Atuagagdliutit - 16.01.1943, Síða 4
36
nr. 12
ATUAGAGDLIUTIT
neriugpugut Manitsume »erinarssoKatigit«
nunaKarfingmingne erinarssornermlkut oKalug-
fingmilo tugsiarnfkut umarigsautaussumik nutar-
terissulersimassut suliniarnerat ukiune 25-ne tug-
dligssane ingerdlarKigtuarumårtoK nunaKarfing-
mingne tutsiutarnerat Klmagsaissujuardlune su-
liamigdlo pingåssusia ugperiuardlugo.
Manitsume Jånuårip 5-åne 1942.
Pavia Petersen.
))KingmeK ikilik«mik agdlagtu-
mut akissumntdlo tiingatitaK.
Avangnåmiume nr. 2, 1942-me »KingmeK
ikilik«mik agdlagtup agdlagå påsivdluarpara,
uvangalo isumaga erKOKalugo agdlagsimangmat
mauna agdlagå naitsumik tapersilåsavara.
OKautsime autdlarKautåta tungane OKarpoit:
»perKiissuleKånginersoruna Kingminik såkuaineK
umassunik någdliugtitsinermik taineKarsinauv-
dlune kommuneraadinit suliarineKarsinåunginer-
dlune«.
Kularingilara inup tåussuma nangmineK ili-
simåsagå taimailiorneK pivdlugo pencussuteKara-
luartoK. lamatumiingale erKortumik nåmagsisit-
siniartussugssat tamatuminga soKutigissaKångit-
sutut atortungitsututdlo issigingningnerat pivdlu-
go oKautsit tåuko aperKutitut anitariaKarsimav-
dlugit. ilumume aperKut tåuna atortariaKalersi-
mavoK Kingmit pivdlugit kamanaitsuliornerit iki-
lersuineritdlo kommuneraadinit soKutigineKångit-
sutut Isagpata.
Fr. Lohmannip taigugai inuit Kingminut så-
kuginiarlagait sumilunit nunaKarfingme takor-
nartåungitdlat atorneKartardlutigdlo. erKaima-
ssariaKarpordle såkut tamåko kinagdlit atorniar-
tariaKångingmata [navianåssusiat KanoK agtigi-
ssok kialunit ilisimangmago.
amalo OKautsime ilåne OKarpoit: »Kingmit
sumilunit angalaortuput inigissartik avdlatdlo ig-
dluisa erKait ardliarilångivigdlugit angalaorfigi-
ssardlugit«. ilumorpoK, kialunit Avangnåmiup
ilitsorilernerminit flmassunik tamåkuntnga issigi-
ssanartup agssortorsfnåungiså. umassume tamå-
ko inugtut sianissuseKartigtngitsut uvagut inoKa-
tivta pinut kussanaitsuliorsinaunivttnut nalerKiu-
niagagssaringilavut uvavtitut isumaliorKårdlutik
oKarKårdlutigdlo iliorslnåungingmata, Kiilaringi-
laralo kialunit tamåkum'nga umassuteKartup
ajornångigpat inuit avdlal pinik kussanaildlisae-
rissarnermut Kingmine pinavérsårterusugtåsaga-
luarai. åjunale ajoKutå: umassuput angalasinau-
nermikut pingitsailineKarsfnåungitsut uvavtilutdlo
kussanaitsuliornermik ajiissusianik påsingnigsi-
nåungitsut. taimåitumik tupingnarpoK Kingmit
pivdlugit ikilersuineK atorneKartarmat sordlo tai-
neKarérsut: nivåutamik, ulimåumik, tumik tai-
maeKatåinigdlo.
tamåkuinåungitdlatdle, agdlåme såko navia-
narnerussoK atorneKartarpoK, tåssa autdlait. tai-
måitumik umassunik någdliugtitsinerit taimåitut
ilagtnåinarneKartarpata kommuneraadit Kunutu-
ssusiat tamatumunga plssutåusaoK. aitsåtdlo tå-
ssa kultorimik nikanarsaissoK.
tauvale naggasiutdlugo akississup Peter Niel-
senimik ingminik atsiorsimassap agdlagå Kivia-
lasavara.
inuk tåuna KujatåmiugunarpoK ilitsoriler-
nerminit Kingmit pissusinik påsisimassaKångitsoK
pingårtumik Avangnåta nerssutånik tåussuminga
iluaKutaoKissumik. naugdle Kularnångitsumik
Avangnåninermine ukiut ardlersoraluarai tamå-
ko pivdlugit påsisimassaKånginerpåtut nautsor-
ssutariaKarpoK.
aklssutimine nunaKarfigissamine pissusiussui-
nait entartorsimagai påsinarpoK. unalo akissane
Kavagssivdlune OKardluartårfigisimagunaraluarpå,
aitsåtdlime kukuvdlune.
Fr. Lohmannip agdlagkamine OKauserissai
uko Kingmit kinalingmik mildlorneKartarnerat
erKaigamigit naggatåtigut ilavai: »agdlagapalåt
taimåitut mangangåK toKuneKartariaiiarput«. aki-
ssume ilåne agdlagpoK sule agdlagapalaunerussu-
nik OKarame: »Kagssutit puissfniutaussut ilikar-
simagamlkik amuariartoraluartarsimavait asule
Kimiåt kivdluinardlugo«. agdlagkat taimåitut
aitsåt tåssa agdlagapalåt Avangnåmiukut kalåtdlit
nunånut tamarmut siåmåsavdlugit ulorianartut.
Avangnånime Kingminik taimailiorsimassunik
aitsåt tusarpunga. Kularnångilardlo K’eiiertar-
ssuarme Kingmit perdlerornertik pissutigalugo
taimailiorsimassut. Avangnånile avdlane Kular-
narpoK.
perKussutit taigugai ilisimavavut, ilisiinavdlu-
gulo sule atortussut. atuisitsissugssatdle ei'Kor-
tumik atuisitsinigssåt utarkivarput.