Atuagagdliutit - 01.09.1949, Qupperneq 10

nr. 17
ATUAGAGDLIUTIT
200
lagkersuissue nangmingneK Amerikamiunit ikior-
neKardlutik, taniatumalo tunuanltoK tåssa kom-
munistit ajoKersutåta nålagauvfitdlo kitdlit ing-
mingnut aporåunerat.
Jugoslavia Ruslandilo isumaKatiginglkiartui-
narput. Jugoslavia Ruslandisut kommunistinik
pissortaKaraluarpoK, tåssalo marskal Tito sor-
ssungnerup nalånile pissortausimassoK. kisiåne
marskal Tito nangminerssorniakujugtunguatsia-
rame avigsåriartorsimavoK kussaginérukiartordlu-
nilo, åmalume Jugoslaviamut ajunglneriinguatsia-
rame nålagauvfit kitdlit niuveKatiginigssåt. ma-
nalo uvdlune kingugdlerne tusarpavut Ruslandip
såkutue sorssiitinik Kannissuagdlit Jugoslaviap
kigdlinginut katerssorsimassut. sule ersseririgsu-
mik tusarneKånglkaluarpoK ilumut taimåinersoK,
taimåisagunile silarssuarme erKigsinermut tamå-
na mikingitsumik ulorianautausinauvoK, åsit er-
Kumitsukut pasinångitsiikut ikuatdlåutumik sor-
ssungneKaleriatårslnaungmat.
Kiname kommunistit ingerdlajuarput. Sliang-
hai tiguneKarérmat mana sakutiit Kantonip tu-
ngånut ingerdlåput. nunale angeidngmat (Euro-
patut agtigalune) ingérdlanerat kigaitsussårpoK.
nunavtme.
panernerssuaK. aussair mana sialuisagtorssu-
vok, manilo Nungme aitsåt taima tatsit kuitdlo
imaerdtigaut. silagigtuåinarnerssua patsisigalugo
nuna paneKingmat tamatigut tamauna ikuatdlag-
toKartarpoK, tåssame ilane ikumatitsissut sianit-
dliornikut ikitsigaluartåinarmata. Kangerdluar-
ssorutsip Ki'nguane Taserssuvdlo sinåne nuna
angnertumik ikuatdlagkaluarpoK, augustile nå-
jartulera siagdlermat Kamlput. eiraluit pissauv-
dluarput.
Nup umiarssualiviane taUtarfiliaii aussardle
sivisungatsiartumik suliarineKardlune mana sule
inivlnglkaluartoK atulerpoK umiarssuitdlo ming-
nerussut talildlutik usingiarsfnangordlutik Ka-
nganit pilertornerussumik.
augustip KerKa Kångilårå Påmiune inusug-
luarKal aulisartup Anthon Petersenip ernere 10,
15 16-nigdlo ukiugdlit pujortulérKamingnik ava-
timingnut sårugdlingniardlutik nanoK sujumorsi-
mavat. tingmiarsiumigdlo KorortfiarKamigdlo to-
iaisimavdlugo.
Iv’aKortume savautei<arfiup pissortånit nalu-
naerutigineKarput ukioK ukiordlorujugssuarneta-
ne K’aKortup erKåne savautigdlit savautimingnik
ujunårsimanerat mana påsineKardluartoK. ukiar-
Karneranit IssigkaluaidssoK apiniångingmat savat
ajoKutigisimangilat, ukiortavdle kingornagut
avangnarssuartuarsimavoK savatdlo angalaortut
isumagineii ajornardluinarsimavdlutik. K’agssiar-
ssungme Igalikumilo jånuåre fipruårilo Kauma-
tautitdlugit issangeraluarnera iluaKutausimangi-
lair erninaK agsut tssilerKigsimangmat nuna ta-
marme sermtngordlune savat nerissagssarsiorneu
sapilersitdlugit. ilarpagssue sigssamut Kentuar-
torniaraluardlutik ulutititdlutik Kaungorssuarmit
KaKineK sapilertarsimaput ipissarsimavdlutigdlo.
upernariaitorneranutdlo tssigtuarmat savåruat
måjip Kerirata sujornagut erniussugaluit uma-
ssoKarsimångingajagput. sujorna savat savariiat-
dlo 10,000 sivnerdlugit toKiineKarsimagaluartut
mana 1,500—2,000 kisimik toi<utagss5usangati-
narput.
ajunårneic angnerusimavoii Igalikume, savat
5,000-usimagaluartut 1,400-inangorsimangmata.
K’agssiarssungme savautimik agfait ånaivait. tai-
maitoK savauteKarfingne ardlaKangitsune neri-
ssagssaKartitsivdluartune anaissat ikingnerusima-
put ikigtoralångusimavdlutigdlunit. tassungalo
ilångutdlugo taissariaKarpoit ama Islandime sa-
va tigut ajunårneKarsimangmat.
tyskinit tigussausimaneK.
(nangilat.)
taimailiortoK erninaK aislpa atissaiarteriar-
dlugulo issigititdluta timågut gummimik unata-
vatårpå såimauterKuvdlune Kinulermat aitsat tai-
maititdlugo, oKarfigalo: »pineKarnerpit tamatu-
ma illniarttsavåtit tigussaKatitit någdliugtltåsangl-
nåkit, inupiluk å!« tamatuma kingorna danskit
erKigsisimatitaunerulerput.
inuit ardlagdlit aperiumåsavanga tigussauv-
fingninivne suna någdliungnarnerssauttkiga. er-
ninardlo akislnauvåka: unatarneKarneK, aniarti-
tauneK 25—50-nigdlunit iperartorttneK kialunit
atorstnaugai, tamakume erninaK Kångiutarput.
navianartorsiorfiginerussavutdle tåssa kångneic
xsserssuardlo, tåukume mardluk ptssutåuput ikr-
ngutivta amerdlaKissut ånainerinut.