Atuagagdliutit - 16.06.1947, Blaðsíða 5

nr. 22
201
ATUAGAGDLIUTIT
sinerissamit tusagaussut tamalåt.
åtårssuait ningitagkanik pissaK.
aussaK måna Jflnip 6-åne åtårssuaa inersi-
mavdluartoK tiggagssuaK ningttagkanik Manitsu-
me pissaungmat alutorineKarpoK. ningftagkat
1 ørilingnik OKiimersartaKarput tiugmiarujungua-
nik KérårKatdlunit ilamerninik neKitaKartut. ne-
KitaK KérårånguaK kisimavå iluamik OKumerdlu-
go, eKiatame iluane ilusinarme nåtfsimavoK.
åtårssuaK såkortflmik pikigsimagaluarpoK, tåssa-
lo påsinarpoK autdlariaKåtåraluarnerminit ma-
laussartuåinarsimassoK; puissitdle sujunerorne-
aardlutik sapiliassartut piniartut oKautigissarpait.
oKumersåraK pérneKarame isivfatdlalåginar-
simavoK.
puissit sujornagornit tåkusimariaKaut.
Manltsumit tusarparput puissit tikerKåmit
sujornagornit amerdlaneroriaKalutik tåkusima-
ssut, piniartutdlo utorKaunerit kingumut aitsåt
åtårpagssuarnik taima amerdlatigissunik tåkusi-
massoKarnerarait. Kåinåkutdle piniartut ikiiivat-
dlårnerat ptssutauvdlune puissit pissaussut amer-
dlångitdlat.
K’eKertarssuatsiånit piniagkat pivdlugit imåi-
tumik nalunaeruteKarpoK:
ukiut Kulit migssiliordlugit Kångiusi.magu-
narput upernåp åtåve taima amerdlatigalutik
K’eKertarssuatsiåne tåkusimangmata. måna nauk
sikorssuaKångitsoK åtårpagssuit åtåvarKatdlo
amerdlavdlutnardlutik tåkusimåput. sapåtip aku-
nera atausea åtåt orssue 1000 kg pisiniarfingme
pisiarineKarput. K’eKertarssuatsiåne uvdlut 20
migssåne, nauk uvdlut ilait piniarfmssångikaluit,
puissit 175 migss. pissåuput; sulilo åtåKardluar-
mat pissaujuarnigssåt ilimanaratdlåsaoK. — Ka-
ngigdlermiunisaoK piniartut amerdlångikaluar-
dlutik puissimanermit pissårdluinarput. Junip
autdlartilårnerane neuerpagssuit nivkuliariniara-
luardlugit nutånik ilårtortuarait tikisimaneKar-
put, neKinigdlo nutånik tunissivigssaKaratik. pi-
niartut pikoringnerussut sisamåuput aitsåtdlo pi-
niartungornialersut pingasflvdlutik. uvdlut Kulit
migssåine, nauk uvdlut ilait piniarfiuneK ajora-
luit, puissit 65 Jflnip autdlartilernerane pissare-
rérsimavait.
piniartoK K’eKertarssuatsiånit paordlune
maunga tikiutoK, Teofelus Johnsen, 53-inik
ukiulik sujunersioravtigo oBarpoK puissinik tai-
ma amerdlatigissunik sujornagut takusimanermi
nik erKaimanane. inflsungnermine puisseKarnc-
russaratdlarneranut naleiKutisagaluaråinilunit
mana amerdlaneruvdluinardlutik tåkusimassut
OKautigai.
mikiartordlune toKUSsoK.
kisiånile ama alianartumik K’eKertarssual-
siånit nalunaeruteKarpoK miktssanik neriuma-
vatdlårnerup åsit ajunårtitånik:
arnaK 50 sivningåtsiardlugit ukioKartoK, Ra-
gel, UgarsiorfingmiflgaluaK, puissip niaKuanik
mikiarsiartordlune toKusimavoK, arnardlo avdla
nereKalå aniguerKavigdlune imunga peraigslngi-
lertorsimavoK.
imarsiuårtiit.
pujortuléraK „Be.b“ pujortulérKanit sinerssfl-
taussunit angnerussunit angnerungangitsoK mo-
torinspektør Olafsson pissortaralugo aKugtoKar-
dlune pingasunigdlo kivfaKardlutik Københavni-
mit nunavtinukarput uvdlut H1^-fnait atordlugit.
Køhenhavnimit autdlarput Måjip 21-åne, av-
Kutånilo Thorshavn Reykjavigdlo unfngavigissar-
dlugil, Iviglflnut apuput Jflnip 12-åne.
»Reb« nakorsaunerit aussaK måna angatdla-
tigissagssåtut maungnartineKartoK 42 fodiuvoK, 90
—100 HK motoreKardlune nutaunerpånigdlo ta-
matigut pisatsersugauvdlune. Atlantiko ikårtit-
dlugo silap unerisimångtnera namagtortarsima-
våt ilåne anore 7-mik såkortflssusilik atortardlu-
go, agssornartorsiortångfnamigdle anordlersara-
luarnera akornutigingårnago ingerdlåput.
Olafsson maunga pigame oKarpoK angatdla-
timik orraringnerssua angalanermingne Kasu-
narnerssaussoK, kisiånile aussap taimailineragut
angatdlatigalugo Atlantikukorutigtsagåine anori-
mik såkortunerussumigdlunit atutsagaluaråine
nalorKflnångitsoK.
»Reb« angatdlatit kalåtdlit nunåliardlutik
Atlantikumik ikårissut mingnerussut ilagtsagu-
narpåt.