Atuagagdliutit - 01.08.1939, Page 3

nr. 1
3
ATUAGAGDLI UTIT
Kamlngåmt naulingneK ajornai<aut, naulingneKar-
sinåungivigpume. auveK toKulivigsmane pujortu-
lérKap sujuniiiguagut puineK ajorpon. auveK
inerardlugo nagdleråine kisiåne pårdlagiardlune,
taimatutaoK pujortuléraK Kanigigångamiuk pi-
ssarpoK, tåssalo auveK ikeKangitsoK pujortulér-
Kamit ardlup angumassågut pui'ngisåinarpoK.
aorfit sikume Kagssimassut ima piniarneKar-
tarput: auveK pugtåme ingmfkortume imåinar-
me Kagssimagpat pujortulérKamlngånlt orning-
niarnerussarpåt soruname mianerssutdlugo ma-
skinap pujorfia ernlnaK matuvdlugo nipaerutitit-
dlugo umiatsiårdlo nardluvdlufnartumik aorrup
tungånut aKuldlugo maskina ingmaralanguaK
ingerdlatitdlugo, tåssalume pujortuléraK sikusså-
kortinago nipaitdlufnartarpoK, kisiåne sikuarpa-
loKartitdlugo ernlnaK tusarångamik nåkartarput.
tassalo piarérdluinardlutik takungnilernigssanut
umiuterérdlugit ornigtarpait, terdligkångatalo Ka-
nigtiinguamut igssuneKartardlutik. pugtåme mi-
kissume ilåne Kagssimassarmata timimik ilå imå-
nut pisitdlugo taimåitut kivissiumångikåine er-
ninaK toKoriartariaKångitdlat, pivsalårdlugit pit-
saunerussarput. sikuvingnile Kagssimassut ilane
tivfasTnarmitut pugtårfigalugit ornigtarpavut sikut-
dlo napajungaligssussaramik taKerssorfigitseriar-
dlugit tikivingneK ajornartångeKaut, tåssalume Ka-
nigtumut igitdlune pissaKardluarnarnerussarpoK.
åmåtaoK aorfit igssuvfigssait ilikartaramikik
ernlnaK toKiisfnångordlugit iluaKutaussorujugssu-
vok. Korortuvme iluliata aorfup niaKua mavto-
kLssok nalinginaK igssutdlugo aserorsi'nåunging-
mago perKigsårutdlugit igssuvfigssåt sai'Kumer-
dluarsivdlugit igssuniartarpait. aorfuvme aut-
dlaivfigsså unioråine angutit igitut amerdlåssusé
sumut iluaKutauneK ajorput.
amåtaoK ugssuit amerdlasorpålugssuit ug-
ssuarKatdlo pissarineKartarput, taimåitordle ta-
måko tamarmik aitsåt ilungersuarKårdlune pi-
ssariniarneKartarput. silale ama erKornerdlio-
riardlugo ilånikut umiartupilortaKaut, Kujanardlo
sule ajunårtoKångingmat, ajunårKajartoKartara-
luardlune iluagtitsigatdlardlutik aniguissaramik.
KujanaKaordlume månimiut avatåne umiar-
torsinauneK atorsfnangormåssuk. takornartatdlo
puissiniat kisimik uvagut nangmineK nunavta
avatåne nungusaiuartut måna nagdlersuvfigiar-
tulerpavut. angatdlatitdlo anginerujartusagpata pi-
niarnerdlo avatåne sule angnerujartusagpat ka-
lålei< sikuiuitsup inua sikuiuitsup imartåne si-
kuanilo iluanåruteKarumårpoK.
mana nalivtine puissfniarneK auvfangniar-
nerdlo sule angnertorssuarmik soruname iluanår-
fiuneK ajoraluarpoK, taimåitordle taitsiåsavåka
iluanårutaussartut pingårtumik inusugtunut k!-
magsautaorKuvdlugit avatånilo piniarusungner-
mut kajumilfssutaorKuvdlugit. tåssa pissaKar-
dluartut ima iluanåruteKartarput: piniagagssanik
nåpitsivdluartut uvdloK atauseK sikut tikineråne
uvdlutdlunit mardluk toKoraigajungnerussarput
sila alianåititdlugo, ilånilume sapåtip akorna pi-
niarfigissardlugo, tåssalo pissaKardluartut angu-
tip atautsip 100 kr. sivnerdlugitdlunit iluanåruti-
gissarpai. åmalo takuvåka uvdlut tatdlimat mu-
luvdlutik unuåme ilångutardlugit akigssarsissut
angutip atautsip 155 kr. angugai.
tamåko ilångutfsavdlugit pissarianarpatdlå-
ngfkaluarput, taimåitordle påslssutigssåuput auv-
fangniarneK nauk taimåituåinångikaluardlune
taimåitordle atortutigut ingminut napatitdluar-
tartoK niuvertoKarfingmutdlo orssunik iluanåru-
tigssarsiuingårtardlune, kisalo neKerssuit inung-
nut kikunutdlunit iluaKutaungårtarput. Kular-
nångilardlo måne sule auvfangniarneK angnertu-
nerulisassoK Sisimiut kommuneKarfé pujortulér-
Kanik angisunik peKalermata. neriusaugutdlo
inusugtut måne avatåne sapisersartut sule uma-
rigsarneKarKisassut avatåne infltigssarsiortarner-
mingne.
H. Brummerstedt.
Florence Nightingale.
fnugt. G. Egede).
I. méraunera inusuglnngori(årneralo.
Florence Nightingale inflvoK Måjip 12-åne
1820, atserneKardlunilo igdloKarfik inungorfine
atsiutdlugo. tulungnit sujugdliuvdlune Florenci-
mik ateKamårtuvoK, aterdle tåuna tusåmasså-
ngortingårmago nuånarissångortitdlugulo kingor-
na Englandime nunanilo avdlane tulugtut okuu-
seKartune FlorencerpagssuaKalerpoK.
Napflliup sorssugtarnerpagssuisa inuit piu-
massamingnut tamanut angalaornerat unigtisi-
magaluarpåt, ukiordle 1815 Waterloome påner-