Atuagagdliutit - 15.03.1934, Blaðsíða 3
Nr. 16
ATUAGAGDLIUTIT
123
punga, pigujordlo uk. 1900 aperssortivfiginariv-
tik avalavingmata.
taimåitumik nalivtfne atuagkiortartut Katå-
nguligingniat pivdlugit atuagkiamingnut ilångti-
ssilårsimagångata nuåneraluåinartarput, pingår-
tumigdlo Fr. Lyngip »Hans Egedep inuneranik«
agdlagå uvavtlnut arajutsisimassalingnut Kujana-
vigsuvoK, åmalume atuagkiame tåssane Katångu-
tigingniat angnertunerulårtumik oKautigineKarsi-
mangmata.
isumalioiKajanarpoK taimane Katångutiging-
niat ajoKersuiartortitaisa sulivfigissait kalatdlit
ama Katångutigingnianik tåisavdlugit uniorsima-
vatdlasångitsoK tåssame ajoKersuiartortitat iler-
Kutik (pissutsitik) Inugtamingnut atortiniarma-
tigik. taimåitumik agdlagara Katångutigingnia-
nut erKainiutautmiåsaguvko agdlagkavkut suju-
nertarissara agtumalårsimasinaungmago nakerti-
narpunga oKalualårutaussartut ilånguinik tigoriiå-
lårumavdlunga, nauk kisitsisit KuleKutame tai-
ssåka atortitdlugit pisimassorpagssugunartut ku-
seriarniminmguannåsagaluarpatigigdlunit, åma-
lume naligissåka uvavtut ftut, sujulimigdlo oKa-
lualåvinik pingångitsugaluanik atuardlutik nuå-
narissagdlit alikusersulåjutigalugit, ilåtigutdlo
»Unartormiut«, »Usuligssuåkut«, »Ukiårssuåkut«
il. il. tusaruminaraluaKingmata akerKusårutigi-
nardlugo, oKalualårutaussartunik pingårtumik
KangermufnaK tungassut ilånguinik.
taimanerssuan uk. 1733-me Katångutiging-
niat ajoKersuiartortitaisa sujugdlit Måjip 20-åne
Nungmut pinerisa kingornagut uk. 1739 Marsip
20-åne kalatdlit — K’åjarnaK, nulia Kitornatigdlo
— Katångutigingniat ajoKersuiartortitåinit kuine-
aarmata nalunavingilaK tamatuma kingornagut
kalatdlit ilarpagssue kristumiussutsimik ilagsing-
nigkusungnerulersimåsassut.
1733—34-me kiipernerssuaKångfkatdlarmat
Kangea erKångualo inoKarsimaKaoK, tamåna ig-
dlukorpagssuartigut påsinarpoK. taimanfkume
ama KangeK piniagagssaKarsimaKissoii nalunå-
ngilaK, måne OKalugtuautit Kavsit tamåna ugper-
narsartarmåss-uk; kisiåne oKalualautaussartut nå-
pertordlugit kristnmiiissusen suninerulermat Ka-
ngeK inuerutivigsimavoR Nungmut nugtersima-
gamik imalunit nugtertitausimaneramik ajoKer-
suissunit. kupernerssup kingorna KangeK ki-
ngumut inunigkiartorsimavoK.
oKalualåtigut tusarpavut Nungmut autdlar-
nialeramik Kangerup encåtalo inue Kangermut
katerssutut, tåssa Kitsigsormiut *) Kangeruvdlo
avangnånguane nunaligpåluit. katerssunerming-
nut plssutigangoK nalussussutsimingne ilerKuliQ-
titik naggåmik atorniarumavdlugit, kisiåne sujug-
dlermik arssåunerujugssuarmik arssauterKårat-
dlåsåput. arssauvfigssartik aulajangerpåt »Iterssap
KåKåta« tunua. tåssånganit autdlarniarniåsåput.
kujåmukartut Itiverssuarmut avangnamukartut-
dlo Igdlorpangnut ajugauniåsåput. (arssauvfia-
ta tukimut 5 km migssiliusasimavå). arssarisavåt
natsiup amia siorKanik sivdlinernigdlo imalik,
(taima oKalualårissarpåt. sivdlinermik pissarsi-
mavåt orssukujuk tamanut tiggusimassoK avdlat-
dlo sångit). taimane tusåmanartorssuit Kavsit ar-
ssåutunut ilaussugssåuput, ungasfngitsukut Avang-
namiut Katångutigit mardluk akerKerdlutik ku-
javarsimassut Ulitåkut Pigiviardlo nunamiutå-
nguanik inorssåsångitsut kujåmut ajugauniartug-
ssåuput. Tusilartukut ilaitdlo pissarssuit taima-
ne arssåunerme ilaugaluarnersut oKalualåme ta-
matumane tutsiuneK ajorput. arnarpagssuit
amautilingnik ilagdlit tamane akornusissugssau-
titåuput. (taimane taima ftumik arssaKardlune
arssåuneK isingmigåunermik pissuseKarneK ajor-
simavoK, tigussardlugule sujumut natdluneKar-
tarsimavdlune imalunit akeraussumit tikisima-
neKångikåine tigumiardlugo erssuliutdlugulunit
ingerdlåniarnei<artarsimavdlune.)
tåssame arssåutut autdlartikamik tamarmik
piginåussusertik atorniarpåt. Ulitåkut Pigiviar-
dlo autdlarniartaraluarput, akornuserneKartåinar-
putdle. arnat ilait pikorigpatdlårtaraluaKaut, ar-
ssai< amautimingnut ikeriardlugo autdlarångamik
KilassaraluaKaut, kisiåne — atamåname tamåko
arnaugamik — iluagtisinåungitdlat.
kisame seKineK issornarsileriatdlarmat ag-
sortortaleKaut. kisamilo ilane angutit arssaK nor-
Korutdlugo arssåungusiusimatitdlugit akornånit
åniseriatdlarå angutinguakasiup angingitsup tu-
såmassåungitsup asulo tuagtukujugivdlune su-
mik ilimanauteKångivigsup. avangnamut aut-
dlarupå, periartaraluarpåt, akornusigagssaujung-
naivigpoK. arssaK sujumut nalugkuniuk atånit
ingiatdlusavå, sule tungitsoK tigussarå. taima
inuit Kiperuavdlugit ingerdlagame inoKånginer-
ssamut pivoK. Ulitåkut Pigiviardlo malingnig-
*) Kitsigsune Kenertat Kavsit igdlukoKarput.