Atuagagdliutit - 16.08.1945, Blaðsíða 3

nr. 2
AT U AG AG I) LI U TI T
11
asimioKarfingnit.
Atuagagdliutit kingugdlit tåkutalersut imari-
ssaisa pinga ri u t ilagilerpåt asimioKarfingne infi-
ssul nangmiiigneK misigissamingnik agdlantigi-
ssaKarlalersi manerat.
tupingnångilaK asimiut lioi'KaivigineKalerma-
la Kanon pineKartnrnermfkut måtdlatefcalerKuv-
dlugit. nalivtlnime nuånerungnaerpoK asime
luinaKartngul soKutigineKångfnerssuarput, ilame
inungnut — sukangavaldlåraluarpoK — nautsor-
ssussåungingajagtara vlalunft.
sfit tamaisa a vKusårdlugit måldialeKarnia-
ruvta oKausigssarpagssusagaluarput. uvdlutnile
igpagssardlo pissut kisisa najoiKutarinartigik, —
infltigssarsiornerup tungåtigut »pissortanit« Ka-
siikussiavatdlårnerssuardlunil kussanångilaK, må-
ssa tåuna kisimc angnerussumik aningaussamik
augnerussumik låkuviussalersoK. tåssame ukiu-
me asime sulivfeKångigpat asimiup pigssarsiar-
ssuane sunnit atusavai? måkulo pisiagssat akisfll
nangminea tunissat ima akikitsigissnt! nalivtfne
inflniarneK akisoKao«, naugdlo Kano« ilunger-
sortigaluta suliniaraluaru vtalumt 1'manalo iluanår-
nerpåt ilagigaluardlugitdlunit ukiumik aniguer-
Kartarsimavugut atordluainerinåkuldle kisidne.
KaKugumiuna namagtusårinala inftlerumartugut?
tåssa tunissat — piniartut tunissait — akitsorpata
sulisilsissutdlo ilungersulerpalal
nioiKutigssat — tåuko Kavsinit erKartorne-
Kartåinalersut — asimitdlune amigautauvatdlar-
tarnere kussanAngitsut ilagait, pingårtumik ator-
torivdluagkal. inflp-una pivfigssanik asiutitsine-
rujugssuaK nauk pisiniarfilingmlkaluardlune pi-
siniarfeKarfingmut avdlamukartitsineK. atordluar-
niagkaningme pisiniaraluardlune »soKångingmat«
— nauk avKutigssaKartåinartoK, — tauva kisiåne
niuvertoKarfiliardlune. taimailiornermigut uvdloK
tåuna pivfigssariniaraluagkane asiuti'på agdlatdlo
angalanine akilertariaKalerdlugo. åle pisiniarfi-
lingmioKl
asimiut ingmikortitauvatdlåKaut. atauseK
åssersåtigalugo tailara. ilane asimioK niuverto-
rutsimut kutsiorpon orssugssamik (solarolia) pi-
siniardlune, tåssa kommunenarfiup pujortulérå
atorniardlugo, itigarpordle. uvdloK tåunarpiaK
niuvertugssaK nunåkut tikiupoK. KasuvatdlåKiga-
milo pujortuléiKamik atorniarpoK, tåssalo ator-
niagå flma atorniagarigalua orssoKångitsoK. OKar-
dluångitsordlunit Kanoa pineKarpa, orssugssaa
nåmagtoK. tåssa asimiut taima pineKarput. åp,
asimiut pineKarnerat nåmångilaK.
kisalo uvdlune pingårtfniagkane asimiut Ki-
viarneKartarnerunigssåt kigsautiginartut ilagåt.
kussanångilaK ingmlkortitauvaldlårtarneK, tåssa-
me nangmiiigneK (niuvertoKarfingme) imarssuaK
pigunik namagåt asimiortatik isumåkérdlugit. kt-
kutdle pissupat?
avdlåkutaoK asimiut isumagineKartarnerat
oKausigssaKarnåsagaluartoK — tåssa ilagit iuit-
dlersarissånit isumagineKartarnerat — måne ni-
pangiutlnarneKaratdlarpoK avdlat nalungfneru-
ssut oKalfiseriumårmåssuk.
Kanortormiuna kingorna asimiut ajungine-
russumik piueKarlarniardlit, isumagineKarneru-
ssarniardlitdlo. inupume avdlatutdle iliorfigissa-
riaKartut iliortariaKartutdlo!
asi mio.
au in a rss / / a rs i o rfi k K’ uld I igssal.
(nangitai).
1930-p kingornagut pissutsit avdlångulerput.
aumarssuarsiorfiup påsivå sulissut taima amer-
dliartortitdlugit namagtumik inigssaKartftuåinar-
sfnåungikine tamånalo pissutigalugo pitsauneru-
ssumik årKigssussivigissariaKartut. tauva sulissut
kfkutdlunit akilersuinigssamut tatiginartut nang-
minerissamingnik igdlutårsinautitaulerput aumar-
ssuarsiorfingmit taorsigagssarsistneKardlutik. ta-
måna 1940-p tungånut miktngeKissumik suniute-
KarpoK, tåssa aumarssuarsiorfiup igdlfltai inung-
mingnut nåmagtungoriartormata sulissungortut-
dlo nutåt tikftut inigssaKarnerujartordlutik. ukiu-
nilo kingugdlerne åma imailerpoK: kina nunasi-
vigdlune sulissungorniarune ilaKulaKarune igdlo-
Karunilo igdlune ilångutdlugo noKatigisavå. ta-
månåtaoK inigssaKarnermut suniuleKarpoK. pi-
ngårtorujugssflvoi me sulivfingme perKingnaitso-
Kissume perKingnartumik erKigsisimanartumig-
dlo angerdlarsimavfeKåsavdlune. tamånalo angu-
neKariartorpoK anguneKarsfnauvdlunilo kalåtdlit
arnat igdlup iluane perKigsårnermut evKiluisår-
nermutdlo påsissaKaleriartorpata.
K’utdligssat ukiut 20 ingerdlanerine pilerto-
Kissumik inunigkiartorput. inunigkiartorneralo
peKatigalugo mérKåtaoK ukiumut inflssartut amer-