Atuagagdliutit - 16.11.1947, Side 5

nr. 27
ATUAGAGDLIUTIT
249
naK (Volgamit Umånamut)*). Nagssugtflmit
Manitsumut tigsiatårdlune likikiartornine ima
OKautiga:
»silarssuarme takusimassavta tamarmik sordlume
sarssuagåtigut: åjigko KåKarssuit sanileriait sordlume
Egivtinime inugsussiarssuartut (kungip iliverssuisut) siv-
kigigsarneKarsimassut. — Sma Gibraltarime ujaragssuaK
løvimut åssingussoK uiarparput. — sujunivtlne iluliar-
ssuaK Moskvame nålagkersuissut igdlussårssuisut ingig-
pagssuaKartoK tungujuartumigdlo KilåungussaussaKartoK
tigsukarpoK. — iluliarssuarnit tigsukartunit avatangerne-
Kardlune Umånap ingigssua aputitaKartoK pavanerssuaK
seKinermit sarKarneKardlune IpoK . . . måne angut Kanor-
dlunit nakutigigaluartoK nangiåumingitsorsinåungilaK.«
»rusit ussatåt erKaeriatårpara — avdlångortilasava-
ralo: Nje ftoroga sélmja kak — kalåtdlit nunåt silar-
ssuarme nunamut avdlamut sumutdlunit åssersuneKarsi-
nåungilaK, nunarssup avgornerisa arfernat«.
kalåtdlit nunånut ilumortumik nuånaringnf-
ssuteKarame ilåne ima oKarsimavoK: »kalåtdlit
nunåne toKåsaguma Arsflp Umånåne ilineKaru-
mavunga ilivermalo Kulågut Kaersukut oKautsit
uko kigartordlugit agdlagarsiuneKarumårput:
KåKarssuit kussanartut arnatdlo pfnersut asa-
vai«. OKarusiutårpalugkaluarput, ilumdrutdlugit-
dle OKausiuput.
Ivigtflnilitdlugo åma ujarak itsarnisaK Kav-
dlunåtsiånit [kigartugausimassoK Ivigtflt påvåne
KeKertame Kajartuartumit navssåjussoK tikiåne-
KarsimavoK. ujarak tåuna augpalårtflvoK erKu-
mitsåvdlunilo kigartugkanigdlo agdlangneKardlu-
ne: »ukiut 600 Kångitiput ujarak tåuna Kavdlu-
nåtsiåmut Ossur Asbjarnarsonimut erKåissutig-
ssiausimangmat — mana Københavnime itsar-
nitsanik katerssugausivingmilerpoK«. navssåK
tåuna pivdlugo Ivigtflne erinarsscrtarsimåput:
KeKertame Napassume angutip perdluliutig’isimasså
ujarak kigartugaussoK IpoK ilisimaueKangilaK.
Ossurip pisarneKarliane ujarKamile agdlagsimavoK:
tretten hundred énime »ajingitsorssuvoK«.
nipilerssordlugo issigingnårtitslssut Kcuidara
Norman-Hansenip taigdliarå. issigingnågagssiaK
tåuna ukioK 1921 kingornalume ardlaleriardlune
Københavnime issigingnårtitsivit pingårnerssane
det kgl. teaterime issigingnårtitslssutigineKartar-
simavoK. kalåtdlit ardlaKaKissut Danmarkimitit-
dlutik namagtorsissut issigingnågagssiaK issiging-
nårsimavåt, taimailivdlutigdlo Danmarkimititdlu-
tik nunamingne plssutsit takusfnaussardlugit, ta-
kustnaussardlugulo Kavdlunåp atuagkiortup ka-
låtdlit nunåt inuilo KanoK OKautigiumagai. issi-
gingnågagssiaK erinarssugagssaK Kularnångitsu-
mik pisimassunik erKordluartumik takutitsist-
naugunångilaK pisimassut tamarmik erinarssu-
gauvdlutik takutineKartugssaungmata. fmaKa
kalåtdlit ilaisa issigingnårdlugo nuånersorivat-
dlångilåt isumaKardlutigdlo fssuainerinauvatdlår-
toK. uvanga nangmineK isumaKarpunga angå-
kflssårnertai kukussaussut, tåssame kalåtdlit su-
jugdliarssuit ugperusiånik ivdlerissånik kukussu-
mik takutitsissdngmata. nipilerssfltaisalo kalåt-
dlit ivngerutait tivavdlutigdlo nipiliåtait åssigl-
ngivigpait erinarssfltdlo atauserdlunit kalålerpa-
lugtflnane. taimåitoK issigingnågagssiaK kussa-
nartortaKarpoK ilarssualo pingårtutut iluating-
nauteKardlune. issigingnågagssiame tåssane inuit
nordpolip erKåne najugaKartut ptssusiat åssiliar-
ssuartut kussanartutut Kalipautit nipilerssfltitdlo
atordlugit pigineKartuåsaoK. anersa issigingnågag-
ssiaK nipilingmik filmigagssångorslnåungila; tai-
mailigune kalåtdlit nunane, Amerikame nuna-
nilo avdlane nuånårutaorKajaKaoK.
Norman-Hansenip nunarpagssuit ungaseKi-
ssut takusimagaluardlugit kalåtdlit nunåt tama-
nit nuånarineruvå. nunarse pissflvdlune taig-
dliortungorsimavoK. isumavdluardlune sujunig-
ssane takordlorpå. Kaersukut kigartuisimavoK:
»Mamtsume måtagtugara mamarnerssauvoK«.
NagssugtQmik takordlQgkane taigdliarisimavå.
umiamik ipugdlune K’tngua ornigsimavå. måna
ornigkame ungatånut autdlarérpoK »någssåungit-
sup narssarssuinut«, nangmineK OKautigå: »so-
raiuitsup narssarssue piniarfiussut pivdluarnar-
ilisimatOK 1E. Th.
nåpaut sinerissap ilåne upernåK toKorau-
taussoK.
ukioK 1947-milo upernariartornerane nåpaut ardla-
lingnit toKussutaussoK Kitåta sineriåne Manitsup erKå-
nit K’utdligssat anguvdlugit nunaKarfit ilåine atornekar-
poK, imungale påsineKarnane nåpåumut tamatumunga
suna plssutaunersoK. tamåna pivdlugo nakorsamik na-
pautip sussusianik påsiniaissugssamik Danmarkimit mau-
nga autdlartitaKarpoK. m3na nalunaerutigissaussut nå-
pertordlugit nalorninaitsumik påsineKarpoK umassuarå-
nguit trikininik tainenartut pissutigisimagai. trikiner
tåssåuput umassuarånguit manamut påsissat nåpertor-
dlugit umassune kissartumik aulingne taimågdlåt Itartuk
taimaingmat kikutdlunit mianerssorKuneKarput neKinik
oKångitsunik aipassunigdlunit nerinavérsårniarKuvdlugit,
pingårtumigdlo aorfit, Kingmit nånntdlo neKait mianer-
ssuterKuneKarput. angnertunerussumigdle påsissutigssat
pineKarserdlugit ajunginerusaoK sunersutdlunit neKait
mianerssutigineKarunik.