Atuagagdliutit - 16.03.1942, Blaðsíða 6

130
ATUAGAGDLIUTIT
nr. 16
ne tigdligsimavå unuame silardlugtorssfititdlugo,
tåssa 1800-ngoriartornerata nalåne diamantit
ilåt, tunineKarsimavdlunilo umiarssuit nålagånut
MadrasimTtumut akigssarsissutigineKardlune 2000
pund sterlinginik, tåssa 36000 kr.-nik. tåussuma
Londonime jutimut tunisimavå 12000 pund ster-
linginik akilersitdlugo. jåtip pisissup Amster-
damimut pissusimavå, tåssanilo rusine sujuler-
ssuissut ilanut Kimåsimassumut Orloffimut tuni-
simavdlugo 90.000 pund sterlingisfssutigalugo.
niuvernerdlugsimångtneK tåssane takuneKarsi-
nauvoK tåssa 1.404.000 kr.-nik iluanårutigisi-
mangmago; diamantit angisfit pitsaussut niorKU-
tigisfnaugåine taimåiput. fyrstip Orloffip såimåu-
neKarumavdlune rusit tsåriånut arnamut Katha-
rinamut pisiane tåuna tuniutlnarsimavå.
diamantit angnerit kussanarnerussutdlo Ka-
lipautigdlit (tåutugdlit) åma Indiamit pissuput.
mauna taineKåsaoK ipilip Korsualårneratut tåu-
tulik 48-nik karåtilik diamante angisoK Augustip
sångisflp 60.000 dalerinik akilerdlugo pisiarisi-
masså; tåuna sule Dresdenime takuneKarsinau-
vok. imerlut Kåumarivigsutut fpoK. diamante
avdla sule kussanarnerussoK »Hope«mik atsigaa
44y2-nik karåtilik angisoK tungujortoK ersser-
Kigsumik tåutoKarpoK. tåussumingagoK piging-
nigtut ernlnaK toKussarput inungminut taima
sunissarmat. tåuna mana periarferåsimavåt, ku-
larnångitsumigdlo imåisimånguatsiarpoK »Tita-
nic«imititdlune kivgussausimassoK, tåssa måna
Atlanterhavip narKanisimavoK. — diamanteru-
jugssuaK atausea Brasiliamit pisimassoK ilisima-
neKarpoK »kujatåta naleKångitsua«nik taineKar-
tartoK. 1853 navssårineKarsimavoK silineKarti-
nanilo flgtorneKarame 2541/2 karåteKardlune.
navssårtup akikinåvigdlugo tunisimavå 3000 pund
sterlingisinarsimagame. 1862 Londonime sarKU-
mersitsivingme takutlneKarpoK 1867-milo Parisi-
me. Indiamiup Gaekvarenip Barodamiup pisia-
risimavå 80.0(X) pund sterlinginik akilerdlugo
måssa navssårtup 54.000 kr.-slssutigisimagå. sili-
ne k a ra m e ugtflteKalerpoK 125 karåtinik; rflsatut
aarsungassumik tåutoKarpoK imerlutdle Kåu-
marigsutut akisugdlune.
Afrikap kujatåtungånit pissoK »Sydafrikas
Stjerne«mik taissaK silineKarame 46 l/2 karåtilik
åma »Stewart« 120-nik karåtilik 1872 avdlalo
»Porte Bhodes« 150-nik karåtilik 1880 navssårine-
Karput avdlarparujugssuarnik ilaKartitdlugit.
1884 Kimberleyme navssårineKarpoK 457-nik ka-
råtilik angisoK »Viktoria«mik atsigaK. silineKar-
nerme kingornagut tåmarpoK. silineiiarsimav-
dlunile 180-nik karåteKalerdlune Indiame Niza-
mime HyderabadimTtume tunineKarpoK najulig-
kaminigdlo atserneKardlune.
diamanterssuit tamåko tamarmik silarssilp
diamantisiorfine ei'Kumitsune navssårineKartar-
put, tåssåuputdlo diamantit angnerssait.
Jånuårip 26-åne 1905 agssagarssuarmik dia-
mantisiorfingmik sulisitsissup Welsip Pretoriap
diamantisiorfiane 6 meterisut ititigissume nuna-
me sungarpalugtume kusugaussarssuaa sarKu-
mersoK nanivå; navssåK tåuna kingorna atserne-
KarpoK »Cullinanwimik diamante tusåmassaussoK
naleKångitsoK OKimaitsorujugssuaK 30243/4-nik ka-
råtilik. Txansvaalime nålagkersuissut diamante
tåuna akisussusilerneK ajornartoK 1907 kungimut
Edward VH-ånut tåniupåt, diamantinigdlo silissi-
ssarfigssuarme AmsterdamimTtume suliarineKar-
poK. misigssorKigsårneKarKårdlune avgorneKar-
poK pingasungortitauvdlune angisQnik, avgorne-
Kåsangmatdlo KanoK avgornigsså piarersarneKar-
KårpoK, avgugkatdlo Kåumatit 9 silineKarérmata
imailivdlugo avgornilersorpåt: berlok atausen
516-nik karåtilik, brillant atauseK 62-nik karåti-
lik, umataussaa brillant 181/2-nik karåtilik, mar-
ques atauseK 11 1/2-nik karåtilik avdlalo atauseK,
kisalo brillantéiKat 96! ujarKat tåuko angnerit
mardluk tuluit kungiata niaKorutånlput kungi-
sutdlo nålagkisånitdlutik. tamarmik mingufssut-
simikut Kivdlfssutsimikutdlo naleKångitsåtitåuput.
ilerKuvoK sunalunit KaKutigortoK piuminar-
nerussordlo naleKarssutsimigut avdlångujåineru-
ssardlune. diamantltaoK taimåiput silarssuarme
naleKångitsfltineKardlutik, sordlo Cecil Rhodesip
Afrikap kujatåtungåne diamantisiorfigititai tai-
måisimassut agsorssuaK pingårtitauvdlutik. inug-
dlo brillantimik pigingnigtoK erKumitsumik Ka-
Kutigortumik peKarpoK tåussuma kussanåssusia
ukiune miliunilingne naleKångitsfltitaungmat. nu-
narssuarme avdlamik diamantiungitsumik må-
ngernerussoKångilaK, tåssauvorme pit avdlångu-
jåinerssåt.
-----— erinarssfltivta taigdlaisa ilait imåi-
put: »takukit nunangnitut KåKånguit, — takukit
nunangnitut KåKarssuit; — navssålerumårputit
tauva.« — avdlatdlo imåiput: »KåKarssue pini-
vigput ... — tåukunanilo akisfit — ineKarso-