Atuagagdliutit - 16.03.1949, Síða 9

nr. 6
ATU AGAGDLIUTIT
erKartuneKarnerat erKartussivingme avdlame inatsisinik
iliniarsimassunik erKartiississulingme nangivfigssaler-
dlugo.
underkomraissionit 4-ata atautsimérKårnerane Malm-
quist isumaKarpoK sårugdlit tarajortigagssat pisiau-
ssartut ukiune tugdliussune amerdlerKingnerusassut,
lraaio 50—60 %-mik, tauvale araa amerdliartorungnåiså-
put. su'.iagssavta pingårnerpåt ilagisavåt kalåtdlit pig-
ssarsiorfeKarnerulernigssåt, amalo ukiutitdlugo kigdle-
Kångitsuraik aulisagkanik tunissisinaussarnigssåt. sineriak
lamåkerdlugo taimailiortoKarsinåungilaK, aulisarnerdle
iluanårutaussumik eKiterneKarnerusinauvoK niuvertoKar-
(iordrsune niuvertoruseKarliorérsunilo ardlaKångitsunc.
imaKalo nutauvdluinartunik nunaKarfiliortariaKåsaoK
maskinalingnik tainalånik såkutilingnik, tåukunanilo la-
brikiliortoKarsinauvoK aulisagkanik sutdlivigssanik.
taivå sarugdlit Umånap Upernaviuvdlo iluaKutigilcr-
simångingmaligik unersussutigalugulo inuisa ikiorneKar-
nigssåt nangmingneK piumåssutsimingnit kujasingneru-
ssumut nugtineKarnigssamut, tåssane aulisarneK avdlatdlo
inutigssarsiutit iluanårniarflusinaungmata uvdlormut atu-
gagssåinarnik |)igssarsissarnermingarnit. påsissariaKar-
parput nungniartugssat pigissaKångitdluinangajangraata
perKautånilo nålagauvfiup suliagssarissariaKåsangmago
inuit tåukua ikiornigssåt. amiåkussugssat pivdlugit eiia-
lugssuarniarneK angnertusisarniartariaKåsaoK, sujunig-
ssamilo tamånc puissiniartarnigssaK iluanårutauncruli-
saoi< inuit amerdlavatdlårungnaerpata.
UmånaK pigissailo ukiumut amigartorutaussarput
483.000 kr. migss. Upernavigdlo pigissailo 503.000 kr. migss.
aningaussat tåukua ilait Kularnångitsumik mana atorne-
Karnermingnit ajunginerussumik atorneKarsinangusåput.
kalåtdlit aulisartue umiaussårKanik (pujortulérar-
ssuarnik) avatåne aulisarnermik iliniartariaiiartipai. su-
jorna erssersimavoK kalåtdlit danskit aulisartuinut ilau-
ncrmingne iluaKulauvdluartut.
Brunip suliagssat underkommissionip sulissutiginia-
gagssai naitsumik oKautigai, tåssa sulivfit pigssarsiorliu-
ssut (aningaussarsiorfiussut), kalåtdlit inuligssarsiutait
tåukualo sujuarsarneKarnigssait, niornutigssiagssat sulia-
rineKartarnigssait tuniniarneKartarnigssaitdlo, niorKutig-
ssanik pajugtortarneK raonopolilo. OKaluserissagssauv-
dlune pingårtuvoK niorKutigssiornerme danskit sulinig-
ssåtigut kalåtdlit iluaKutiginiapilungneKåsångitsut.
Brun isumaKarpoK niorKutigssanik pajugtortarneK
ama KaKugugssamut nålagauvfiup suliagssarlsagå avdlå-
ngortitilårneKåsagaluarpatdlunit. ama iluaKutåusaoK au-
lisartunut nunalerissunuldlo atuarfeKalernigsså sulissar-
tunutdlo teknisk skoleKalernigsså.
Villadsen isumaKarpoK pissariaKarumårtoK kalåtdlit
aulisariutaisa nålagkersuissut suliarititånik nalunaerssor-
neKartalernigssåt måna ama pissutigalugo angatdlatit
taorligineKarsinaulersitdlugit taorsigagssarsisinaussoKa-
lernigsså. sulivfit inuinait pigissait atorneKalerpala åma
nalunaerssuissarnigssaK pissariaKåsaoK, inutigssarsiute-
Karneruvdlo nålagkersuissunit akuerineKartalernigsså er-
KarsautigissariaKåsaoK.
Lyngbæk isumaKarpoK sujunigssame sårugdlit tara-
(»<)
jugkat nunanut katugdlinik inulingnut tunineKarsinau-
juåsassut.
underkomraissionit 7-ata atautsimérKårnerane Eske
Brun oKalugpoK oKaluserissagssat ilagisagåt akigssautit
åssigingissusiat låjatdlo akigssarsiait. danskit atorfigdlit
pivdlugit imåitugssaussariaKåsångilaK kalåtdlit nunånu-
karsimagåine Danmarkimut uternerme atorfingme akig-
ssautitigut Kagfangnigssaugaluan kal. iuinantsimaneK j>iv-
dlugo ånaissariaKåsavdlune. kal. nunåliarnigssaK pileri-
narsartariaKarpoK.
Einar Nielsenip akigssautit mikivatdlårsorai, pisiag-
ssatdle naligissaisa inuniarnermilo pigssaKarnerup tama-
tumiinga tungassumik erssersineKarnerunigsså pissaria-
KarpoK.
Brunip ilumornerarpå nauk pissutsit Danmarkime
pissutsinut nalerKiuneKavigsinåungikaluartut taimåitoK
inunerme pigssaKarneK Kularnångitsumik angnikipatdlår-
toK, tamatumalo sulisinåussuseK migdlisitarå angutitdlo
inersiraassut sulissoriniarnerat ajornakusulersitdlugo. —
onautigineKarpoK agdlagtussut inuniarnerme pigssaKar-
nermut påsissutausinaussunik sarKumigaKarniåsassut, ta-
måna pisinago underkommissionipsuliå ingerdlarKigsi-
nauvdluarsorinångingmat.
kommissionimut atugagssaussumik naitsumik nav-
suiausiaKarpoK mana kaiåtdlit nunåne nålagkersuincK
ingerdlåneKarneralo pivdlugit tåssanilo ama kommissio-
nime OKaluserissagssat laigorneKardlutik. sujugdlermik
oKaluserissagssåusaoK kalåtdlit nunåt Danmarkip nåla-
gauvtiane nålagkersuinikut inigssineKarsimanermine av-
dlånguteKartineKåsanersoK nunasiavigtut issigineKartuåi-
nardlunilunit imalunil Danmarkimut ilångutivigdlunc
amtingordlunc, åssiglngitsutdlo tåukua mardluk ardlål
ajunginerusorinartoK KinerneKåsassoK.
tamatumunga tungassumik oKaluscrissagssauvoK ka-
låtdlit nålagauvfiup ilånut autdlartitaKarnigssåt.
åipagssånik onaluserissagssauvoK kalåtdlit nangming-
neK nålagkersuinermut peKataunerata avdlångiiteKarline-
Karsinaunigsså. tamatumanilo aperKutauneriiput måna
nunap ilaine ingmikulugtune rådiussut atatinarneKåsa-
nersut imalunit katitigaunermikut piginåussusiligauner-
mikutdlo avdlångortineKåsanersut, amalo tåukuninga rå-
dinik Kinersissarnerit avdlångortitariaKarnersut.
OKaluserissagssat pingajoråt inuiait kalåtdlit nålag-
kersuissuisa (KUtdlit) avdlångortitaunigssåt nålagkersui-
ssut eKitigaunerulersitdlugit angnertunerussumik piginåu-
ssusilerdlugit. ama OKaluserissagssåusaoK Kutdlersaussu-
nik pissortaussoKalernigsså nålagkersuineK erKartussi-
nermigdlo suliaKarneK ingmikortitdlugit.
OKaluserissagssat sisamaråt kalåtdlit nunåta aningau-
ssauteKarfinut isertugssanik piniartarnerme maligtari-
ssaussut mana atortut avdlångorsinaunigssåt, tåukunu-
ngalo atatitdlugo oKaluserineKåsavdlune tunissat akinit
akiliutaussartup atorungnaersinaunigsså, tamatumungalo
taorsiutdlugo aningaussarsiorfiliorniarnigssaK niorKutig-
ssat ilångauserneKartarneratigutdlunit imalunit akilerå-
ruteKalernikut (direkte og indirekte).