Atuagagdliutit - 01.03.1946, Page 3

nr. 15
ATU AGAGDLIUTIT
131
me infltigssarsiutauvdlune pingårnerssaungmat.
Kularnaitsumik ilisimavarput 1800 nålerneråne
1900-tdlo autdlartfneråne sårugdlit kalåtdlit nu-
nåta kilåne kujasigsume ardlanångitsilne tåkusi-
massarsimassut amerdlanatigdle. 1908-rae 1909-
milo »Tjalt'e«mik ilisimassagssarsiornivne auli-
sartunik pfkorigsunik ilaKardlunga, tåuko Sava-
lingmiormiimik Islandimiunigdlo ilaKartiit, så-
rugdlit amerdlanerulårlut taimågdlål K’eKertar-
ssuatsiait erKåne ikerasangnilo Kap Farvelip eraa-
nc pissarini“Karpul. 1917-mitdle såiugdlit siaruar-
nerujugssuångorput. sujugdlermik K’aKortup På-
niiutdlo eraåine, 1919-mitdlo Nup kangerdluane,
1922-mil Manitsup erKåne, 1927-mitdlo Sisimiut
erKåne, tåssa Kujatånit avangnaimit siaruariar-
torsimåpul, avangnarpariartorneraldlo unlngilaK.
1927-Kalinarlorme Ausiangnut alassune kujasig-
sune tåkuterérpoK; 1928-me Aglumit Kitsigsuar-
ssungnul Akunåmuldlo sårugdlit tåkusimalerput.
1931-me sårugdlit K’asigiånguit, Agpat Omånav-
dlo ernail likfpait, kisalo ukiunc kingugdliussu-
ne Uperniviup kujale tikitdlugit. sårugdlit ang-
nertunerussunnit siaruariartufnarmata Grønlands
styrelse Kitane amerdlanerujartufnartunik auli-
sagkeriviliortariaKalerpoK kalåtdlit tunissivigisi-
naussåinik nioiKusiartsavdlugit tarajorterivigssa-
nik. sorssungnerup autdlartinerane Kap Farvelip
eiKånit Umånamut tarajorterivit 53-iuput. sårug-
dlit amerdliartuinarsimanerat kisitsisitigut må-
kununa påsineKarsinauvoK: ukiune 1911—16 så-
rugdlit pisiat 18 toninit 125-nut amerdleriarput,
1917-mit 1925-mut 250-nit 1000 toninut, 1926-mit
1929-mut 2000-nit 5600 toninut, kisalo pisiaussut
amerdlanerpauvdlutik 1930-me 8160 tonit pisia-
rineKarmata. ukiune kingusingnerussune pisiat
amerdlåssusiat avdlångorarpoK amerdlavdlulig-
dlc, tassa 6125—8000 tonit pisiaussardlutik.
Kangaunerussup ukiutdlo kingugdlit åssigi-
ngtssusiat malumuna påsineKardluarsinåusaoK:
1908-me Jfinip 11-ånit 21-ånut Nfip kangerdlua-
ne ningitagkat, aulisautåinait Kagssutitdlo såku-
galugit aulisarpugut K’ornumit Nflp avatåne Kit-
sigsut tungånut silavarterutdlugo, pingasuinarnig-
dlo sårugdligdluta. 1930-me, sårugdlit amerdle-
rugtorneråne, kalåtdlit kangerdlungme tåssane au-
lisarfigisimassavtfne sårugdlit 750.000 kg amuvait.
— Agdluitsup kangerdluane Iv’aKortup erKåne
kangerdluk tamåkerdlugo ningitagkersorfigårput
sårugdlingnigdle sussåvigdluta, kalåtdlitdlume
kangerdlflp tåussuma erKåne najugaKartut akiler-
niarneKaraluardlutik sårugdligtoKångitdlat; 1932-
me kangerdlungme tåssane sårugdlinerugtorniat
kalåtdlinit sårugdlit 548.000 kg amussarineKar-
put. imavdlume kfssarnera taimanernil avdlå-
ngungårsimavoK. 1908-me Nflp kangerdluane
imap kfssarnera 0—100 miterinik itfssusilingme
1.90°-mit 0.24°-uvok, 1930-vdle migssåne 3.30°
2.36°-uvdlune; Agdluitsup kangerdluane 1909-mc
0—100 miterinik itfssusilingme 3.85°—0.07", 1930-
vdle migssåne 9.35°—1.53°. avdlångfltaussoK
angnikfsorinarsfnaugaluarpoK, kalåtdlitdle nunå-
ta kigdlingane sårugdlit avangnarparnerutitdlu-
tik najugarissartagåne kfssarnerup 1—2 gradinik
agdlinera sårugdleKardluarnigssamut pingårutau-
ssorujugssflvoK.
ukiune sårugdlisagfiussune fkåneril sinerf-
ssap avatånitul sårugdleKångitdlufnangajagput,
1921-milo aitsåt sårugdligfiflput danskil umiar-
ssuaisa ilanit sårugdlit ardlagdlit Fyllas Hanki-
me (Nflp avatåne fkånerme) amuneKarmata.
ukiune lugdliussune sårugdlit fkånerme tåssane
fkånernilo avdlane anierdliartulerloKaut kalåtdlit
nunåta eraå silarssuarme sårugdleKarnerssaussu-
nut ilaulerdlune, aulisariatdlo Kuropamil, pingår-
tumik Savalingmiunit, åmalume Norgimit, Kng-
landimit, Canadamit, Frankrigimit Portugalimit-
dlo tåkussulerput. fkånernfsaoK sårugdlit avang-
namut siaruariartufnartut påsineKarpon.
sårugdlinerujugssuarneiale tåssungåinaK kig-
dleKångilaK. Tunume Angmagssagdlup erKåne
sårugdlit amerdlanatik 1920 migssåne tåkutiler-
Kårput 1923-mitdlo låkusimavdluartalerdlutik.
1930-Kalernerane tamangajangne aulisagaulerpul
tauvalo piniagaulerdlutik Tunumiutdlo infltig-
ssarsiutåinut tapertauvdlualerdlutik, puissivdlo
orssua amigautigissåinaramfko sårugdlit tingue
Kutdlimingnul igdlumingne kiagsautigivdluagka-
mingnut orssoralugit atordlualerpait.
Jan Mayenip erKåne Norgimiut OKåtårissar-
nerisigut 1900-me sårugdlenångitsoK påsineKara-
luarame 1929-me 1930-me 1931-milo ikfngitsu-
nik sårugdlinigdlunilo angmagssagssuanigsima-
ssok påsineKarpoK.
RuslandivsaoK avangnåne ukiune kingug-
dlerne imaK kfssarneruleriarmat sårugdlit, sej,
angmagssagssuit makrelitdlo sujornagornit ka-
ngisingnerussumut siaruarput agdlåt Novaya Zem-
lya ama Kara Hav anguvdlugit. 1920-ivtaoK mig-