Atuagagdliutit - 01.11.1939, Side 3

nr. 7
ATUAGAGDLIUTIT
51
nåsorpoK, naussoK nauson, -ssuaK -suaK
imalunit: -sivaK -sivasik. kiikunersiornermilo na-
lunartaKaut ss s-ilo ingmikortikuminailsorssil-
ssaramik sordleii atiisavdlugo. taimåiputaordlo
sukåssutaussaK -åi, -åu, aut, tåuko tamar-
mik sivitsutingortineKåinartarput. (sivitsutåinar-
1111 atorneKartarput).
OKarérpunga erssiutit (vokaler) ama avdlå-
ngorlfneKartartut. kisiåne tamatigut avdlångor-
titerneKarneK ajorput.
o ilane e-ngortlnenartarpoK. s. i.: angajor-
nåt angajerKåt, KitornaK KiternaK, kingor-
na ^ kingerna, anore = anere, ajorpoK = ajer-
poK, nsilersorpå = usilerserpå, il. il., kisiåne
tamatigut taimåitångitdlat s. i.: oKarpoK oKar-
poK, usornarpoK = usornarpoK, utorKaK — utor-
KaK, nerivoK = nerivoK, portorpå = portorpå, il. il..
ilanilo ama u i-ngortineKartarpoK. s. i.: si-
kut sikit, iluatingnarput ilivatingnarput, ara-
jutsivoK = arajitsivoK, kinguarput = kingivarput,
najångua najångiva, unarssuaK = unarsivaK,
il. il.: ilanilo åma avdlångortineKartaringilaK s. i.:
umiamut umiamut, augpalugpoK = augpalug-
poK, KungujugpoK = KungujugpoK, avåmut = avå-
nnit, linuarorå linuarorå, il. il..
angnikikaluaKissumik taima oKautigilårpåka.
imaKalo påsiuminåisagaluarput nailisagauvatdlå-
ramik. angnertunerussumik OKautigineKarsinauv-
dluaraluarput. soKutigineKarpatalo kingorna ang-
nertunerussiingordlugit sarKumiukumagaluarpå-
ka taperserneKåsaguma.
naggatågutdlo Avangnåmiut Ki'nuvigerKigku-
mavåka OKautsitik agdlautigerKuvdlugit. tama-
tumuna oKautsivtinik soKutigissaKarnerput ang-
nerulersineKarKuvdlugo.
Martin Ilingivåkéii.
uvdlorissat sujulivta KanoK taiguteKarti'pait?
(nangitat.)
uvdlonssat åssingåne: Tvillingerne (Gemini)
og Kusken (Vognmanden, Auriga.)
iversut Kulåniput uvdlorissat angisut mar-
dluk, tåukualo atåtungane nalingajanlput uvdlo-
rissat avdlat angisut mardluk, H. E.-kut uvdlo-
rissat tåuko låssaunerarpait Killaub Kuttuk (ku-
tuk). Kleinschmidt Ordbog 1871: Kutuk: uvdlo-
rissat Castor ama Pollux Tvillingime ama Capel-
la Sectatrixilo Vognmandime (Kusken), »uvdlo-
rissat tåuko sisamat ama Labradorime taima
taissarpait.«
uvdlorissat åssingåne: Store Hund (Canis
Major).
siagtut siagsimanerata nalingajagdluinane ati-
ngåtsiarssuanile såmiata tunganlpoK uvdloriar-
ssuax uvdlorissat uningassut (fiksstjernit) Kåu-
maringnerssåt Sirius. tåuna uvdlorissat åssiliau-
ssut Store Hundip uvdloriartaisa angnerssaråt.
uvdloriarssuaK Sirius ilailo H. E.-kut tåssaune-
rarpait Nelleraglik (naleriot).
Kleinschmidt Ordbogimile nalerKat uvdlori-
ssat åssingåne Svanenime nanissariaKarput uv-
dloriartainilo ersserKingnerussune Denebimit
Albiresimut.
Den grønlandske Ordbog 1926 (Schultz-Lo-
rentzen): nalerKat tåssautineKarput Karlsvognen
åssilissame Store Bjørn.
uvdlorissat åssingåne Lgren (Lyra).
Svanenip Kanigtuane talerpiatungånlput uv-
dloriarujugssuaK (Vega) sisamanik mingnernik
åssigingmik kipungårneKardlutik ungasissusiling-
nik såmerdlilik, Lyren. Vega Tunumiut ateKar-
tipåt nelarsingmik (G. Holm) imalunit nalarsit
(den østgrønlandske Dialekt af H. Rink). Tunu-
miut uvdloriarssuaK tåuna nalunaerKutarivdluar-
simavåt, OKalugtuaKarputdlo Kåumatitut seKer-
nup Katångutigigå angut. inungnutdlo iluaKU-
tauvdluartutut OKalugtuarissarpåt.
uvdlorissat åssingåne: Ørnen (Aquila).
Svanenip nalarsitdlo atanlput uvdlorissat ku-
mut siagsimassut pingasut KiterdleK angneruv-
dlune (Atair imalunit Altair), uvdlorissat tåuko
(imalunit angnerssåt kisiat?) Tunumiut taissar-
påt: Asit. Ivitåmiut: ågssit, nunaKarfitdlunit åssi-
gingitsut taigflsersuinerat maligdlugo åssigingilår-
tumik (sordlo Manitsume ågssiitil, isumåle ilisi-
maneKångilaK). taimåitordle tamane åssigingmik
uvdlorissat tåuko alapernåineKardluartarsimåput
uvdlukinerup nagdliunigssånut seKernup Kåmu-
kaleiKingnigsså pivdlugo nagdliiitorsiorfigssflsi-
magaluamut nalunaerKutauvdluaramik. (tåuko
pivdlugit nalunaiautit ersserKingnerussut kigsau-
tiginaKaut).
uvdloriarssuaK seKinermik kaujatdlaissartoK
(planet) Jupiter Tunumiut seKernup ukuanik (se-
Kernup anånånik) taissarpåt.
(nangisaoK &up. 53-mit.)