Atuagagdliutit - 01.07.1949, Blaðsíða 9

nr. 13
ATUAGAGDLIUTIT
157
slnåungfkaluartoK naugdlo ingminul akilersfnau-
nersoK soKutåungikaluartoK (amerdlanertigutdle
sivitsoriartortume akilersfnaussarsoråra) oKauti-
gfsavdlugo soKutiginarsorara nåparsimassup au-
ssaK suliarissama atautsip angalanera tamåt aki-
lersimangmago, tåssa tagpitsoK ikiutåinarnik inu-
ssuteKartoK sulismåunglkaluartordlo niorKutig-
ssiornermik sulismangormat. tamåna atansmar-
mik assersutauvoK nangmineK issilugtunik suli-
nivnit. taimaitumik suliagssap inungnut aningau-
ssanutdlunit nalerKiutdlugo issigigåine nakorsat
ingmfkut ilfniagaKarsimassut nauk akugtusaga-
luartumik kalåtdlit nunane angalassarnigssåt
iluaKutaussutut pingåruteKartututdlo isumaKar-
figåra.
tamåna agdlagstnåungilara kalåtdlinut nåpi-
tavnut tamanut inuvdluarKussuteKarnanga. Kut-
savigaka angalanivne uvavnitdlumt suliarineKar-
titdlutik ikiuinerat ilagsivdluarneratdlo pivdlugo.
ei'Karsariartautsikut oKautsikutdlo åssiginglka-
luartugut takornartat akornånltutut misigissa-
Karsimångisåinarpunga nunarKatitdle ilungutigi-
ssat akornånltutut misigissanartardlunga. tamå-
nalo uvavnut sujornatigut kalåtdlit nttnånérersi-
mångitsumut angalanivne misigissauvoK nuåner-
nerpåK.
Børge Lavælz.
(nuglcrissoK nalunaersimångilaK.)
kommissionime isumaliutigssissutig-
ssamut sujunersutit.
underkommissionit 6-åne ingmikut atautsimititaussut
(arbejdsudvalgit) kalåtdlit nunane iliniartitsinermut tu-
ngassut pivdlugit sujunersusiait 1946-me isumaliutigssl-
ssumik 1948-milo styrelsip ilagingnut atuarfingnutdlo tii-
ngassut pivdlugit atautsimititarissaisa suliåinik tungave-
Kartut måkuput:
isumaliutigssTssume pingårtineKarpoK kal. nunane
atuarfit tarnaisa kal. nunanitunik Au/dZersaKartinigssait,
angnertunerussumik tungaveuartitdlugit suliagssanigdlo
påsisiraangnigtunik (faglig; suleKalaussulerdlugit årKig-
ssunigssait. taimaingmat linersussutigineKarpoK skoledi-
rektioneK.alernigsså, tåssungalo ilaussortåusassut kal. nu-
nanut provste, landsfogede iliniartitsissutdlo kal. nuna-
nltut ilåt piukunarnerussoK skoledirektørimik taiguteKar-
tugssaK. kal. nunane landsfogede atauslnångiisagpat
tåuna formandiusassu’.ut unersuneKarpoK. skoledirek-
tionime suliagssåusåput nalunaerutit, igdluliornermut
tungassut, atorfilingnik (iliniartitsissunik) inigssissarnig-
ssat, undervisningsplanit, soraerumérsitsissarnigssat, ator-
tugssanik agdlagtitsissarnigssat, iliniutinut tungassut, sut
sujunersutit oKaliiserissagssatdlo kal. nunane atuarfing-
nut tungassut.
skoledirektionip aulajangisinåussusia ldgdlcKartinc-
KåsaoK danskit inatsisåine nalinginaussunc aulajangigau-
ssunit, sordlo atuarfingnut tungassunik pilerssårutit nu-
tånik atuarfiliornermik kinguneKartugssaussut statsmi-
ministeriamit Grønlands styrelsimitdlo akuerineKartug-
ssåuput. atorligdlit angnerit (tjenestemænd) kiingimit
ministerimitdlunit atorlinigtincKésatitdlugit skoledirek-
tione atorfinigtugssanik sujunersuissugssåinauvoK atorli-
nigtitsinerdle statsrainisteriåkut suliarineKåsavdlune. ajo-
Kit åssigissaitdlo matuma kingorna skoledircktionimit
tikuarneKartåsåput.
oKaluserissagssat inusugtut atuarfinut tungassut oKa-
luserineKåsalitdlugit seminariame højskolirailo rcktoriu-
ssup skoledirektionimut ilaussortat oKaloKaligingncrinut
ilaussarnigsså sujunersutigineKarpoK.
isumaliutigssissutne skoledirektørcKalernigsså pingår-
UneKaKaoK. pingårteKalugo oKautigineKarpoK iliniartil-
sissumik perorsainermut iliniartitsissutdlo sulianut pigi-
nåussuseKartumik atorfinigtitsinigssaK, tåssarae årKig-
ssuinigssan nutåK sujunersutigineKartoK atulisagpat angi-
sumik akissugssåussuseKåsangmat.
sujunersurae mérKat atuarfinut tiingassune tnåko
oKautigineKartut ilagait. kal. nunåta såva Thule pinago
atuarfingnut tungassutigut ingmikortiterneKarsinausori-
neiiarpoK (skoledistrikter) 10-ngordlugo. distriktine tama-
ne atuarfingne pissortagssamik (skoleinspektør) tikuaisso-
KåsaoK tåunalo A-B-skolit pingoriartortitdlugit distriktimc
A-B-skoliussumut pissortaussariaKarpoK amåtaordlo sulia-
rissagssarisavdlugit atuarfingnut avdlanut skoledistrikti-
mitunut tungassut måna tikitdlugo ilåtigut førstepræsti-
mit ilåtigutdlo skolekonsulentinit suliarineKartarsimaga-
luartut. skoledistriktine A-B-skolinilo pissortaussugssatut
tikuarneKåsaoK iliniartitsissoK distriktimltune taima ator-
feKarnigssamut piukunarnerussoK, taimåitordle pissutsit
ta tnåko nugfigiartulernigssåine ajornartitaussariaKarsori-
nångilaK jialasip skoleinspektøringortitaunigsså, tamatu-
munga nalerKiitunik piginåussuseKarsimagpat iliniartit-
sissumigdlo iliniartitsissutut iliniarsimassumik pigssaitar-
simångigpat. ersseridgsarneKarpordle palase skolein-
spektøringortitausimagune palasiunine pivdlugo tikuarne-
KarsimåsångitsoK.
skoleinspektøre iliniarsimassariaKarpon Danmarkiinc
mérKat atuarfine iliniartitsissut iliniartarneråtut angiti-
gissumik. amalo sujunersutigineKarpoK skoleudvalg il
(atuarfit pivdlugit atautsimltartitaussut) matuma kingor-
na kommunerådinit iiilersineKartåsassut tåukununga atå-
savdlutik, taimalo skoleudvalgimut ilaussortaussåsassut
kommunerådsformande, skoledislriktime pissortaussoK
kommunerådimutdlo ilaussortaussut ilåt. palasilo skole-
inspektøriiingikune ilaussortaussarianarpoK.
sujunersutigineKartoK tiingavigalugo kommuneradit
nutåt skoledistriktertågssanit mingnerungåtsiartunik di-
strikteKartugssaungmata skoledistriktit tamarmik ingmi-
kut mardlungnik imaKalunit pingasunik skoleudvalge-
Kartugssåusåput skolekommissioneKardlutigdlunit. skole-