Atuagagdliutit - 01.02.1948, Blaðsíða 8
32
ATUAGAGDLIUTIT
nr. 3’
Danmarkime.
Danmarkip Englandivdlo niuveKatigénriler-
nigssånik Londonime danskit tuluitdlo atautsimiti-
taussut isumaKatigingniuteKarneK ilåtigut ajorna-
KuteKartaraluaK sapingisamingnik angussanar-
dluarnigssaK sujunertaralugo ingerdlåsimavåt. isu-
maKatigingniuteKarnerme tuluit atautsiméKatau-
ssut nalornissaKartitdlutik nålagkersuissutik suju-
nersiortåinarpait Danmarkimitdle autdlartitaussut
nålagkersuissumingnik sujunersuinigssamut piv-
figssaKarsimanatik. isumaKatigingniutit nåmag-
sivingmerane aulajangersångmerånilo danskit
nålagkersuissuinut sarKumiuterKårtariaKarmata
danskit isumaKatigingniarnerme atautsiméKatau -
ssut Jånuårip 20-ata Kångitsiarnerane angerdla-
mut autdlarput, taimalo isumaKatigingniutit au-
la jangersarnigssåt kinguarttneKaratdlardlune. isu-
maKatigingniutigissanik nalunaerutigissat nåper-
tordlugit] danskit niornutimingnut akigittniagait av-
dlånguteKartingingajagdlugit tuluit akuerssissuti-
gisimavait Danmarkivdlo pimermik piilukinitdlo
niorKutigssiaisa angnerssait pisiariumavdlugit. Eng-
landip taortigissutut Danmarkimut niorKutiginiar-
pai aumarssuit, benzine fdiatdlo avdlat amalo savi-
mernit sisaitdlo kisiåne danskit piumassarissåinit
angnikinerussut, kisalo ånorågssat. amataoK tu-
luit kigsautigåt tuluit niorKusiait pissariaKardlui-
nångitsutut oKautigissariaKartut Danmarkip pisia-
risagai. — isumaKatigingniutit nåmagsiniåsavdlu-
git atautsimititat sujuligtaissue kisimik mana Lon-
donime oKaloKatigissuteKartugssångortfneKarput.
danskit sulissartue sulisitsissutdlo jutdliler-
neranit mana tikitdlugo sulissartut akigssarsiag-
ssait sulivfiuvdlo sivisussusigsså pivdlugo isuma-
KatigingniuteKarput, nalunaerutigissatdlo nåper-
tordlugit sulissartut sulisitsissutdlo isumaKati-
gingniutitik akerdlerlssuteKangåratik ingerdlav-
dluarpait, taimalo neriutigineKarpoK danskit su-
lissartuisa suliumajungnaersmaunigssåt imunga
atassugssamik pitsailineKarsinausassoK.
danskit tyskinut mugtauvdlutik Sydslesvigi-
me najugaKartut nålagkersuinermut tiingassutigut
oKausigssaKartitaulernigssat pivdlugo tuluit nålag-
kersuissuisa Disimparime nalunaerutigissat dan-
skinit Sydslesvigimiunit namagineKångitdlumar-
toK pasinarsiartuinarpoK. danskit Sydslesvigiml-
tut pissariaKartitdlulnardlugo isumagissatik nalu-
naerutigissalerpait'agdlatdlume issertordlutik dan-
skiussutsimik pingårtitsinerup agdlisarneKarnigsså
sulissutiginialerdlugo. nalunaerutigissat ilåtigut
agdlagsimavoK danskit SydslesvigimTtut peKatigit
nålagkersuinermut tiingassutigut oKausigssaKaKa-
taulerumavdlutik danskinut avdlanut Danmarki-
mutdlo atåssuteKarnertik iperåsagunlko sujuner-
tarissatoKartik tamatumuna Kimåsagåt. tåssa
Sydslesvigip ukiune 1000-ne Danmarkimut atasi-
mavdlune 1864-me Tysklandimut atalersimassup
kingumut Danmarkimut atalernigsså peKatiging-
nermik sujunertarpiaringmago.
Danmarkime nålagauvfiup aningaussainit
utorKalinersiaKartut inuit 212.000-ussut nalunae-
rutigineKarpoK, nålagauvfiuvdlo aningaussainit
atortitagkat 1/4-é migss. (tåssa 420 mil. kr. migss.)
utorKalinersiåinarnut atortarput.
Jånuårip nålernerane Danmarkip ilåne pi-
ngårtumik Skagenime Hirtshalsimilo angmagssag-
ssuarpagssuit pissarineKarput. uvdlut ardlaKå-
ngitsut kilut ardlalingnik miliunigdlit pissarine-
Karput, sujornagut taimåineragut pissaussartut
akimorujugssuardlugit. taimaingmat angmagssag-
ssuit akikitdlissorujugssuput inidigssatutdlo tuni-
sinåungisat avdlatut nioreusiarissariaKardlutik.
Jånuårip nåjartornerane Danmarkime issiler-
nigsså årdlerKutigigaluaramiko sila l'ssangersimå-
gfnalersoK kiagtardlune Kåumat nåvoK.
nunane avdlane.
Jånuårip nåjartornerane nunane avdlane pi-
simassunit avdlanit tamanit pingårnerussutut
oKautigissariaKarput tuluit udenrigsministeriata
Bevinip nålagkersuinermut tiingassutigut nunat
avdlat pivdlugit OKauserissai kisalo Indiamiut
nangminerssornigssamut ilungersorm'kut pingår-
tortarissåta Gandhip toKutaunera.
tuluit inatsissartuisa Jånuårip 22-åne ataut-
simlneråne udenrigsminister Bevin nålagkersui-
ntkut nunanut avdlanut atåssuteKarneK pivdlugo
nalunaiauteKarpoK. OKarpoK sorssungnerup ki-
ngornagut uvdlut nalorninartoKarnerpåt mana
nagdliiisimassut. nalorninartorsiorfiungårtut ani-