Atuagagdliutit - 01.03.1945, Blaðsíða 3

131
ATUAGAGDLIUT1T
nr. 15
ssartut l/3-isa migssinge sioraussaussartugunik
kajortut sukusissartunut ilevKårutåusagaluarput.
mauna navsuiautaussutigut påsineKarsinau-
vok mana sorssungneKarnerane avdlatut ajornar-
tumik akitsuineKai dlunilo amigauteKartarneK pi-
ssarsimagaluaK taimåitoK kalåtdlit pjgssarigsiar-
torsimassut. nunanilo avdlane måna pfssusiu-
ssut nalerKersutigisagåine sorssungnerup sujorna-
gutut pigssarigsårtigiuåinarnigssaK nerifltigisav-
dlugo Kularnangajagsimagaluarpordlumt.
Eske Brun.
niorKutigssat ukiumut atugaussartut.
kalåtdlit nunåta inuisa pigssarigsårnerånut
misiligutigssaK pigissavttnit pilsaunerpåK tåssau-
vok niorKutigssat inungnit pisiarineKarsimassut
kalåtdlit nunane pisiniarfeKarfingne tamane naut-
surssutait atautsimut kåtutat.
kisitsisit tamåko en<ornerpaussumik påsissu-
tigssåuput inuit KanoK agtigissumik akigssaKarsi-
manerånik. sorssungnerup nalåne Aprilip aut-
dlarKautå 1944 tikildlugo kisitsisit imåitumik på-
sissuligssaKartitslput: niorKutigssat pisiari
neKartut aké katitdl.
niorKutigssat sussusiat 1939/40 1943/44
kr. kr.
nerissagssat il. il. 1225420 1473040
nakorsautit 4470 1900
autdlaisit alortuilo 101420 127180
Kalipautit tånkun. tungassut 18930 26220
atissagssat il. il. 442280 685840
peKutit sagfiugkat (Isenkram) 95420 171460
sånatit såkutitdlo 11830 15980
kamigpait il. il. 37850 58650
niorKutigssat mångei tornerna -
vérsagkat (emaill.) 9500 15690
lupat 234640 482300
marrait igalåmernitdlo 16240 20000
sagdliligkat taimaenataitdlo 133550 151220
agdlunaussat 51730 72270
agdlagagssiat 11930 22370
porissat taimaeKataitdlo 16420 13870
Kissugssat 3910 7830
takornartat aumarssuait 9690 59850
kalåtdlit aumarssuait 175050 203530
atortugss. åssigTngits., solåre, petrulio, cemente il. il. 133790 224040
agdlagtitat il. il. (nerissag- ssat il. il.) 284020 592090
tunissat niorKutigendsat 56400 146470
agdlagtitat (kataloginit) 65830 125970
3140320 4697770
sdrdlo oKautigissarérigput piumassavtitut pit-
sautigissunik amerdlatigissunigdlo aulisautigssar-
sineK sapertarsimavugut. taimåitordle aulisar-
torpagssuit aulisautinik pitsaussunik (bomuldsli-
ner) atugagssaKalerslneKarsimåput tamaviårdlu-
ta pigssarsiariniarsimassavtlnik. tamatuma ki-
ngunerå aningaussat agdlunaussanut (Administra-
tionimit) atugaussut 40%-inik amerdlinerat åma-
le aulisagkanit pigssarsiat pingårnerpaussut tåssa
eKalugssuit tingue sårugdlitdlo 63 procentinik
agdleriarsimangmata akigssarsissutauneratdlo 78
procentinik agdleriarsimavdlune.
.4. Malmquist.
politit soraersitaunerata kingor-
nagut agdlagkat.
Københavnirne Ortuparip 13-åne.
inuiait danskit kamangåleravta tyskit Ka-
nordlunit iliorKigkaluarpata kamangnerput så-
kortuserKigsinåungilaK. taimåitordle kamangniv-
ti'nit tagpitdlisitatut maungåinaK sassussiniartå-
ngilagut, nauk ingminut nålagkerdlune taimai-
liornavérsårnigssaK ajornaitsungikaluartoK. utar-
Kivarputdle frihedsraadimit Londonivdlo rådiua-
nit kalerrigaunigssaK.
iligilaoK nunigiineKarnigssåt utarnivarput.
inuit sianiutitik Kasussivdlulnaleramikik sorssung-
nerup inernigsså erinigivdluinalerpåt, Kanordlu-
nit akisutigisagaluarpat. iligit tåkunigssåt ima
isumanarfigåt: soKutaungångilaK nunap pisussu-
taisa agfait seKumitaugaluarpata, iligitdle tikiug-
pata taimalo aniguislneKaråine namagpoK. . . .
Danmarkime inflnerme malungnautauner-
pausimassoK soruname tåssauvoK politit atorung-
naersitauvdlutigdlo malerssugaunerat. inuit ta-
marmik politit lyskinit ujarneKartut ikiorniartua-
garait. politit akiuten<åmersimalermata soruna-
me nimåssut tamåkerdlugit igdlorpagssuaKar-
fingme inigssaKartlneK ajornakusfiraluarpoK, ma-
nale tamarmik tamane tamåne inigssarsivdluar-
dlutik utaiKeKatigilerpåtigut, utarKikataleraluar-
dlutigdlo ....
Københavnirne tyskit parnaerdssagssarsior-
dlutik ujardleKåtårnerssuat soruname inflniar-
uerme Kuarsånganartunut migdlisautåungitdlat,