Atuagagdliutit - 01.03.1942, Blaðsíða 3

nr. 15
ATUAGAGDL1UTIT
Karpordlo Avangnåta Kujatåtalo aveKatigigdlugit
akilisagait.
ImaKåsit isuma una pigineKåsagaluarpoK:
pingortitat taimailiortariaKångitdlat, sujunersut-
dlo Kuianartutut pissariaKångitsututdlo issigine-
Kardlune. kisiåne OKarérpunga: iluaKutaussut nu-
ngutsailiorneKartarput. taimåtaoK tulugkat ikili-
santårdlugit iluatigineKalerpata kinguligssavta
iluatigiumarpait.
— tulugkat mamanaut! piai'Kat fltdluagkat
orsserdlugit mitit neKånut Kanigtuput. — uvagu-
me kalåtdlit (kangerdlungmiut) inungnit Kanipa-
lunerssusimagavta taimåissutigisimavarput.
— aitigssit ukatdlitdlo Kangale piniarungnaer-
feKalerput, ajungitsumik, ajortumigdlo!
Måjip autdlaruauta kingoiKutsiardlugo — pui-
ssit ajornartitdlugit porssuarmit anivdlune nivtai-
lakasik, Kulfnguavttne: »KaKertcaKå«, papigssuane
siåvigdlugit mikiartortoK. ujaragssup såvane uka-
lerssuaK siussuane mamiligtivigdlugit; mamaru-
nat. — susavigit? igssutisaKå .. .. — sé! tulugkat
nuna tamåt Kulangersimagamiko anigsseii iva-
ssok takungitsortarunångilåt månigsortarunardlu-
gulo.
kinguartiternago suju nersut nåmagsineKar-
niardle! uvdlume nåmagsingisaK aKagumut ki-
nguåutorisangmat!
V. Mikiussen.
piniartup utorKalissup piniagagssa-
Ierssårutai.
(nangitat.)
taima sujornatigut piniagagssat sarKumilårti-
gisimagaluit angumeråka. ilame imartuneK si-
korKåi titdlugo pisugtuat tikilersut sordlo angilug-
tortoKarneK ajortut. åmalo aserparterneK ajor-
narångat imalunit avatå angatdlaviusinåungikå-
ngat tunua Narssap avatå sikujavdlune natseKa-
ratdlarmat mavtunerup kigdlinga imarnerssaKa-
riartoK taluliordlugo igsiarujordlugo puissivfigi-
ssarpåt; uvagutdlo maligdlugit åma Kiatserfigi-
ssarparput ilane sila pitsåungitsoK ilanilo niv-
tailarujuk, sorunalo ugpativut apigaluatdlåraut.
pisasangångtniardlune ardlane iluarlitseriardlu-
ne KujanartarpoK. natsinguåinarnigdlo siko pi-
sårfiuneK ajorpoK åtårfiussarpoK ugssugfiussardlu-
nilo. åmalo atausiungitsumik pisugtuardlunga
119
puissfnguit ilångalårpåka Kåinåkut angalajung-
naerfiga atuleravko, åtånguanigdlo pisåtsiartigi-
ssardlugo imartuneK Kajangnångitsumik siku-
ssaringat. uvdlukitdlisitdlugo Kaumatitdlugo ti-
ktneK ajornartarpoK pingårtumik ardlalinguanik
uniagaiiardlune milip åipå autdlartilågtnarsima-
galuaK. silagigssuarme nuånertarpoK pileriner-
ssup nusukaineratigut, sorunalume ingminut Ka-
susagarissarpunga årdlerinartfnago kajungerissaK
tikftmago tunusfnåungtnavko; taimantkut uv-
dluvut pitsaugatdlarmata. tåssa sule inåsungniv-
tut ilivdlunga piniagkat tungånut pilerissorujug-
ssussaraluarpunga, sulilo Kangatut sikussarpat
angatdlavigikilagtåsagaluariga Kulartngtkaluarpa-
ra Kangatut ingerdlassorssunanga.
Narssalik sujornatigut tingmiarpagssuaKar-
poK. mérauvdluta Kåinat autdlåsimatitdlugit ki-
tmguavtinit sigssaK sinerdlugo mitit nuigånga-
mik ilaisa niarKutik morssutsiatdlåinardlugit ne-
riniat pilerinartaraluarput, sule såkunfngikatdla-
ravta, mitdlorniaraluatdlåråvut. piniartoK atau-
sei< tingmiarsiutilik takussarparput, sordlule atu-
ngåsanago. åmalo agpat amerdlassarput pingår-
tumik sikunialersitdlugo. agpårarpagssuit serfar-
pagssuit nugfinik kisiåne piniagkat, soruna pi-
niardlualeravta sikuleriartoK pisugtuardluta imar-
nerssat agpåniarfigssaugaluit tigufnarfssat sanior-
Kuatårdlugit autdlågåine kisiåne puissimik aut-
dlainiardluta. måssåkutdlo åma agpat agpårar-
pagssuitdlo pérutissavigput, imaKalume kiterput
ukiume sikorujuerungmat tunuåsaersimagamik.
kitåme ukiume alåkardlugo sordlo sikorssualik,
KavungarssuaK avungarssuaK KaKortuinarssuaK.
soruna ilåne ingiugdlerneK ajorpoK; tåssalo er-
Kavta sikuniautigissartagå. agsarnerajugtQgavta-
lo erKavta imaussarnera tingmiaKauligissarpå.
alånguvtigut sinåsserångat måssåkutut tingmiar-
niartarunik KanoK pisårtigissåsagaluarnerput. er-
Karput mitit ineKarfigtngingmåssuk uvangalunit
mitip måmnik uvdluinttunik takungivigpunga.
Narssalik sujornatigut taima piniagagssaKar-
tigigaluaKaoK, måssåkutdlunit serfånguit agpatdlo
mersernartalerput sujornatigut nugfinik piniag-
kat. santnguarput miterpagssuerupoK taimaner-
nisut ardligissagssanik, tåssa Narssagdlup pisu-
ssutine pigiungnaerpai, sordlo nunanit avdlanit
ama tusartarérsugut nunamingnik agdlautiging-
nigtartutigut. tamåkunatigutdlo påseKatigigtale-
ravta tusagagssaringisavut påsisimalerpavut, må-