Atuagagdliutit - 01.09.1949, Qupperneq 5

ATUAGAGDL1UT1T
201
nr. 17
tauva ama uvagut kalåldlit sulinivtigut sorssungnerput
tamåna piviussumik angussaKarflgisaguvtigo tåssuna
angisumik tiiniussaKartariaKarpugut. tåssame angussag-
ssap tamatuma inuiaKaligigtut ingerdlausitoKarput aula-
jangersagkat månamut atortut pilersitarisimassåt Kavsér-
pagssuartigut avdlångortitdluinartariaKarpå, inatsisit per-
Kussutitdlo maligtarissagssaldlo aulajangersagkatdlo av-
dlaunerussumik issikoKalersariaKarput. inugtut nikanar-
nerussutut issigineKarnivtigut isumavligut nanertugau-
nermik misigi'ssuserput KimagdluinartariaKarparput. isu-
maliortauserput KagfagtariaKarpoK piumassaKarneruler-
sildlugo angujumassaKarnerulersitdlugulo. nangåjussår-
neK piungnaerdlugo pissutsinut nutånut atuleriartortunut
angumagkumavdluta isumarput nukingmik såkortumik
sujumut ajangneuartariaKarpoK kigsautigissarput nåper-
tordlugo inuiaKatigingnut avdlanut nagdlersutilernigssa-
mut nalerKutiingordlugo. kisiåne tåssa kalåtdlip Kåu-
marsagaunikut inuligssarsiornikutdlo agdliarlornerata er-
Kortumik torågå KilerussaerneKånglnartoK.
tamatumuna pissutsinik avdlångortiteriniarnigssaK pi-
ngitsorneKarsinaujungnaertutut erssersiniassoK taima pi-
ssariutigingmat tupingnångilaK naligigsitaunigssamik aper-
Kumik landsrådine sarKumiusseriaraluartartut kukussar-
mata uvguna: suliagssap inerititagssåinai sagdllngortita-
ramikik tungavigsså Kimåinardlugo, tåssa puiortaramiko
inerititat taimåitut pigssarsiarisagåine tungavigssaKarKår-
tariaKarmat inatsisinik tamanik atausingortitsissugssanik.
taimåitumik suliagssap oKaluserineKarnerane titarnermik
atuagagssaraluavtinik napissortarpugut angussanåsana-
lalo. sulile pivflgssaKarsinauvugut kukuneK tamåna iluar-
siniåsavdlugo angussaKavingniåsavdluta.
pissutsit avigsåruteKarfigisimassavut uterfigilåratdlar-
tigik.
sujugdlermik: atorfingme akilerneKarnikut avigsårti-
tauneK. tåssuna namagigtaitdliutaussarpoK kalåtdlit ator-
flgdlit Kavdlunåtut atorfiligtut aningaussaKartineKånging-
mata.
Kavdlunåt atorflgdlit nunavtinitut tassåuput danskit
nålagauvfiata atorfeKartitai nålagauvfingmut (statimut)
akissugssåussuseKartitdlugit. tåuko Danmarkime ator-
lilenatimigtut statip atorfeKartitaisa inatsisait maligdlugit
akilerneKarput Danmarkime najugaKarnigssaK sujunerta-
ralugo. Kavdlunåt atorflgdlit anginerit nunavtinitut Dan-
markime nunanatimik akornane inungnut nuimanerussu-
nut ilåuput, tåssa anguniagaKardlutik inuiaKatimik akor-
nåne sulinikut ilisimassaKarnikutdlo iluaKutaunigssartik
sujunertaralugo atorfigssamingnik angussaKarniarsiraaga-
mik taimalo iliniarnermingnut aningaussarpagssuit ator-
tariaKartardlugit. taimåitumik uvagut kalåtdlit tåukuna-
tut pigdliuteKarsimanata atorfeKartitaussugut tåukunatut
akilerneKarsinåungilagut. kisiåne ukiut ingerdlaneråne
Kavdlunåt nunavline atorfé anginerit kalåtdlit åroa tigu-
ssalerpait, tåssa Kavdlunåt oiiausé ilikarsimavdlugit ator-
flgdlo piginåussuseKariigilersimavdlugo akissugssåussu-
sertigdlo igdlersorsinångorsimavdlugo Kavdlunåt atorflg-
dlit inatsisåinut ilånguneKartarmata tåukunatutdlo akiler-
neKardlutik. taimåikaluartoK ama Kavdlunåt atorflgdlit
inatsisaisa iluåne ingmikortitsineKartarpoK atorflk atap-
siugaluartoK iliniarnikut angussanarsimanerup åssiglngi-
ssusia pissutigalugo ilait mingnerussumik ilaitdlo angne-
russumik akilerneKartarmata. kalåtdlitdlo iliniarnikine-
russåinaramik styrelsimitdlunit iliniarnerniingne akiliu-
neKarsimanertik pissutigalugo aningaussakinerussåinar-
put. taimåitumik kalåliugavta ikiorKuinardluta Kavdlu-
nåtut akilerneKarKusinåungilagut. kisiåne kalåleK Kavdlu-
nåtut iliniardle angussaKardlunilo atorfine Kavdlunåtut
n apatisi na ngordlugo akissugssåussutsinilo Kavdlunåtut ig-
dlersorsinangordlugo, tauva tåukunatut akilerneKåsaoK
inatsiseKatigilerdlugitdlo. taimailiornikut aitsåt Kavdlu-
nånut atorfllingnut anginernut naligigsineKarnigssarput
angusavarput. kalåtdlime ardlagdlit taimatut angussaKa-
rérput. imåipoK: inuiaKatigit kalåtdlit piginåussuseKar-
put navdlunånut atorfllingnut anginernut agdlåt nagdler-
susinauvdlutik taimatutdlo akilerneKarsinauvdlutik. tai-
måitumik inugtut pissagssaKartitauneK plnardlugo kisiåne
ama inatsisitigut erKartuneKarnikut suniuteKartugssatigut
naligigsineKarsinaunerput angorérsimagigput oKautigisi-
nauvarput.
åipagssånik: nalinginaK sulinerme akilerneKarnikut
avigsårti tauneK.
kalåtdlit atorflgdlit akornåne namagigtaitdliutaussar-
poK Kavdlunåt sulissartut nunavtinut suliartortitaussarlut
akigssarsiarKortuneruvatdlårnerssuat. tåssa imåipoK:
uvagut kalåtdlit nunavtine Kavdlunåt sulissartut suliari-
ssartagaisa åssinginik sulianartartugut ama tåukunatut
akilerneKarumagaluarpugut.
Kavdlunåt sulissartut nunavtinut suliartortartut åsser-
suneKarsinaugaluarput kalåtdlinut atorfllingnut agssag-
ssornermut suliaKartunut. Danmark nålagauvfit civili-
sérersimanerpaussunik, tåssa atugartussuseK tungaviga-
lugo sujumukarnerpausimassunik inugdlit ilagåt. tai-
måitumik nunane civilisérersimassune pissutsit tamatigut
såkortuneruvdlutigdlo årKigssutdluagaunerussarmata inui-
lo suliagssamut tiiniuvfigissamingnut inersimanerussar-
dlutik uvagut kalåtdlit méssåkut pissutsivut sanigdliukuv-
tigik kérmiåsit inorssarnerussugssauvugut.
Kavdlunåt sulissartut nunamingne nangminerssor-
tuput akigssarsiaKardlutigdlo soraernerussutigssartaKå-
ngitsunik. suliagssamingnut piarérsarnermingne angussa-
Karsimanermik angnertussusia nåpertordlugo akilerne-
Kartarput sulivfingmingne ama nangminerssortussunil.
akigssarsiamingnit sitdlimasinerit åssiglngitsut, inigissa-
tik, akilerårutit foreningertigdlo akilersuivfigissugssauvait.
taimailivdlutik akigssarsiatik ilåinakoKalugit nangmingneK
igdlumingne atugagssarissarpait. nunavtinukåsagångata
akigssarsiagssait styrelsip kisime aulajangigagssarineK
ajorpai, kisiåne isumaKatiglssuteKarnikut aulajangerne-
Kartarput. taimåitumik pissutsit uvagut pissutsivtinit av-
dlauneroKissut najorKutaralugit akilerneKarput, taimåita-
riaKarputdlo nunamingne ingmingnut napatiniarnerlik
ånaissariaKånginamiko.
(nangilagssat).