Atuagagdliutit - 16.02.1945, Blaðsíða 5

nr. 14
ATU AGAGDLIUTIT
125
piumåssuseK nukiuvoK.
sumik suliagssaKartutit |)ilerissutsigkut nalunarung-
nåisaoK. pissuserissat inuningne atugagssarissangnut na-
lunaerKutåusaoK.
silarssuarme inuiagssuit agfait suliarissamingnik nuå-
naringnigdluartungitdlat, sordlumimåko inuit nalinginaK
akulerigsårneKarsimassut taimalo inigssaringisamingnut
piortorsimavdlutik. atuartitsissugssåungikaluit atuartitsi-
ssaraut, atuartitsissugssaugaluitdle avdlanik suliaKardlu-
tik. inuit atuarnikut agdliartortugssaugaluit avdlanik su-
liaKardlutik sujungnaeriartoraraut, avdlanigdle suliaKar-
tugssaugaluit atuarnikut någdliugtineKåinardlutik. pi-
niarnermik inutigssarsiuteKardlutik pingårtugssatsiarssu-
galuit avdlanik inutigssarsiuteKarnermikut sussaringitdlat,
méssalt Kavsit piniarnerungitsumut tugdlfinerugaluartut
piniartussardlutik. iniaKa agssagssorissanik sulissugssau-
galuit nunamik nålagkersuissunut ilaussaraut, måssalo
nålagkersuissunut ilaussugssaviugaluit sungitsunik ing-
mingnut nalerKutingitsunik suliaKartut. taima inugpag-
ssuit ingmingnut nalerKutingilsut suliaralugit iluasutau-
nigssatsiarssuaraluartik maungåinartitaråt inunermingni-
lo nåmagsissagssaraluatik asullnartitdlugit.
sulinerup angut avdlanit tamanit agdliartortineru-
ssarpå, nukinigkiartorlitarå timålo Kajangnaitdlisardlugo
aualo angalavdlualersitdlugo; erKarsartausia agdlisitarå
misigssuivdluarnerulersitdlugulo nangminerdlo nutånik
sulianarsinaunera pilersitdlugo. tigussagssat erKarsauti-
gerKårsinautilerarai angutdlo inunerup ilungersornartui-
nut pisitdlugo, pingårtungorumalersitarå malugilersitdlu-
gulo angutaussoK angutip nåtnagsiniagagssainik nåmag-
singnigtariaKartoK, angutip suliagsså suliaralugo atugag-
ssanilo angutitut atordlugit. angut suliumångitsoK angu-
tåungilaK. angutip oKimaissutsine angutåussutigingilå,
sordlo niaKOK ajungitsoK erKarsarsinåussusilik kisime
angutåungitsoK. saornit, nukit Karatsavdlo angutip su-
liagsså suliarisinauvåt angutip ernarsautigissai eraarsau-
tigalugit, angutitut agdliartutigssarsiordlutik, — imame
oKautiginardlugit namåsåput — angutip pissusia na-
magsiniagagssailo atorsinauvdlugit angut angutivingorti-
tinago.
suliniarniarit! sujuarniåsaguvit suliagssangnut asang-
ningnigssat sujugdliussagssaråt, kisalo ama Kasusuitsu-
niåsautit. inup taima piginåussusigdlip sianissuseKarune
akornuteKarpatdlåranilo tauva anguniagkane angusavdlu-
go Kularisångilå.
pitsaunerussumik suliagssaKalernigssat aningaussau-
teKarnerulernigssatdlunit utarKeKinago, månåkutdle su-
liarissat agdliartortiniarniaruk. suliningne nutaunerussu-
nik iluaKuteKarniarniarit, suliangnigdlo sujulingnit pitsau-
nerussumik isumagingningniarit. suliarissat påsivdluar-
niarniaruk pissortarissatitdlo iluanutigssaussunik malu-
gitiniardlugit. namångilaK suliariligaK nåmaglnésavdlu-
go suliarlnåsavdlugulo, tamatigutdle ajunginerussugssau
KinerniartariaKarpoK, tamatumuna aitsåt angussaKarne-
runigssaK pilersinenarsinauvoK.
(O. S. Marden, — Kr. L.)
(Kup. 124-mit nangitnK.)
Evropamiutdlo Amerika tiklnglkatdlarmåssuk
inuvfsa Mexikumiut indiånerit nalusimångilat
nakorsautilutdlo atortarsimavdlugo. nalunar-
pordle taimane påssutdlugo pilsångorsartarsima-
nerat. kingorna ukiorpagssuil ingerdlaneråne
puigorneKarsimassutut soKutigineKångitsututdlo
ikame ukiut 1800 ingerdlaneråne kingumul tut-
siupoK. 183G-me Amerikavingme *) nålagauvfe-
Katigit ilane flliat nunamit puilassut navssåri-
neKarput, nåparlatdlo 100 migss. ukiumut ping-
nagfiugaluardlutik soKutigineKaleratik Katangl-
narput. 1845-me angutil ilåta nioi'Kutiginiardlu-
go misiligkaluarpå iluagtitsinanile. tauva 1850-it
ingerdlaneråne OliangnangniarneK pilerpoK Qliap
nunap iluanit puilavdlune katerssorfé laserå-
ngortitersimassut katerssuivfigineKalermata. 1857-
me fllia suliarissalerpåt minguiardlugo aulartit-
dlugulo åssigingitsungordlugo ingmikortitertaler-
dlugo. taimailivdlune iiliamit suliarissamit pe-
trfllio pingorpoK misiligutigssatutdlo Evropamul
nagsiuneKardlune. 1859-me ailsåt fllia niorKuti-
gineKalivigpo« nålagauvfeKatigil ilåne Pensylva-
niame igdloKarfingme Titlusvillime Kivdlerinfkut
nunap iluane 22 m-nik itissusilingme flliaKarfik
navssårineKarmat sapåtip akunere ardlagdlit uv-
dlormut 4000 lilerit migssiliordlugit pivfiussarlon.
taimailivdlune Amerika silarssuarme fllia-
siornermik autdlarnissutut oKautigissariaKarpoK.
tamåna autdlarniutigalugo uliasiornerssuaK
ingassagdluinalerpoK sordlo kfilte navssårineKar-
titdlugo pissartut. inugpagssuit OliaKarfingnut ka-
terssutalerput sumilo tamåne pilerngutorssuartut
Kivdlerissalerdlutik. Kivdlerivfiginiagkamik pe-
Karnigsså iluamik ilisimatdlånguarnago erKoriåi-
navigdlugo nivdlerissaramik pilugsinartut amer-
dlassaKaut. åmalo flliamik ei'Kuinigssamingnut
suvdlulingnik katerssuivfigssanigdlo piarérsima-
titsineK ajoramik ilåne uliarujugssuaK maungåi-
naK kugtitarpåt ilanilo ikuatdlagtornerssuaKarti-
tardlugo. manale ilisimatdt sume flliaKarnigsså
amerdlanertigut Kularnaitsumik oKautigisinångor-
måssuk Kangatut pilugsinarnartigiungnaerpoK.
ukiut ardlakångitsut Kångiungmata Ameii-
kavingme OliaKarfigpagssuit navssårineKarput Kå-
Karssuit Alleghanynik aligdlit kitåt avangnånit
kujatånut atuarsivdlugo itut. taimåitumik nåla-
') De forenede Stater.