Atuagagdliutit - 16.10.1947, Blaðsíða 12

232
nr. 25
ATUAGAGDLIUTIT
Kunesarpugut plssuserput tåssunga oKalugtuari-
sagavligo. tåssångånit såkutQt nålagaunertanu-
karpugut, umiarssuarminutdlo pislpåtigut.
navialitdlånguångilagut. taimåitordle nuå-
nårdlualersfnåungilangåsit. umiarssualivit siv-
nerserautdlugit nunalivfigissarpavut sila ajulerå-
ngat avdlamut, pitsångorångat avdlamul.
ukiut ingerdlåput. ångajåkasingorpunga nu-
kigtQkasingordlungalo. kisiånile taigssåunginga-
jagtumik anånavnut tuluit nunanitumut anger-
dlarseralugtufnarpunga. mardloriardlunga pi-
ngasoriarnerdlungalunit agdlagfigissaråluarpara,
akfssuteKåagilardle. naggatåguldlo kisa nuånå-
rungnaerdluinarpunga, ingminuldlo neriorssorpu-
nga Kanordlunit iliordlunga KimåniartariaKar-
dlunga. tamatuminga Haslings oKaloKatigigajug-
para, uvavtutdlo Kimåniarnigssamut pilerisugti-
gaoK. Port Royalime JamaikamTtume kisaravta
låssanlput niuvfagiautit Kavsialuit sQkunik aig-
dlersimassut. taraåkua ardlanut pinartQguvta.
kivfagssamingnigdlume amikisåginartut nalungi-
lavut amerdlanerit sorssGtine atorfigssaKartar-
mata. Kanordle iliorniåsaugut? avdlatut ilior-
neK ajornarpoK, kisiåne nalugdlune tikitagssåu-
put, ajornarpatdlangilardlume ussersautit untri-
tillnait alimaslssuseKarmata. eKalugssuarssuitdle
ånilangatigåvut. taimaitdluta finuat ardlane pi-
gårfigssavtfne iluagtitsivugut. sinåtigut ningeria-
ravta fmamilerérpugut. Indiamut kitdlermukar-
taut KaningnerussoK toråginarparput tåssånganit
pigårtup ingnerfllanerput takusimavdlugo suaor-
taråtigut. tamaviat nalugssuatårpugut — tåssalo
umiarssuavttnit umiatsiåmik malingneKarpalu-
lerdluta. — umiarssQp kisåta pitfltai liguvåka
tåukunQna majuarniardlunga. kingunivnit niv-
dlerpatdlagtoK tusardlugo siviariatdlariga tauva-
una eKalugssuarssQp Hastings kivdlugo morssfl-
tilerå avdlars^Qvdlo uvanga maligkaluarsimav-
dlunga inortusungarånga, kamigpåmaliuna ig-
dlua katatara kivdlugo morssfililerå. umiar-
ssuarmiut tamåko lamaisa takuvait. agdlunau-
ssamigdlo nigardlunga umiarssQp Kånut Kaaipå-
nga tuaviQldlungalo torKordlunga. umiatsiaK
umiarssuavtinit pissoK erninaralanguaK talipat-
dlagpoK, sujunersiutigineKaramalo tamavta eKa-
lugssuarnit nerinerarpåtigut. nalunaerfigineKa-
ramik utinartariaKarput umiarssQvdlo agdlagau-
tainut Hastingsip uvangalo atera t-mik nalunaer-
Kutserdlugit agdlagpait.«
»t« William pilerpoK, »Kanos isumaKarpa?«
»tåssa imåipoK: »toKo«, Flink navsuiaivoK,
»imunga sinigsfnåungilanga ånilånganermit, ki-
salo sinileriaraluardlunga nivdliavdlunga iter-
tarpunga eKalugssuarnut kilerasugalunga.
(nanqiiaqssat.)
atuartunut.
„Aluagagdliulil“ niimoruat måna autdlar-
niutigalugo numorukåtårdlutik Kåumåmut mar-
dloriardlutik tåkutalisåput, manalo ukiortåp tu-
ngånut nanitagssat Atuagagdliutinut 1946—47 mut
tapiutfneKåsåput ukiortåp autdlarnernerane na-
KitaK nr. 1-ussalisangmat Atuagagdliutit 1861-me
autdlarnerKårneråtut.
Atuagagdliutit naKitigaunerånut peKatigitit-
dlugo mana „Grønlandsposten“ måne ingerdlå-
neKardlunilo naKitigaulerKfsaoK årKigssugauner-
mikut atautsimut atåssuteKardlutik. tamatumQ-
na sujunertarineKarpoK Atuagagdliutit Grønlands-
postilo ikioRatigigsineKåsassut nunavtfne kalåt-
dlit danskitdlo suleKatigingnerulernigssSnut, tai-
matutdlo Danmarkime nunavtinilo isumaliutigi-
ssat oKautigiumassatdlo ingmingnut katisimaler-
nerunigssånut. tamåna pissutigalugo atuagagssia-
nut tåukunQnga ilångutagssiat danskinut kalåt-
dlinuldlo ilisimassariaKarsorissat danskisøngor-
dlugit kalåtdlisungordlugitdlo naKfneKartåsåput,
tamatumflnåkutaoK kalåtdlit isumait sujQnersQ-
tiginiagaitdlo tamanut iluatingnauteKartunik ila-
Kartut Danmarkimut siåmarsinaussalisangmata
Grønlandspostip Danmarkimut nagsiussorneragut.
årfdgssuissQssugut neriugpugut sullssutigi-
niagkavtine tamatumane kalåtdlit danskitdlo
ikiorniåsagåtigut atuagagssiat nutarternerisigut
påseKatigingneR angnerulersfnaorKuvdlugo, kisa-
lo Danmarkip nunavtalo ingmingnut Kanigdli-
nerorRingnigssånut ikiusinaorKuvdlugc
urKiqssuissut.
åridgssuissut: Kr. Lynge, akissugss., ama
Kjeld R. Therkilsen.
Nungnie naKitigkat.