Atuagagdliutit - 01.11.1948, Blaðsíða 5

nr. 21
ATUAGAGDLIUT1T
253
mut iluatingnauteicaratik Kingminut neruvkautig-
ssarKingnerussardlutik.
KaleraliarKat pissaussartut pfssutigalugit fmana
ilåtigut råjanik kilisangnerup Kaleralingnut ajoKu-
tausmaunera årdlerKutigineKarsfnåusagaluarpoK.
tamatumungale ersfssutigssaKarsorinångilaK fmat
råjarniarfit angnertiingingmata amalo Diskobugtip
ilarujugssuane itisoKarmat KaleraliarKat akornu-
serneKarKajaratik peroriartorfigisfnaussåinik.
Diskobugtime råjarssuit Kularnångivigsumik
silarssuarme amerdlanerssaussut styrelsimut ani-
ngaussarsfssutauvdluallnaratik pingartumik K’a-
sigiånguit erKåmiuinut avdlatigut aningaussarsior-
figssaileKissaraluartunut suliagssaKartitsilerdlutig-
dlo akigssarsiutauvdlualerumårnigssåt Kularnå-
ngilaK, pilerssårutigineKalerérpordlume åipagu-
mut K’asigiånguane råjanut aKerdlorterivigssa-
mik fabrfkiliorneKåsassoK.
tugtut.
mana tugtut piniagauvfiata nånerane påsina-
sugissara nåpertordlugo isumaitarpunga tugtut
iningnårigaluatik Kimagkiartulersimagait. åsser-
sdtig£lugo Isortup tugtuniarfisa pingårnerssåt
MajorKaK taigfnarsfnauvarput. sujorname kfmut
isuanit autdlarutdlugo pisorKårtaleravtigo tivfalå-
gfnardlugo nuna atunissorssuaK tikerértarparput,
tivfariartuårdlo tugtut amerdligalugtUfnardlutik
tugtutagssaK Kularnåsanane. pisungåratame er-
KarneK kisimiutilersarparput, tugtutdlo amerdla-
ngårångamik atautsimortut ilane 100 sivneKarta-
runarput.
måssåkutdle Sivtimparip nålernerane Major-
Kiaravta erninaK pasitsåupara tugtumigut avdlå-
ngorsimåssusia; aitsame uvdlut sisamagssane
MajorKaup kangimut nunåne takuvugut. nalu-
ngilara aussardle auvarfigineiiartarérsoK. periiig-
sånissmginerdle perKutauvdlune MajorKaup tug-
tue anissariaKalersimåput, pérutivfsagunångika-
luardlunilo Kangatut amerdlasunit tikfneKarsf-
nåusagunarane. tugtlime inganavigsut nunatåne
takussåinaravkit nalunångilaK taimåinerane tug-
tut nunartik nuånarisfnaujungnåisagåt. taimåi-
tumik kikutdlunit MajorKarmut tugtuniartugssat
peraigsatdlaKunaraluaKaut nuna tåuna Manitsup
tugtuniarfisa Kaningnerssaralugulo iluanårnar-
nerssaringmåssuk.
mana Isortup nunatåta Kerxa kangisigsoK
tugtunigkiartouaoK, Kularinagulo cKarsmauvunga
NGp iluamiuisa auvarfigissartagåt tikikumåråt.
tugtume kujåmukånasorilerpåka, amalo isuma-
Karpunga tugtut ikiliartiingitsut.
auvartartut kigsåupåka auvartarneK asoru-
nago auvartuarKuvdlugit.
Ole Jørgensen.
Danmarkime.
Sydslesvig pivdlugo danskit tuluitdlo Lon-
donime atautsiminerat ortiiparip 18-åne autdlar-
nerpoii. danskit autdlartitaisa udenrigsminister
Gustav Rasmussen pissortaråt, onaloKatigissutau-
ssunutdlo 1946-me ortuparime Sydslesvig pivdlu-
go isumaKatigissutausimassoK tiingaviuvoK. oKa-
loKatigissutigalugit aulajangivfiginiagagssåuput,
sujugdlermik: Slesvigip Holstenivdlo nålagker-
suinfkut ingmfkiilernigssåt, tj'skit Kimåssortaisa
Slesvigimitut KaKugumutdlo Danmarkimut erKig-
sivitdliiitauleratarsfnaussut Kimagussortfnigssåt
kisalo danskit Sydslesvigimltut ikingnerugaluaru-
nigdlunit pingitsailissåungitsumik pisfnautitaunig-
ssåt. atautsimlssutaussut erninaK aulajanglvigi-
neKavigsugssåungitsut ilimanarpoK atautsimineK
Sydslesvig pivdlugo isumagissanik sarKumivfigi-
niaKatigingnertut issigissariaKarnerugatdlarmat.
S37dslesvigime nunap avgornerine igdloKarfing-
nilo pissortagssanik Kinersinerme danskit sujor-
narnit kinguarialåraluardlutik sule ardlamingnit
sujuarsimanerussutut oKautigissariaKarput.
nerssutinut neruvkautigssaK Amerikame nav-
ssårineKarsimassoK kaffamik taineKartoK Dan-
markime atorneKalersugssångorpoK. kaffap ilua-
tingnautigå fmuk nerssutérKat inungorKårnerming-
nit agfarmik ukioKalernermingnut arnamingnit
milugarissartagåt taorsertugssaugamiuk taimalo
nerssut fmungmik niorKusiaralugo iluanårniutigi-
neKarsinaussumik Kangarnit angneroKissumik pig-
ssarsivfmsmaussungordlugo. taimåitumik kaffap
Danmarkime atortdvdlualerumårnigsså fmungmit
niorKusiornermut iluatingnautilerujugssuvoK.
inatsissartut »Grønlandsudvalgine kingumut
ortuparip 18-åne atautsimitarnermingnik autdlar-
nissune Halfdan Henriksenip formandfngoru-