Atuagagdliutit - 16.10.1944, Blaðsíða 4

48
ATU AGAGDLIUTIT
nr. 6
piumåssuseK nukiuvoK.
Richard Cobdenip angutå toKungmat Kitornai Kuli-
ngiluat piniussissugssaeriisimåput, Richardivdlo sanilimik
savautai pårissardlugit inutigssarsiorpoK Kulinigdlo ukio-
Kalernine tikitdlugo atuariartorsinaussarane. kisa atuar-
fingmut autdlartinenarpoK, tåssanile iluångitsumik pine-
KartarpoK kågtineKartardlunilo Kåumatitdlo pingajuéne
aitsåt ilaminut angerdlarKuneKartardlune. 15-nik ukio-
Kardlune angangme niuvertarflutåne Londonimitume ag-
dlagtungorpoK. franskisut iliniarpoK uvdlakut makiår-
tardlune, suleKatinilo sinigtitdlugit atuartarame sivitso-
riångitsoK angalassartugssatut autdlartineKarpoK.
taimanikut karrit pivdlugit iqatsiseKarsimavoK per-
KarnéKissunik pitsut karrinik pisinaujungnaersingajag-
dlugit pisutdle namagtumik pisinautitdlugit. tamåna ag-
ssortorniaramiuk John Rright ikiortigssarsiariumavdlugo
sågfigå. John Bright aliasoKissoK tik i på, nuliame nåpar-
simaKalune nalavoK. tauva OKarpoK: »ilaKutarit tusinti-
ligpagssuit mana tuluit nunåne iput, låukunanilo nuliau-
ssut, anånaussut Kitornaussutdlo kångnermit toKorKaja-
put. aliasungårnerit Kångiutileriarpat sujunersorumaga-
luarpagit autdlaKatigisagingma, Kasuersingisåinåsaugutdlo
karrit pivdlugit inatsisit soraersineKartinagit.« tauvalo
inatsisinik tåukuninga soraersitsiniaKatigit autdlarnerpait
Irlandime kångnerssuaK pissutigalugo, taimalo kisa inat-
sisit soraersipait uk. 1846. tamåna pivdlugo John Bright
OKarpoK: »tuluit nunane ilaKutaringnik pitsoKångilaK
Richard Cobdenip ilungersungårneragut akikinerussunik
neKigssauteKarnerulingitsunik.«
John Bright sulissartup pitsussup ernerisimavå, tai-
manikut atuarfit pitsaunerussut taimåitunut patdligssåu-
ngitdlat, taimåitordle inusugtungup tåussuma kussanar-
tup nakimaitsuvdlo tuluit nunane pitsorpagssuit ardla-
lingnik miliunigdlit karrit pivdlugit inatsisit pissutigalu-
git kågtut nakigeKai. Cobdenip namagisinåungilå pitsut
nekigssautigssaralue akitsorneKartarmata pisunutdlo ki-
siåne iluaKutigssångordlutik, piginåussutsinilo tamåker-
dlugo iluarsainiardlune suliniarpoK, oKarpordlo: »tamåna
ingmikut isumalingnut akerssuniarnermit pingilaK, ta-
marmingme tamåna pivdlugo isumaKatigingmata. neri-
ssagssatdle pivdlugit sulineruvoK, — sulissartut miliuni-
ligpagssuit akimarnitdlo pivdlugit.« kångnerssuaKartitdlu-
go Irlandip inuisa ilait mardlungnik miliunigdlit ukiui-
naK perdlerdlutik toKungmata John Bright tuluit nuna-
ne akimanertanit tamanit pissauneruvoK. akimarnit ta-
marmik isumå OKatdlorissuserssualo piginåussusialo er-
sissutigait. imaKa tåuna Cobdenilo åssigssaKångingajag-
dlutik sulingårsiméput sulissartut uvdlormut sulivfiat si-
vikitdlisardlugo akikinerussumigdlo inutigssaKalerKuvdlu-
git akigssarsiarKortunerulerKuvdlugitdlo.
ilåne nukagpiaraK Kissungnit igdluvigkiame erniusi-
mavoK, atuåsanane, atuagauteKarane iliniartitsissoKara-
nilo sumigdlo iluanårutigiumågkaminik soKånginguatsia-
vigdlune. taimåitordle inugpagssuarnit atarKineKalersi-
mavoK nunamine ingmingnut sorssuneKartitdlugo suju-
ligtaissorssiititdlune pernusersuissutse silatussutsilo piv-
dlugit, taimalo sorssungnerme inugsiat 4 miliunigdlit
kivfaujungnaersineKarsimåput.
(O. S. Marden, — Kr. R.)
piniartup alorKalissup oKalug-
palårutai.
(Jakob Nielsen, K’ornormio.)
utorKalivdlune ungasilårtumutdlo angalassfl-
jungnaerdlune ukingalerfikut inflsugkatdlarner-
me nåpitarisimassat erKarsautigei'Kajånartorssuå-
ngorlarput, Kajartorussarniartitdlunilo tuparu-
jugssuartalerdlune, måssa Kajak inardh'ngivigsoK,
Kavsiningmitauva ingminut OKarfigissarpunga:
ila sujornatigut taimåipatdlångfkaluarpunga.
Kåinåkul infltigssarsiuteKarlut utorKalineK
åssigTngitsunik alordlugo utorKalissarput. ilait
utorKalissarput Kajartornermikut akornutigssarsi-
natik avatimikutdlo igpigissaKangåratik. ilait tat-
dlimingnik nisumingnigdlurut agdlåme issiming-
nik akornuleKalersarput nauk sule piniusserusug-
kaluaKalutik. ilaitdle sule utorKalivdluångikalua-
Kalutik, agdlåme sule inflsugtunik taissariaKar-
dlutik, nangiartarnertik akornutigalugo Kajartor-
sinaujungnaertarput.
uvanga sule ingminut utoritarmik taerusu-
ngikaluarpunga 1882-me inussflgama, utorKaliår-
tutdle ilagingmånga månåkut misigilerpunga Ka-
jara nangmineK angatdlåsinaujungnailerdlugo
artulileravko.
Kajartortunivne erKaimassama ilait måna
oKalugpalårisavåka:
KajaKalerama sapingisavnik Kajartordluarsi-
nångornera pei<atigalugo imerineK sungiusaru-
sugpara. pusiniarKårtalerama ilungersortanau-
nga pusineK sapingajagkavko, makitineKarånga-
malo aitsåinardlunga ileKimisårtordlunga aner-
sårniarlarpunga, tåssame sordluma kangia mi-
lingneK nalugatdlaravko, anusingorniarnangale
ilikarusungnermit nangminérsinångorniarpunga,
poKersunginamale sungiussilertungikaluaKaunga;
taimåitordlime ilikaravko isumaKalerpunga tåssa
kingugaluaruma makingitsortugssaujungnaer-
dlunga.
sule inflsugtungflvdlunga aulisariat ilagåka.
angerdlaleravta anorssånguarnerulerpoK. ikerpa-
lerdluta imatia mianerssungipatdlårnermit pisi-
mavdlunga orKuanik paoriarnera nåmagtordlugo
usiama ilait kingugdlit nåkardlutik mångåtdla-
riarmata kinguinaKaunga. avdlatume pissugssåu-
nginama pausersorpunga. Kularingilara isagter-
nera ajusångikaluartoK, pautimale tiguminigssai