Atuagagdliutit - 01.06.1949, Blaðsíða 12

136
ATU AGAGDL1UTIT
nr. 11
dluta sinigfigissarpavut. sikavei<ångilaK pigissalu-
nguavtlnut torKorsivigisinaussavtinik, sinigfivtalo
kilue ilissivigissarpavut. sinigfit Kulerit pingasu-
put. madrasit påpiaråuput ivigkanik fmigkat, påpia-
ratdlo aitsat pisinaussarpavut nålagarissavtfnut pi-
gissånguavtinik taorsigångavta, kisalo pølse idpig-
ssiamik ilårtornikumik taorsertfsfnaussarparput.
igdluvtme nålagarissarput pinerdlugtukuvoK
Kanga parnaerussivingmit aineKarsimassoK, åmå-
taoK angutinik avdlanik pei<ateKardlune arnanik
ikatigdlissartuvoK, ardlaleriardlunga takussarpa-
ra nukagpiarKanik angerdlåussissartoK. ukiut 8
Sachsenhausenime sulissusimavoK, taimalo nå-
kingnigsfnaujungnaersimavoK inoKatine KanoK
nagdliugtlsagaluarunigitdlumt. uvdlakut nal. sisa-
mat KerKat itersarneKartarpugut, tauvalo nålaga-
rissarput avKutigssavtinut avdlautdlune Keridtar-
poK, taimalo niue atauauvdlugit ingerdlaortaria-
Kartarpugut. atautilersutdlo tamaisa ajåupissamik,
iperåutamik ungersamigdlumt Katigaisigut atissa-
Kångitsutigut anaulertuartarpai, ungasingnerut-
siartumilo »atdlei<utai« taimatut unataissarfput,
taima uvdloK autdlartltarpoK.
assarérångavta nerissarpugut, sanertarpugut
sinigfdiordlutalo. tauva nautsorssorneKartarpugut
suliartortlneKardlutalo, ilait orpigpagssuarne su-
lissarput, ilait narssautine ilaitdlo Berliniliåune-
Kartarput Kaertartut aserugåinik sulissugssat. na-
jugkavta sanmguampoK sulivfigssuaK, tåssanilo
kinarpat silåinarmut ipinartumut igdlersutaussar-
tut (gasmasker) uvanga iluarsagarissarpåka, tai-
malo ilavnit sulivfigigsårneruvunga. uvdlup Ker-
Kata migssåne nerissagssavut igfiat kilitat mar-
dluk, ilane Kagdlersutilågdlit aineKartarput.
tårsilernerane suliungnaertarpugut. katerssor-
tarpugut kisineKardlutalo. nal. Kulingiluat KerKat
tnarfigssarput tikitdlugo piumassarssorsinaussar-
pugut. nangmineK sanåvtinik skakertarpugut. ru-
sit polenimiutdlo nipilerssornermik nuanarissa-
KaKissut nipilerssflterujunguit navssarisimassatik
atordlugit nipilerssortarput.
tassa najugkavtme uvdloK taima ingerdla-
ssarpoK. isumaKartoKarslnauvoK ajorpatdlangit-
sok, månale puigorneKåsangilaK: pisimassoKar-
tarpoK puigorsfnaungisavtmik, pisimassut tyski-
nik inungitsutut issigilersitsissut, umigssuinermig-
dlo pérutugssåungitsumik tyskit tunganut piler-
sitsissut.
najugkavtfne tigussat åssiglngitsut mardluput.
— sordlo uvanga, unerdlutigissauvunga nalagker-
suinerup tungåtigut pinerdlugtutitauvdlunga, mau-
ngalo pisitauvunga pissuteKarnanga erKartune-
Karnangalo. kisalo avdlatut unioi'Kutitsisima-
ssut mana najugkavtinlput suliarineKarnermik
inernigssa utaridvdlugo. kisalo tamåko tigussat
ilait najugkavtme maligtarissagssanik uniorKu-
titsissarput, nazistitdlo toKumik pitdlarniarånga-
mlkik toKutsissautsit åssiglngitsut mardluk ator-
tarpait. nålagkersuinerup tungåtigut unionuitit-
sisimassut autdlaineKartarput ardlaitdle niming-
neKartarput.
angut autdlaineKardlune toKutagssångorangat
tyskit toKutagssaK ånoråminermik augpalugtu-
mik tunissarpat normorume ata-tungagut merssu-
gagssanik. taimalo uvdlut Kavsit autdlaineKångl-
katdlartarpoK, nagdliugtlnerujumavdlugulo tyskit
toKutagssaK suliungnaersitarpat. uvdlut takeKissut
inimine sulerujorfigissarpai, sanerdlune assaiv-
dlune avdlatutdlunit iliordlune, uvdlordlo tang-
nartaKa.
unuit ardlåne angerdlåsaugut angut nalu-
naerKutsigaK peitångitsoK. såkutunit 6—8-nit ai-
neKarsimavoK najugkavtalo avatånukåuneKardlu-
dlune autdlaineKarsimavoK. najugkavtame iluane
autdlåinigtoKångisåinarpoK.
Kimitsinerdle avdlatordlumaK fpoK. tamarmik
tåkuåne pissarpoK. sordlo oKautiginenarersoK
suliungnaernivtigut kistneKartarpugut. tamåna
nåumatine kingugdlerne atorungnaerpoK, aitsatdle
KimitsissoKåsagangat katerssortitaussarput, tåssa
katerssorneKarångavta påsissarparput Kimitsine-
KåsassoK. tigussat 30—40,000-ussugut isåvfik
sågdlugo KerKiorartmeKartarpugut. Kamutit tå-
kutarput Kimitsivingmik usissut, isåvfiuvdlo sani-
nguanut unigtarput. tåssanime cementimik pu-
tuliaitarpoK mardlungnik, iiimitsivigdlo putunut
tåukununga Ikutdlugo naparnenartarpoK.
Kimitsivik 4—5 miterinik portussuseKarpoK.
taussumalo atånut nunamit 1 miterimik Katsing-
nerutitdlugit sagdliligkat katitigkat ikorfardlugit
ilineKartarput. Kimitsivik atautstkut inungnik
mardlungnik KimitsivigineKarslnauvoK. lauva
toKutagssaK savssartineKartarpoK nerriviussavdlo
Kanut pislneKartardlune. gestapup inupalåvdlu-
nit avdlap Kimiutigsså ivertitarpa, nålagkissoKarå-
ngatdlo agdlunaussaK nerriviussap niuluanut au-
lajangersimassoii nusungneKartarpoK nerriviussaK
isatitdlugo. taimatut toKutaussut Ken<isa kisimik
toKO tåssångainaK atortarpat. Kimitsivingme
pukeKingmat inuit ångajåt nuna isigkamik nfiinik
agtuastnaussarpåt, issigissarpavutdlo KanoK timait
ilungersuassartut nuna tungmardluarniardlugo.
tåssa taima pissoKartitdlugo gestaput nuånari-
ssåt. issigingnåtsiarérångamlko tåssångainaK ar-
dlaliuvdlutik pigsigfigissarpåt, niuisigutdlo noid-
tarpåt Kungasimernge kigtorarserdlugit.
erKaimavara kommunisteK Belgiamio nivi-
ngagaulersoK, Kimiutigssane Kungatsiminut atiti-
neKarmat suaorpoK: »Belgiame kommunisme
atauardle!« gestapuvdle nalagaunerata tamåna
tusaramiuk suaorpoK: »KingmipalåK ariiarsiuk!«
Belgiamiordlo arKarneKartmiångilaK, tåssångåinaic
pigsigpoK Kimiutigssilo sukasartlkamiuk toKupoK.
(nangitagssal.)
akissugss. årKigssuissoK: A. Lynge.
NQngme naKitigkat.