Atuagagdliutit - 01.09.1949, Qupperneq 6

202
ATUAGAGDLIUTIT
nr. 17
Tasermiune mérKat aussarsiorfiat.
upernåK june Kåumataugå iluagtitsivdlunga
takorusungårtagara Tasermiut kangerdluat ta-
kornarniarnarmat ama uivssumlssutigeKissavnik
takussaKarnarpoK. tåssalo Red Barnetip mér-
Kanut aussarsiortitsivfia.
asume sule ungasiardlugit nueKåvut tuper-
pålugssuit kugssåp sinåne. niugavta ningiunguata
arnap Kavdlunåp ilagsivdluarpåtigut. kiakulon
silaririk kugssuåkut umiatsiaK majorterKårdlugo
taserssuåkut umiartordluta K’tngumut tusåmaid-
savtfnut takornarniarniarpugut.
mérarpagssuit 20 migssåinlput, Nanortaling-
mit erKånitdlo nunaKarfingnit pissut, angajornag-
dlit ilåtigutdlo tmaKa angajorKaKångitsut. tåssa-
gOK Nanortalingme katsorsaissup Kinigai ukitine-
rane Red Barnetimit ikiorner<arneK ajortut. pit-
sflvdlumåssusiat ernlnaK atissaisigut takussaria-
KarpoK sulime ilångue nutånik atissartårsimångt-
namik, måssale pårssissuisa pivfigssaKaleriardlu-
tik atissagssåinik ama merssutarniarait. tupTnut
iserdlune ajasornåinarput tamarmik sinigfeKara-
isumaKaraluarputit Kavdlunåt nunane orpigpagssuit åssi-
nge takuydlugit. kisiåne tåssa Ii’aKortup erKåta orpé.
åssiliaK una tåssa Tasermiune K’inguanit åssilissaK. tå-
ssa nunavla ilå taima naggorigtigigaluarpoK, ajoraluartu-
migdle takungisåinagarput alianåissusialo tipigissusialo
misigingisåinagarput. n.unavtine erKarsauterput tåssa ki-
sime puisse, aulisagaK, naussoK sujuaissavta inussutigi-
simångingmåssuk ugperingilarput. inuitdle ikigtungitsut
tamåne nerssutauteKarnermik naussunigdlo (grønsager)
nautitsinermik inussuteKarsinåuput mana piniarnermit
inussutigssarsiuteKarnermingoit pissårneruvdlutik, kisiå-
ne sulinermik akenarpoK, nuna påssutariaKarmat.
Agdluitsui) kangerdluane Amitsuarssungme orpenarlik
Sma KasagissagssåungilaK. birkit Kassertunik ameragdlit
napårtunik (røn) nardlusunik kussanartunik akoKarput.
erKånguånlpoK K’ordlortorssuaK, 60 m-nik portussuse-
KartoK.
mik pisatarigsårdluardlutigdlo. åle tupinarme!
nerivdluaKautdlume Kavdlunåminernik, pigssana-
riardlutigdlo sårugdlinguik eKalungnigdlume (ajor-
nångeKingmata) kalåliminertugaKartarput. ila mé-
rånguit nuånårtut, pivdluartut angajorKåtik ila-
gingikaluardlugit, KutsånaKaut. taimalo påri-
neKarnerat akisusaKaoK. Red Barnet åsit kalå-
liussugut Kamånga pissumik akiligagssaKartigår-
put, inuiåussutsivttniime tungangmat mérartavta
taima ajungitsigissumik nåkutigivdluarneKarnerat.
atauserdle uparuarniagara tailara. tåssalo:
mérånguit taima aussarsiordlutik nuånårsarfing-
mingnit ukiaro augustuse nålerpat nunamingnut
angerdlarunik KanoK ujariatsitiginigssåt. tamar-
mingme taima pårissaunertik nuånaråt. Kanor-
dle ukiaro perdluk nagdliugpat nerissamtkut ati-
ssamfkutdlo iliusåpat? KanortoK taimatut aussar-
siortitsivfmgnik autdlarnissut ukioro mérKat tåu-
ko Kanon pitsaunerussumik isumagineKarnigssåt
ernarsautiginiariltssuk, tåukume mérKat aussar-
siortitat ukiume Red Barnetimit ikiorneKarneK
ajunguatsiarmata. ujariatsinigssait nakinåsaKaut.
ila uvagut kalåtdlit, nunavtine inuiåussuser-
put igdlersusaguvtigo suliagssaKaraluanaugut. nav-
dlunånit taimatut ajungitsuliorfigineKarnerput
Kamånga pissumik Kujaniutiginarnago erssitsuku-
taoK sut såkugisinaussavut atordlugit tapersersor-
tariaKarparput, peKatigingnikutdlunit aningaussa-
nik katerssuiniarnivtigut Red Barnet sulenatigi-