Atuagagdliutit - 14.02.1949, Blaðsíða 3
ATUAGAGDMU1 IT
;v.)
nr. 1
atomip uvdluisa nalåt.
(nangilat.)
ajornerpårdlo månauvoK: bombit tåuko
mardluk akerKanut atorneKarsimassut mikissuf-
nåuput. tåukunånga 1000-riardluiie sékortune-
russunik bombiliorneK ajornångilaKl Amerika-
mioK oKarpoK: nålagauvflk akerarissarput taima
agtigissunik mardlungnik bombiuteKåinarune
Amerikame nalagauvfit peiiatigit aserorsfnåusa-
vai! akerkat bombit taimåitut U S A-p avangnå-
nut kitikanianut nåkartigpatigik anorip sivnera
istimagisavå. Kaernera, ingneu ktssardlo aserui-
ssorujugssusåput. sivnerutoK silåinarnit toKU-
nartunit anorip tingitainit aserorneKåsaoK. silai-
nai< radioaktivingusaoK Kingornernik toKunartu-
nik autdlarartitsisfnångordlune. sujorna Ameri-
kamiut Stillehavime oKåtårineratigut tamåna ug-
pernarsarneKardluarpoK. silåinaK toiumartoK
Amerika tikitdlugo tingitausimavoK nauk avi<u-
tigsså U S A napivdlugo avKutigssamit ungasing-
nerugaluartoK!
s i la i narm ut toKunartumut tamatumunga ig-
dlersorsinauvugut? åp, nunap iluane najugai<ar-
sfnauvugut. silåinardle sumit pisavarput? i'mai<a
akuiarneKarsi'nauvoK. kisiåne KahoK inuniarneK
ajornartiglsava? en<aimaniartigo ama nerissag-
ssaKartariaKåsagavta. atombombimut igdlersutig-
ssaKangivigpugut. England raketbombinut tyskit
Londonimut autdlarartitåinnt igdlersiitigssaiia-
ngivigpoK. taimågdlat England ip sorssungneK
saplngisamik piårtumik kipitiniartariaKarpå tyskit
taukuninga autdlakåtitsiungnaerKuvdlugit. aut-
dlakatitsissarfiat HollandimitoK tikipat taimailiv-
dlutigdlo navianartoK unigtitdlugo. åliuna ra-
ketine tåukunane KaertartulnaKartoK! Kanordli-
goK atomiugaluarunik! tauva uvdlumikut Eng-
landeKarsimåsångikaluarpoK. mana pasilersinau-
varput Kanon isagaluartoK tj'skit sujugdliuvdlutik
atombombe navssårisimagaluarpåssuk. atom-
bombile soKarpa? uran. 1/2 kg uran Kaertartu-
tut 8000 tonsitut agtigissoK tåussumatutdlo ase-
ruismauvdlune.
sulilo atombombip aseruistnaunera iluamig-
dlunit oKautigineKångilai<; aserutssutausmausso-
rujugssuvoK. bombip angissutsimigut namåinar-
tup New Yorkip umiarssualivianut nakarttneKar-
tup imaK silåinardlo ima agtigissumik toKunar-
tvingortisavai agsarnangualeriarpat igdloKarfik ti-
pivfigineKasavdlune, silåinarmik toKunartumik
ulivkasavdlune najugarineKarsinaujungnaisaxcllu-
nilo — silarssuarme igdloKarfigssuit angnerssat
bombimik atautsimik atausivigdlugo!
nålagauvfiup atombombiutigdlup nalagauvlik
avdla atombombiutilik sorssugfigalugo ajugauv-
figislnaunerdlugo? ajornarpoK! ingmingnut ase-
rordluinåsåput. OKariarta, nålagauvflk A 1000-
nik atombombiuteKartoK nålagauvfigdlo B 150-
Inarnik. A atombombiuteKarneroidgame ingmi-
nut plssauneKarneroKissutut issigaoK ajugaunig-
ssanilo Kularinago, sorssungnerdlo autdlartitiga-
lugo bombiutine tingmissartumit aken<ame nu-
nåla ilånut pissariaKarnerussunut nåkartipai.
B-p pissa unik (ner uni ne nalungilå. taimåitumik
bombiutine torKordluarsimavai. amåtaoK nunap
iluane tingmissartunik bombiutiminik akentame
nunSnukausigssaminik torKortanarpoK. B-p inni-
sa amerdlanerssait toKiitausimåput. tingmissar-
tortualuitdle sapitsut fltitersimassut amiåkuput.
atomimit toKunartorterneKarsimagamik nalnngi-
låt erninaK toKussugssauvdlutik. bombit tåuko
150 akeriiamik nunanukåupait aserortariai<artut-
dlo ersuavdluavigdlugit nåkåtitdlugit, A-lo tai-
mailivdlune aserordluinarneiiarpoK! nålagauv-
fingme Kanoit angitigigaluarune bombinik 150-
nik aserordlulnarneKarsinauvoK. sorssungnerup
inernera nalagauvfit mardluk tåukua ingmingnut
aserordluinarnerånik kinguneKarpoK. inuit Kav-
si'nguit toKunatik sorssungneK anigorsinåusavåt;
sivisiingitsuinarmigdle umasinåuput. nuna toKU-
nartortersimavoK, toKunartuvdlo imeK silåinar-
dlo siåmarfigfsavai. sut tamarmik toKusåput:
naussut, umassut, inuit, kisalo naggatågut inu-
neK tamarme nungutdlulnåsaoK!
ingassåussinerungilaK. tåssauna uvagut inuit
atome sorssungnermut atorneKaUsagaluarpat su-
junigssarput.
tamavta toKUSSUgssångornerdluta? någga.
p \ ngi tsor n e k a r s inau va ? å p.
»kigsautigiguvtigo silarssuau pivdluarfiussou
pisinauvarpat«! kivfåungfssuseK angnertoK
niorautigssat amerdlasut — atomip nukingata
inungnut neriorssfitigai.
professore AmerikamioK nangigpou oKalugtu-
tilerdlutalo pmgortitat plssaunerujugssuit ilua-
mik atorneKarpata inuneK silarssuarme tamar-
me KanoK nuånertigilisassoK. OKarpoK:
matumlnga erKarsautigingnigsimassugut pa-