Atuagagdliutit - 01.05.1944, Qupperneq 7

nr. 19
ATU AGAGDLI UTIT
159
massariaKångilaK. savamik ernisugtoKalerpat sa-
våraK ernisuglumukautlnariaKarpoK savavdlo su-
jungnineranut (ernisugtup nivguanut) tarnutdlu-
go arnaliuniagkamut (ernisuglumut) kunigtitdlu-
go tuniutdlugo. pingartumik savårKap siggne er-
Kuilo tarngutariaKarput tåuko arnåta kunitdlå-
tårnerussarmagit. iluaKutaussarpoK arnaliuniag-
kap l'muanik savåraK tigssalugtalårdlugo, taimai-
liorm'kut sava aitsåt ernisugdluåinalernikugaluaK
piari<erérsimassutut isumaliulersånguatsiarpoK,
savåraK nangmineK piarnamisut asalersaramiuk.
taimatut ernisugtumik piaridniarneK ajornaitsu-
neroKaoK savamik ernerérnerme kinguninguagut
piaraersérsimavdlune piarKerniagkamit. taimåi-
tut piaruerniåsavdlugit asangnilersinaussåraluar-
put nåkutiginarneroKalutigdle. pingartumik uv-
dlut ardlerdlugil piarivissarérsimagaluardlune to-
Kussorsimagnne asangnilingitsuisinaussarpoK. tai-
måitordle arnaKångitsuteKardlune avdlamik
tmugtugagssarsivfigssaKångitsune miiugagssai<ar-
fiuvdluarsfnauvoK fmuiartagaralugo milugfigiti
tardlugulunit. taimatutdlo sava piarKaminut siv-
neiiarlumik fmulik milugagssaKarfiusavdlune
iluatingnardluarpoK.
ilumut KerititsineK.
sermeK nålivline nakorsanit atorneKaleriar-
tufnarpoK iierititsi'ssutigalugo.
angut (Amerikame) Kimugtuitsut aviiutane
ordlussoK Kimugtuitsut agssakåssuisa atanut piv-
dlune igdluglut niuiarpoK. naparsimavingmut pi-
ssuneKarame ikerssue ånoråminernik ipermigdlo
ulivkarmata inugtålo auiarpatdlårsimangmat inu-
sangatinångilaK.
nakorsap ikerssue sermimik porpai. akuneK
atauseii KångiulingitsoK åniarungnaerpoK. uv-
dlut pingajuåne iké saligdlugitdlo suliarineK
ajornarungnaerput. uvdlut latdlimane angut tåu-
na sinigfingme igsiavdlune pujortatårpoK.
inuit nakorsap pilagdlugit suliarissariauagai,
umatilungneK nukigdlårpatdlårsimanerdlunit pi-
ssutigalugo kapumik (opiumik) »Keritfsavdlugit«
imalunit ilisimajungnaertivisavdlugit naviagissat
manakut sermimik Keritmeiiardlutik ulorianå-
nginerussumik ånernångivigsumigdlo suliarine-
Kartalerput.
inup avatai Kerisimassut tåssångåinaK unag-
tinavérsåriaKarput (nisut Kerisimagpata inugtå
oKorsardlugo niue nigdlerlumititariaKarput, ser-
mimigdlunit pordlugit) kigaitsuinarmigdlo unag-
kiartortitdlugit.
Edith Cavell.
(nangitat.)
Edith Cavell tulfivoK. tåssa pinerdlungne-
risa autdlaiKautåt. ajortumik iliorsimångivigsu-
tut OKautiginiångilara. nangmineK ilumordlune
navsuiarsimanerata suniuteKarsimanera sule på-
sinei< ajornaratdlarpoK. pinerdlGtå inuit piner-
dlutigåt. t)'skit pissuserissåta pasingnigkajugtup
autdlarniutigeiKarpå tulussusia inungnitdlo ilua-
rineKarnera. saimajuarnera Kasusuineralo tama-
nit OKautigineKartarpon. tamåna namagpoK. na-
vianarsfnauvoK, imalunit sumilunit ajungitsumik
OKautigiumanenarnaviångilaK. Brysselime tyskit
pissortarissåt ajungitsumik oKautiginenångisåi-
narpoK.
isumaKarnarpoK Cavellip såkutflnut Kut-
dlerpårtaussoK (general-guvernør) sukangneKi-
ssok baron von Bissing agtuatdlagsimaga. pi-
ginåussusia sapissusialo agsut sukangnersumik
eruarsauteKarfigai. inuk tåuna erKartussagsså-
ngoniussivdlune toKutagssiingorKussivdlunilo per-
KussisimassoK Kularnångitsumik ama tigussari-
niarKuvdlugo perKussisimavoK. von Bissingip
alapernaerssuissartue pikoringnerpåt påsiniai-
ssugssångortineKarput. pasivat franskit såkutflå-
nut kingorna Hollandip kigdlingatigordlune-
aniguisimassumut kavåjarssuarmik tunissisima-
ssok. ama tuluit såkutflat KasusimassoK imer-
mik imertisimavå. sorunalume alapernaerssui-
ssok OKarsimavoK Belgiamiunut aningaussanik
tunississarsimassoK taimalo aniguisinaulersit-
dlugit.
silarssuarme avdlame tamako inuit suliari-
ssartagåitut issigineKåsåput — von Bissingimut-
dle pasingnigkajugtumut perKuserdlungnertut
issigineKarput. »tamana unigtitariaKarpoK,« tai-
ma perKussivoK.
kapitel 7.
parnaeri'ineKarnera nipangiusimaneKCtrnerctlo.
Augustip uvdluisa 5-åne unulånguåkut Edith