Atuagagdliutit - 15.06.1934, Blaðsíða 6

174
AT U AGAG I) LI U TIT
Nr. 22
mérartavti n ut
ATOAGAGOUimT
nukagpiaraK danskiussoK.
(nangitat.)
kisa sorssugtut Søby tiki'påt.
uvdlåralånguan Niels Kristiåt
anigame nålagkame histiutai
mardluk isertarfiup silatånut
nusavdlugit, takulerpai Kimug-
sersorpåluit Kanigdliartortut. tå-
ssåuputdlo såkutut. nunåinaup
avKusernata tungånit aggerput
narssaK naptnardlugo Niels Kri-
stiåp tungåinånut.
suniarnerpåme-uko?
Kimugsersut Kanigdlileramik
ilisarnarsiput danskit såkutuisut
atissaKartut. Kanigdlivdluinar-
dlutik unigdlutigdlo sujulerssor-
tigissåta Niels Kristiåt aperå:
»umånguaK-å, Hulbymut avKii-
mik Kaningnerussumik unersu-
sinauvisigut?«
Niels Kristiåt ånilånganermit
sajugdlune akineK ajuleraluar-
poK. kisalo oKarniavigdlune OKa-
lulerpoK: »orpigpagssuit kitdlit
akutdlorKutdlugit Kimugseria-
ruvse (tikuartfitigalugit) tauva
Randsbækimut pisause, tåssånga-
nitdlo mile atausInaK ingerdla-
guvse Hulbymut aputisause.«
såkutut nålagåt apererKigpoK:
»ilumut Kularingiliuk taimåisa-
ssok? avKutigssarpume kåkuju-
mångikaluaidgavtigo.«
Niels Kristiåt ilungersorpalug-
dlune akivoK: »ilumorpunga! u-
vangame nangminea Hulbymiu-
vunga avKutdlo nalångitdluar-
dlugo. Hulbymime najugaKar-
put anånaga MadsenitoKardlo.«
såkutflt nålagåt nuånåjatdla-
vigdlune oKarpoK: »tåssa ajiingi-
laK! unuarulo Hulbymut apu-
kuvta inuvdluarKussitikumår-
pavtigit.«
Niels Kristiåp såkutut umerua-
lårpai Kulånit atånut nåssiartor-
tardlugit. takisunik panarssua-
Karput Kivdlarigsorssuarnigdlo
åtatilingnik atissaKardlutik. ta-
manitdle angnerussumik alartai-
serpå såkutiit nålagåt ilamingnit
tamanit kussanarneroKissunik a-
tissaKartoK. Niels Kristiåp igto-
rungnailerame såkutfit nålagåt
sångersussariardlugo aperå: »ge-
neråliuvit?«
aperissåta igdlardlune akivå:
»någga, någga, generålerput tå-
ssauvoK Olaf Rye, uvanga tåu-
ssumatut pikorigtigingilanga, tå-
ssalo måna Hulbymut nåperiar-
parput. inuvdluarna! nukagpia-
rauvutit pikorigsoK ajungitsumik
uvavtinut unersussissoK.«
såkutåt kingorKiututdlo Niels
Kristiåp suaorpai: »anånaga
MadsenitoKardlo inuvdluarKuti-
kisigik!«
såkutut tunutdlugit igdlumut
iseriartordlune Niels Kristiåp ta-
kuvå Mikkel matup kigdlingane
KeKartoK kausimårdlune isstkor-
dloKalunilo. Mikkelivme oKalo-
Katiglssutit tamaisa tusarnårsi-
mavai.
Mikkelip mitagdlerdlune Niels
Kristiåt pilerpå: »anånavit nu-
nautånukartunik anånangnut i-
nuvdluarKUSsiartortitangnik kå-
kåk kivfarigsåKautit, angutit ta-
kornartat kussanaKissut, nang-
minerme generålitut ilaginginar-
patit.« taimalo OKardlune igdla-
låKaoK.
Niels Kristiåp umitsagdlune
iiålagke Kimagkasuarpå sulianilo
ornigdlugo. uvdlorssuardlo nå-
vigdlugo isumaliutigiuarpai så-
kutiit nålagåt KimassoK generå-
lilo Rye. — isumaliorpoK, Kanor-
toK-una ilivdlunga Hulbyliardla-
nga, tauva sapitsorssuaK tåuna
takusinåusagaluarpara.
linukut naussorigsaissukor-
miut nerrivingmut ingerugtortut
silatanit histip tungmarpalua tut-
siupoK ungalugkamut iserpat-
dlagtoK kingornagutdlo maligte-
Karpalugdlune.
tåssa akerKat prøjsit.
nipikingeKissumik ingmingnut
oKatdlipalugput. Mikkelip åni-
vigai suniarnerinik påsiniaiviga-
lugit, atautsivdlo danskisut oKa-
lugslnaussortåta aperå tamatu-
ma erKåne danskiussunik såku-
toKarnersoK.
»åp, ilauna,« Mikkel akina-
suarpoK.
aperissoK eKiatdlagdlune oKar-
poK: »naussorigsaissuvutit aju-
ngitsoK! uvdlunime kingugdler-
ne såkutunik månitoKarpa? na-
lunaerfigiguvtigut akigssarsisau-
tit.«
tåssame Mikkelip tusaruma-
sså! prøjsivdlo kaussarfigssoriar-
dlune aningaussat sølviussut
Mikkelimut tuniupai. Mikkelip
akigssarsiane tugdlussutigalugit
prøjsit oKalugtupai danskit så-
kutuisa uvdlåK tamåninerånik,
unersutdlugitdlo Hulbymut av-
Kutigssanik, agdlåtdlume general