Atuagagdliutit - 15.04.1949, Page 12

ATU AGAGDLIUTIT
nr. S
90
dligissagssait underkommissionit 1-åne aulajangerneKa-
rérsinagit. appeldomstolime (erKartussivingme Kutdliu-
ssume erKartussutaorérsunik misiliviussartugssame) for-
mandiussup landsfogedip unersiissinera najornutaralugo
erKartussiveKarfigssat tamaisa retsformandigssåinik ti-
kuaivigisavai ukiune 4-ne atassartugssanik. nautsorssu-
tigigatdlartariaKarpoK encartussivingne atdliussune rets-
forraandiussugssat juristiusångitsut, tairaåitoKalersinau-
nigssåle ilimanarsinauvoK appelretime fortnandiussug-
ssap aulajangersinåusangmago erKartiissiveKarl'it ar-
dlagdlit atautsimut retsformandeKarsinaunigssåt, tamå-
nalume pingårtumik atoruminåsagaluarpoK kingorna
erssersinaugpat juristinik erKartussissoKartarnigssaK
ama erKartussivingne atdliussune ajornåsångitsoK.
kommunalbestyrelsit inuit mardluk erKartussekatau-
ssartugssatut tikuartåsavait atorfingmingne atassartug-
ssat kommuneKarfingne Kinersivit sivisussusiata si-
visoKatånik. kommunalbestyrelsip sivnersaussugssat si-
samat tikuartåsavai. erKartiissivingnut atdlernut (under-
ret) ilaussortauneK pingitsorane tigussagssauvoK, malig-
tarissagssaKarKårtariaKåsaordle inuit ilaisa taima l'tumik
atorfeKarsinåunginigssanik. arnat (angutinut) naligititåu-
såput erKarlusseKataussartungorsinaunigssamut. erKar-
tussiviorKårtartugssane suliagssaorKårtusåput pitdlaissar-
nigssat. suliagssat såkutujungitsunut tungassut under-
retinut suliagssissutigineKartåsåput, taunalo påsiniaivdlune
misigssuisitsissåsaoK. underrete suliaK inerdlugo erKar-
tussisinautitåusaoK amalo appeldomstolimit suliaK nag-
siusinåusavdlugo suliaringneruingnigssamut påsineKarér-
simassut najorKutaralugit.
erKartussiviorKårtartugssanile suliarineKartuåinåså-
put toKussut Kimatåinut tungassut, uverssagaitarnermut
tungassut, akiliutigssanik aulajangissarnigssat åiparing-
nutdlo tungassut. toKussut Kimataisa suliarineKarnigssåt
suliarineKåsaoK namagsineKardlunilo retsformandinit (ki-
simik suliarisavdlugo), isumaKatigingineKalerpatdle rets-
formande eriiartusseKatigssaminik mardlungnik ilagssar-
siiisaoK. uverssagkanik atåtagssarsiuinerit taimatut rets-
formandip nangtninérdlune suliarisinaussåsavai atåtauti-
taussoK misiarsimångigpat, akiliutigssatdle angissusigssait
aulajangerneKåsatitdlugit erKartussissut tamarmik ataut-
simltariaKåsåput.
appeldomstolip ernartussissorisavai juriste t'ormandiu-
ssugssaK nakorsatdlo mardluk erKartusseKataussugssat.
juriste tauna styrelsimit atorflnigtitåusaoK landsfogedi-
mutdle atassusanane sanileritilausavdlune. erKartusse-
Kataussartugssat landsrådimit tikuarneKartåsaput kom-
muneKarfingmitdlo appelretip inigissånit pissunerussa-
riaKartåsavdlutik. kommuneKarfingmitdlo Kinersivit
(ukiut) sivisussusiåne atassartugssångordlugit Kinerne-
Kartåsåput sivnissugssatdlo sisamat ama KinerneKartå-
savdlutik. erKartussissoKångitsume erKartussiveKalerpat
retsformandip erKartusseKatigssamisut Kinersinauvai er-
KartusseKatigssat landsrådip tikuagailunit imaluuit er-
KartusseKataussugssat mardluk kommunip ernartussiviu-
ssugssap sanilianit pissut. appeldomstolip suliagssaisa
sujugdlersarait suliagssat underretine suliarineKarérsi-
mavdlulik suliagssissutigerKingneKarsimassut. kikutdlu-
nit akerdlerigsut misiliviussartugssamut tåssunga sulia-
ringnerKussinigssame pingitsailissåusångitdlat. suliaK
aulajangerneKåsagpat pasissutigssat underretip agdlag-
dlugit nagsiusimassai tungavigalugit, suliat pitdlauteKar-
tariaussut suliarineråne appelretip ugpernarsautitigut er-
nartussineK avdlångortisinåusångilå erKartussaussup ajo-
KUligssånik. åmalo a]>pelretime formandiussup under-
retit toKussut Kimatåinik sulisimanerat nåkutigissagssa-
risavå avdlångortitersinauvdlugulo. taima erKartussivi-
liiisagåine pissariaKarKårtoK tåssa politisut piginåussusi-
lingnik atorfeKartonalerKårnigsså. erssericigsumik oKau-
tigiumaneKarpoK taigugkat tamåko koramissionime ta-
måkuninga OKaluseKarnerme tungavigssiåinaungmata pi-
ngårtitdlugit oKaluserineKartut. sule aulajangerneKarto-
KångilaK kingorna suliarineKaridngnigssamingne agsut
avdlångorlineKarsinaungmata.
underkommissionip i>-åne ilaussortåungikaluartut
mardluk isiimamingnik sarKiimiussisineKarput, tåssa
Gert Holm ingeniør J. O. B. Petersenilo. Gert Holm Kanga
kalåtdlil nunane sagfiugagssanik ujardlerdlune påsiniai-
nigssaK pivdlugo styrelsimut angnerliimik agdlaganarsi-
mavoK, kingornalo kal. nunanik angmarnussissut «Luk
Grønland op« foreningimik pilersitseKatigisimavdlugit,
eri<artorsimavdlugulo Canadame nunap itsarnisarssup
præcambriskiussumik taiguteKartup ujarainit Kagdliussup
kalåtdlit nunanut atanera. oKalugpordlo KaersoK tamåna
Canadame sagfiugagssalerujugssungmat kal. nunane Kaer-
soKatåta taimåinigsså ilimanaKissoK. — tamatumiinga
magister Bøgvad akivoK Kaersut præcambriskiussut ukiut
1500 mil. migssigissaisa ingerdlaneråne pingoriartorsima-
ssut, ilimanaKissordlo ujariiat taimanernitsat Canada-
mitut ukiut tåukua ilåine ingmikordlutik pingorsimasi-
naussut, sordlo ukiut 4—5 mil. ingerdlaneråne, kal; nu-
nanitutdlo ingmikordlutik pingorsimassut.
ingeniør J. O. B. Petersen marmorimik piaissarneK piv-
dlugo isumaKarpoK ukiumut 4500 tons piarneKarsinau-
ssut angutit 14 sulissoralugit aussap Kåumataisa pinga-
sut ingerdlaneråne 24-ngortitåinardlugit. Eske Brun na-
lunaerpoK Kularnarnerardlugo taima ikigtigissut sulisso-
risagåine taima amerdlatigissut piarneKarsinaunigssåt,
amalo taima amerdlatigissut umiarssuarnik autdlakåtinen
ajornartut.
Danmarkime naussunik nautitsissartut (gartnere)
grøntsaginik nutånik kalåtdlinut nagsitsiniarput. nagsiu-
niarpait katitdlugit 340 tons kalåtdlinut påsisiniardlugo
grøntsagit susungningnerat, vitaminitdlo imarissait kalåt-
dlit nerissåine pissariaKaKissut påsineKarKuvdlugo.
umiarssuartigut tugdlertigut Kujatånut nagsiiineKarKaså-
put igdlunut avguagagssångordlugit.
inugaerukiartorpugut.
aussaK 1948 »Avangnåmiume« agdlagaKarpu-
nga »ukiarme 1947-me auvariarnerme oKalualåit«
(nr. 1, august 1948) auvarnilerssarutivnutdlo tå-