Atuagagdliutit - 16.08.1946, Síða 2

10
ATtJAGAGDLlUTlT
nr. 2
nunamingne inuinarnit pineaarsinåungitsut pig-
ssamautigissarpait (kalåtdlit nunavtinlnaa taimåi-
ngitdlat; såkutoaarfingmingne tamane taimåiput).
tupigivatdlårtariaaångilarputdle taima amigajait-
sigissunik pigssaKartitaungmata, sordlikiarme
taima navianartigissumut autdlartugssat nuna-
mingnik ingmikutdlo inuiåussutsimingnik igdler-
suissugssat ajorssapigtitdlugit pilersortariaaå-
ngingmata. isumaaåsaguvtale Amerikamiut nu-
namingne inflnerat taimåitQssoa nunasiatigdlo
taimatut ingerdlatfsagait, kukuvdluinåsaugut. sor-
ssugfingmukartfnatigdle såkutdaarfingmingne pi-
ssårpatdlårtarnerat nautsorssfltigisagåine eraar-
sautigisigo inuit nangmingnea akiligaringisaming-
nik nåmagtorssuarmik pigssaKartitaussut inuit-
dlo nangmingnea sulinermikut pigssarsiamingnik
nSmagtusårivdlutik ingerdlassut ingerdlanerisa
åssigTngissusiat. tauva påsisinauvarput Amerika-
miut inuinait nunamingnTtut såkutfit ingerdlåne-
Karnerånit avdlaunerussumik ingerdlåsassut. tau-
va ama påsinarpoK nunarput pigilisagaluaruniko
såkutdearfingmingne ingerdlatsinermigtut inger-
dlånaviångikåt, neriunauteaångilardlflnime må-
nåkut ingerdlautsinik pitsaunerulersitsinigssåt.
nålagauvfigssflp Amerikap nålagkersorneaar-
nera Amerikamiutdlo ingerdlanerat misigssorne-
rugåine påsinarpoa pingårnerutitåt atauslnaussoa,
tåssa aningaussaa. taimåitumik nuna sfigaluar-
toa pigileruntko nunamingnut iluanårutåungig-
pat atorfigssaaångitsutut issigiumaneruvåt. nu-
nap inuisa indniarnerat ingmingnutdlo napati-
niarnerat nålagauvfiup nangminea pigssarsiagsså-
nit pingårnerutitångilå. nålagauvfingme nuna-
siaminit iluanåruteaångigpat nunasiamik inue
soaulåungitsutut issigiumanerussarpait sujumu-
kartfnigssåtdlo ingminut akilersinåungigpat pissa-
riaaartisanago.
nålagauvfigssflp ingerdlanermine aningau-
ssaa taima pingårtitsigingmago inuinait niuver-
nermingne ingerdlanerat mingnerunaviångilaa.
nioraut ingminut akilersfnåungitsoa pisiarisav-
dlugo atorfigssaaångilaa. Amerikap ingerdlatsi-
nera taimåitoa ilisimaneaarmat tåssunga ttinga-
ssdngorumassut mingnerpåmigdlQmt ilatsaisorna-
ratigdlo isumaaatiginångitdlat.
kalåtdlit uvagut amerdlångikaluardluta pi-
ngårtitagssarårput indgavta ingmikut inuiauvdlu-
ta napassariaaartugut napåsaguvtalo sujumut
ingerdlanerput aningaussanik ikiorteaartariaaar-
toa taimaingmatdlo kalåleaativut indtigssarsior-
nikut ingmingnut napatitut ataraisagivut piniagåi-
nitdlo akigssarsiorfeaartisagivut tunioraivfeaar-
titdlugitdlo, napasinaorauvdlugit.
tamåna pivdlugo aiviångitsdrnea ajornarpoa
sorssungnerup nalåne sdt inungnut iluaautigssau-
ssut piumaneaarnerisa nalane nunavta pisussuti-
mininguinik Amerikap piumånginera. ukiune
måkunane sinerissame angnertunerussumik akig-
ssarsiutaussut sårugdlit Amerikap piumångilai.
orssoa sinerissavta ilarujugssuane sule manamut
akigssarsiutauvdluartoa piumångilå, kalåtdlitdlu-
me tunissait avdlat piumångilai. tauva oaarta-
riaaalerpoa Amerikamut tuniukumassut tunissa-
mikut suna nåpatigisaneråt. sorssungnerup na-
låne piumångeréramigit uvagut kalåtdlit nuånår-
tininardluta piumalernaviångilai. ingminut aki-
lersfnåungitsut tamaisa piumångingmagit uvavti-
nut åtavingortisavdlugo isumavdluarnartoaångi-
laa.
Amerikamiut inugsiarnissusiat eraartorne-
aalerångame kalåtdlinut aaningnerarneaartarput,
tamånåtaordlo pissutiginiarneaartarpoa ttingavi-
gisavdlugit pitikuneaalerångamik. eraaimassa-
riaaarpordle nunamingnitdlutik avdlauvdluinar-
tumik pissuseaarsimangmata. inuit nangming-
nea inuiåussutsimingnit avdlaunerussut tamaisa
peaatigisfnaussångilait. uvagutdlo tåukununga
pigitisagaluaruvta aularnångilaa tamåna såkor-
tdmik misigisagigput.
Amerikamut ttingajumassunut akerdliugama
pissutigissåka oaautigeréravkit uterfigilårdlara
oaarama: agssuarinagitdlo tupigingilåka, ktikuso-
råkale.
måna kalåtdlit eraarsartarnerat oaaluglarne-
ratdlo nåpertordlugo påsinarpoa sujumut inger-
dlauserput arrJgigåt. ukiut ima amerdlatigissut
Danmarkimit pigineaardluta mSna angusima-
ssarput mikivatdlårmat agdlåt tdngavigssatut issi-
gineaalersimavoa inuiait avdlat angnerussumik
sujumukartisinaugåtigut. tamåna tungavigisagåi-
ne tupingnångilaa inuiagtut ingmikut ineriartor-
nigssaa angujumavdlugo tamavta kigsautigigavti-
go, nålagauvfigdle tungavigssarput pissariaaångit-
sutut issigilerdlugo avdlamik sågfigssarsiornig-
ssaa pissariaaångilaa.
ukiut måna atdtilersut tåssåuput malung-
nartumik nålagkersorneaarnivta avdlångulerfé,
nalungilarputdlume tamåna mSna sulissutigine-