Atuagagdliutit - 01.03.1938, Blaðsíða 1

na I i ngi narnik tusaruminåsassunik univkåt
Atuaga^dliutit autdlarnerneKaritårput 1861 Jånuårip 1-ane
Nr. 15 Marsip 1 -at 1938 ukiut 78-at
iniåt: kalåtdlit atuartitaunerat atuagagssiugauneratdlo. Lenin Trotzky Stalin. Robert Koch. aper-
Kutit akissutitdlo. — umiarnikut Kenertåt.
kalåtdlit atuartitaunerat atuagagssiugauneratdlo.
(agdl. professor W. Thalbitzer, nugt. .1. Lynge.)
nuånårutigåra tamåna kingumut inatsissar-
tunit oKalflserineKarKilermat. pissariaKaKaorme
kalåtdlit Kavdlunåtdlo atuarfingmut tungassuti-
gut suleKatigingnigssåt ima ånugssuneKåsassoK
sujunigssame tamatumunga tungassutigut erkig-
sineKåsavdlune tamånalo inerititaKardluåsavdlu-
ne inuiangnut kalåtdlit nunane agdlisartunut kul-
tureKarnermigdlo pilerdlaussumik kalåtdlit nu-
nane ingerdlatitserKigtugssanut. ilisimatusarniar-
dlunga piårtumik kalåtdlit nunånut pisimavunga
nunavdlo angnersså angalavfigisimavdlugo kalåt-
dlit igdluine nåpftarnigssåt sujunertaralugo. ta-
matumuna amerdlasunik iktnguteKalerpunga. ka-
låtdlit piniartortait aulisartuilo angalanivne tike-
rårfigissarsimavåka sulinivnilo ikiortigissarsimav-
dlugit. kalålerpagssuitdlo inugsiarnersumik på-
singnigtumigdl« ikiuissarsimassut Kiijåssutigssa-
Karfigaka.
ilanfkutdlo ama palasit ajoidtdlo iliniarlitsi-
nerat påsissaKarfigissarsimavara, atuarfit plssu-
siat inuitdlo sujumukarttniardlugit sulineK påsi-
simavdlugo. suliagssaK tamåna imunga inger-
dlåneKardluarsimångilaK. aitsåt ukiut untritig-
dlit måkua autdlartfneråne nålagkersuinerup tu-
ngågut avdlångorneK kalåtdlit nunane umåldlau-
tausimavoK suliagssamutdlo ingerdlavdluautau-
lerdlune.
atuarfik tåssauginarpoK nunasiavtine suliv-
tivta ilåinå. RinkitorKap agdlagainik nalungitsut
ilisimåsavåt suliagssaK tamåna KanoK angitigalu-
nilo ajornakusortigissoK. perérsutdle angneru-
ssumik eiKartorniångilåka. tainiagkåka ardlanå-
ngitsut kisfsa ei'Kartorniarpåka, agdlåt ilait tait-
siåinåsavdlugit.
I. nu nap inue.
kalåtdlit akornåne inuiaKatigissutsimik misi-
gineKarpoK inuiaKatiglssutsimigdlo tugdlflsimåru-
tigingnigtoKardlune.
KangarssuaK inuiait kalåtdlit angalasimane-
rat ei'Kartutsiarsfnauvarput, nauk angalanerata
tamatuma ingmikut pisimassortai ilisimaneKångi-
såinåsagaluai tut. KangarssuaK pisimassut agssai-
ssut (arkæologit) kisimik påsiniarsmauvait, påsi-
neivarsinåuputdlo kalåtdlinut sule Sibiriap Da-
vidsstrædivdlo akornåne itunut naleiKiussinikut.
kalåtdlit ingerdlaulernerata nalåne, imaKa ukiut
1500 (imalt. 2000) sujornagut pisimåsassukut ka-
låtdlit Kanadap avangnåta sineriaisigut kigaitsu-
mik ingerdlaornermingne fssigtup imaine piniar-
tåssutut ingmikut kulturertik åtatTnarsimavåt.
imaKa avKutimingne indiånernit sunerneKatsiar-
simåput Asiap kangiamiuvigtut pissutsimingnut
ilångutunik.
åma kalåtdlit inungnik pingårtunik eiKai-
massaisa OKalugtuaisalo Beringsstrædip ei’Kånit
pisimanerat nalunaerpåt. tamånime Knud Ra-
smussenip ukiut 12 sujornagut kalåtdlit oKalug-
tuåinik nutånik amerdlasunigdlo agdlagtuisima-
vok kalåtdlit pinut erKardliussunik. avKutimine