Atuagagdliutit - 01.05.1946, Blaðsíða 3

nr. 1«)
ATU AGAGDLI U TIT
171
tauvdlutik pujortarpatdlålernerssuat. nunaKarting-
nile avdlane KanoK atorneKarpa? nalflngilara
amerdlanerit uvavtjlut ilailunit ingassangnerussu-
mik atuissartut, tamånalo migdlilerniarneKångig-
pat OKausiujualersoK: »sujumut« sujumukarnia-
ritse! timip pin ut tungatitauvdlune tutsiutendngi-
kaluarune KujanåinåsaoK, ilevKårneKalersinago
lamåna angnertunerussumik angunea ajornå-
sangmat.
nunavline pissutsinik iluarsiniagagssaKaler-
sikllugo avdlamut sagtoKarneK ajormat nålagker-
suissunut tugtilåglnarpara, tåukume neriQteaar-
ligiuarpavul. nalungikaluarpara agdlagkatut av-
dlatut ilivdlune soauligineaarane aånginarneaar-
sinaussoK. imiagssat kjgdliligauvdlutik niorKutau-
nerat kussanartumik angusimavdlugo ingerdlang-
niåssuk Kujanartuvoa. sulile nuånernerusaga-
luarpoa tupa kigdlilingmik niorKutaulersikaluaru-
niko agdlagartaliusavdlune lupap kigdliligaussu-
mik niorautaulernigssanut pissutigssaaardluar-
poa. kigdleaarausslngitsut akiumåsåput: inuk
nangminea aulajangissusaoa; piumångikune piså-
ngilaa, eraarsautdlume lamåna kussanartuvoa.
aklssutigssaaarpungale: inflsugtuaraat sule inersi-
massutut eraarsartauseaaleratik tupatulerérsarput
angajoraåtdlo utoraaunerussut sule »aangatut«
ciaarsartauseaartut aitornatik inerlernagit ag-
dlåt tapersertarpait. ilumut inflsugtuaraat tupa-
lornerat agdlagartaaarnerup soraersfstnauvå. so-
runame pisissugssat pisisfnaussut amikisårttta-
riaaångitdlat eraaimassariaaarmåme månåkut
nagdliutorsiulårtut aaeraussamingnut tupa ka-
jartfnea ajormåssuk. inflsugtuaraatdlo pistsae-
runik aningaussaa sipårnerulfsavåt inflsugtuarau-
nermingnit sungiusåsåput, . aitsåtdlo ingminut
aulajangivfiginea eraortumik oaautigissariaaa-
lfsaoa.
kommuneraadimc sulisavdlune peraussutit
maligdlugit unigfigtngitsornea ajornartarpoa pi-
niutigssamik tunissfsavdlune nalunago ikiornia-
gaa anånaaarsimagune tamarmik anånanilo tu-
patortflssut agdlål ikiutip akia tupatornerinarming-
nit akilersinauvdlugo. ilumut nåkarsautåinauvoa.
aå, tamåko iluarsainiarsigik, avdlångortitsiåingf-
kåinime pivligssaa sivitsorsåinåsangmat, ånaussag-
ssarputdlo angivatdlålisangmat. påsiniartigo suju-
mukarnerup nukigssaisa angnerit ilagingmåssuk.
landsraadinutdlo misaraartinarpara.
Josef Jotefsen, Kapisilingmio,
atombombe.
sujorna 1945-me aussåkut aårtartup nulåp
atombombimik taineaartup atorneaaraårnera aa-
nordlo såkortutigissusia tutsiungmat lusartpt
amerdlanerit aperissarungnarsfput: aanoruna ika-
me taimarujugssuaa såkortussuseaarsimassoa?
tamatuma påsimilårnigssånut piuminarsautausi-
naussut ilamintngue amåko:
sujugdlermik araa: oaautsinit mardlungnil
katitauvoa: atom ama bombe, kingugdlea amer-
dlanerit nalugunångilåt isumaaartoa: aårtartoa.
sujugdlea grikerisfljuvoa isumaaartoa: mikisso-
ralånguaa avineaarstnåungitsoa. silarssuarme ta-
marme oaausea tåuna atorneaarpoa sflvdlunit,
sordlo savimernup, silvip, kångusaup, il. il.,
mingnerparpårta mingnerulersfnaunanilo aver-
aingneaarsfnåungitsoa pivdlugo. tauvalo isuma-
aarniaainata atombombe isumaaartoa aårtartoa
mikissoralånguaa avincaarsinåungitsoa, agdlaga-
minea måna någuvtigo soa taima aleaartoa på-
slsavarput.
ukiup 1900-p migsså likitdlugo ilisimatfll ta-
marmik isumaaaraluarput atomil tamarmik av-
dlångujuitsflssut averaigsinaunatigdlo. tauvale
ukiup 1900-p sujunmguagut påsineaarpoa ujar-
aal ilait sagfiugagssamik uranimik taineaartar-
tumik akugdlit aingornernik erssingitsunik isu-
mamingnik autdlakåtitsiuartflssut. tamåna på-
siniaraigsårumavdlugo ilisimatflt åiparit Pierre
åma Marie Curie ujaraat taimåitut akuiardlugil
autdlartiput, ukiutdlo mardluk sulererdlutik su-
le akuiainermingme iningfkaluardlutik afngor-
nernik erssingitsunik autdlakåtitsissartut såkor-
lunerssåt radium navssåråt, tamatumflnalo ilisi-
matflt tamatuma kingorna atominik påsiniaissar-
tut agsorujugssuaa piuminarsautdlugit, tåssa ta-
matumflna aitsåt påsineaalermat atomit ilait av-
dlångorsinaussartut: Kingornerime tamåko radiu-
mimit — avdlamitdlumt — isumamingnik aul-
dlakåssut tåssaungmata radiumip atomisa ing-
mingnerdlutik aserortertuarnerisigut, Kårartuar-
nerisigut aserKukumernge angissutsimingnut na-
lerKiutdlugo såkortorujugssuarmik — sordlo aut-
dlaisip ilorrata sukåssusia 30.(XM)- riard lugo sukå-
ssusenardlutik — »pigsikåssut«. (tamåna atuarlut
ilåinit ugperingineKåsagaluarpat erKaisissutigine-
KåinarsinauvoK nautsorssuinikut påsineKartut ta-