Atuagagdliutit - 01.03.1947, Qupperneq 1

nalinginarnik tusaruminåsassunik univkåt
Atuagagdliutit autdlarnerneKarKårput 1861 Jånuårip l=åne
nr. 15 Marsip 1-at 1947 ukiut 87-at
imåt: atorflgdlit mingnerit akigssautaisa iluarsåuneKarneråne landsraadit autdlartitaisa suleKatausiraanerat piv-
dtugo. —. OKautsit isutnaKarnertik pingårutigåt. Angmagssalingme sorssungnerssuarsiorneK. — Danmarkime ukio-
KaoK. — piaissoK såningassuligdlo. —
atorflgdlit mingnerit akigssautaisa iluarsåuneKarneråne lands-
raadit autdlartitaisa suleKatausimanerat pivdlugo.
(agdl. G. Egede.)
atorflgdlit mingnerit akigssautaisa iluarsåu-
neKarnerat Grønlandsudvalgime pfnane Grøn-
lands styrelsime suliauvoK. tamanitdle ilisima-
neKarérpoK landsraadit autdlartitait tåssanfsaoK
suleKatausimassut. uvangalo nangmineK autdlar-
titanut tåukununga ilaussfigama påsissara nåper-
tordlugo ersserKigsumik ima oKarlsaunga: aut-
dlartitat nunavtfne pfssutsinik iluarsainiarner-
me suleKataunermingne suniuleKarfiginerussaisa
ilagåt atorflgdlit mingnerit akigssautaisa iluarsåu-
neKarnerat. taimåitumigtaoK naltingilara suleKa-
tausimassugut tamavta ilisimagigput mana suliat
inerneKardlutik atortfilersimaneråne akissugssåu-
ssuseKartut pingårnerit ilagalugit. tåssanime su-
linivtlne nangminerssorneruvdluta sulisimavugut
landsraadit autdlartitsissivta oKalfiserissålnik nå-
lagarsiorfeKarpatdlårnata, tåssa landsraadit 1945-
me atautsimTnerme suliagssaK tåuna angnertu-
kulugtumik OKalflserisimagaluardlugo aulajangi-
vigsumik isumaKatiglssuteKavigsimångingmata
(autdlartitåussuserput nåpertordlugo nålagarsior-
figissagssatut) tungavigssatut alorsfnaussavtlnik.
sulinivtfne ilagissavta »atorflgdlit mingnerit pe-
Katigit« sujuligtaissuata — peaatigit sivnerdlugit
— sujunersfltai uvagutdlo nangmineK Danmarki-
mut ingerdlaortitdluta atautsimltarnivtlne isu-
maKatiglssutigerérsimavdlugit sarKumiuniagkavut
angnerussumik tångavigisimavavut.
Grønlandsudvalgime sulinivtfne sultssutigi-
ssavut sflssut »isumaliutigsslssutit«ne (betænk-
ning) takuneKarstnåuput, påsineKarsfnauvdlune
sflt sujtinersfitigisimagivut sujånersfitivutdlo su-
tigut malingneKarsimassut malingneKarsimångt-
nersuldlunit, taimaitdlunilo påsineKarsinauvdlu-
ntsaoK betænkning maligdlugo ukiune nagdliå-.
tugssane sultssutigissagssaulersune landsraadit
autdlartitait Kanon agtigissumik mikiligissumig-
dlunit sdniuteKarsimassut. taimåitumigtaoK be-
tænkning pivdlugo issorissagssarsiortoKåsagune
såkut issorissagssarsiorfigtsavdluta nalorntsångilå.
kisiåne akigssautit pivdlugit sulinerput taima er-
sserKigtigissumik takunei<arstnåungilaK, inernere
kisitsisåinartigut takuneKarsfnaungmata (kalåtdlit
nunåne atorflgdlit pivdlugit nalunaerume Jfllip
20-åne 1946 atortugssångortitaussume). nalunå-
ngerérpordlo akigssautit årKigssorneKarnerat piv-
dlugo issoringnigtoKartaréssoK, (amånalo tuping-
nångilaK, issornartoKånglngingmatame. tamå-
narpiardlume pivdlugo uvagut tåukunånga sule-
Katausimassugut — suniuteRarsimassugutdlume
— pissugssauvugut nalunaeruteKåsavdluta sunik
tungaveKardluta sulisimassugut sutigutdlo suniu-
teKarsimassugut, maungåinarssordlutame sulisi-
månglnavta.
akigssautit iluarsåuneKagssamårnerat sor-
ssungneKångikatdlarmatdle atorflgdlit ilisimarér-
påt, agdlåme ilisimaneKarpoK Grønlands styrel-
sime suliarineKartut, tamånalo sorssungnerup
nalåne isumavdlfltaujuarpoK. ilumutdlume Grøn-
lands styrelsime suliarineKarérsimagaluarput.
sorssungneruvdle soraernerane erninaK atulerst-
neKarsimångtnerånut patsisausimavoK styrelsip
pissariaKartingmago sule atortugssångortitautlna-
git atorflgdlit angnerussut sorssungnerup nalåne