigissama angnikikaluartut erssersipåt
Kl.-ip agdlausia måna atugarput kalåtdlit OKa-
lungnerånut erKumitsungitdluinartoK oKautsinig-
dle isumåinigdlo erssersitsissåginardlune.
OKalungnerdle erKuinardlugo agdlauseK oku-
lungnerup avdlångoriartornerane atortuåinarsi-
nåungilaK avdlångorterKigtariaKartåsagame.
uvanga avdlångortitsiumagaluaruma Kl.-ip
agdlausiane måna pissuteKartingisavul iluarsiu-
måinaraluarpdka, amalo pissuseKatigigsinaussut
åssigingmik pissusilersuinariaKaraluarput kuku-
simassutdlo iluarsåinardlugit. sordlo: anauvå
sok u-KartoK mana naluvarput, Kl.-ivdle u-lersi-
mavå Fabr.*)-ip agdlagå åssilTnaramiuk. — tai-
måtaoK Kl.-ip akungnigtarfik sok ng-lerdlugo
g-lerdlugulo agdlagsimavå, måssa akiineK u-Kar-
toK -ipoK-dlo i-KartoK? måkume uigfltimigut pi-
ssuseKatigisavai: sigssipoK, KåKipoK, il. il. — ama
Kl. agdlagpoK: Kårpå; oKautsivdle tåussuma er-
Kardlia tåssa KaersoK (Fabr. Kårsok) KanoK isu-
maKarnerpa? månåkutusagåine: KåversoK (aå-
verutoK), taimaingmåme Kl.-p KaersoK e-lerpå;
sunale pivdlugo »Kårpå« e-lerniångilå måssa ima
isumaKartoK: Kåverpå (KårpoK — KåverpoK), tå-
ssa KårpoK o: Kåva aserorpoK. taimåingila? —
upikauvoK sok u-Kåsava? upikarpoK oKalåtauv-
dlune -uvoK-mik uigåteKarnaviångilaK, åmalo
agssakåvoK uigiiteKatigå tamarmik -avoK (o: ama
*) palase Otto Fabricius Påmiune palasiuvoK 1768—74;
tåussuma kalåtdlisut oKausilerissutit 1791 OKautsit-
dlo ujardliutait (ordbog) 1802 agdlagpai.