Atuagagdliutit - 01.10.1949, Qupperneq 3

ATUAGAGDLIUTIT
223
nr. 1!)
kalålerdlo oKalugteKaratik ingniingnut påseKatigigsinåu-
ngingmata.
3. inuit kalåtdlit nunane inusimassut angajorKåtik
Kavdlunåt inatsisåinut atassugpata Kavdlunåt inatsisåinut
atassusåput nangminerssordlutik kalåtdlisut inutigssar-
siortungikunik. nangminerssordlune kalåtdlisut inutig-
ssarsiortuneK uvagut isumaliortauserput maligdlugo tå-
ssåusagaluarpoK kalåtdlisut piniartuneK aulisartunerdlo
uvdlormutdlo kalåtdlit akornåne akiussartoK maligdlugo
akigssarsiaKardlune sulissartuneK. kisiåne inatsisileri-
ssut kalåtdlisut nangminerssordlune inutigssarsiornermut
åma nagdlersutarpåt styrelsime atorfeKarneK inungnut
inungutsimingnit Kavdlunåt inatsisåinut atassugaluartunut
agdlåt, Kavdlunåtdlo mérait nunavtine inungorsiraassu-
galuartut styrelsime atorfeKartut — nunavtine — Kavdlu-
nåt inatsisåinut atassutitardlugit taimatutdlo akilertar-
dlugit. inatsit taimåitoK nunavtine atortiniåsavdlugo
CKungassutigssarpagssuaKarpoK, tåssa Kavdlunåt kalåtdlit-
dlo inuinåussutsikut, imåipoK: inugtut pissagssaKartitau-
nikut såkortuvatdlårtumik avigsårtitausimanerat pissu-
tauvdlune.
4. kinalunit kalåtdlit nunane atorfeKartoK kungimit
ministeriamitdlunit agdlagarlalerneKardlune atorfingmut
ivertineKarsimassoK Kavdlunåt inatsisåinut atassugssau-
vok. kalåtdlit taimatut atorleKalersut ilåtigut Kavdlunå-
nit mingnerussumik akilerneKartarnerat tamatuma sujuli-
ne taineKarérpoK.
5. kalåleK arnaK angumik Kavdlunåt inatsisåinut ata-
ssumik uvinigkune Kavdlunåt inatsisåinut atalisaoK. ka-
låleK arnaK kinalunit Kavdlunåmik kalåtdlimigdlunit Kav-
dlunat inatsisåinut atassumik uvinigsinauvoK. imåingi-
laK: Kavdlunåt inatsisåinut atassugune aitsåt angumik
taimåitumik uvinisassoK. kisiåne KavdlunåK kalålerdlu-
nit nuliartarpoK arnap inatsisinut sunut atassunera naut-
sorssutiginago. soruname åipaningnigssamut tamåna
najorKUtagssåungilaK. kisiåne kalåtdlit angutit nunaming-
nik napatitsissulut KiviartariaKarnerussut ajukunarneru-
nerdlutik Kavdlunåt inatsiseKatigilisavdlugit? pissutig-
ssaKartuåsanerdlunilo nunap nangmineK inuvé nunaming-
ne napatitsissussut nikanarnerussutigssåinik inatsiseKar-
tituåinåsavdlugit? — agdlagsimavoK: avdlat tamarmik,
kujatåmiut avangnåmiutdlo, kalåtdlit inatsisåinut ata-
ssuput.
6. inuit Kavdlunåt inatsisåinut atassussut kalåtdlit
inatsisait nålagarsiorfigissagssarait. åp, kisiåne aulaja-
ngersagkanik uniorKutitsinikut uvagut inatsisivtigut Kav-
dlunåt aulajangivfigineKångitdlat KanoK agtigissumik aki-
lissåsassut. taimåitumik Kavdlunåt uniorKutitsissarnere
nunavtine naraagsineKarsinåungitdlat, suliagssaugaluar-
dlutigdlo KånginarneKavigsinåuput. tåssa åma pissuseK
kalåtdlinut ånernartoK angisoK.
nunavtine pissutsinik erKortumik navsuiaivfigineKar-
neK ajortut avisitigut agdlåt agdlagtarput kalåtdlit inatsi-
seKånginerardlugit, tåssagoK parnaerussiveKångingmata-
lunit (tåuname erKoraluarpoK), kisiåne nangiput: tai-
måitumigdlugoK kalåtdlit KanoK iliorumagunik iliorsinau-
ssut pitdlarneKarnatik. uvagut kalåtdlit kisivta Kavdlu-
nårtavut pivdlugit tainta oKarsinaunerpvugut, tåssa uya-
gul kalåtdlit erKartussinikut Kavdlunårtavut pivdlugit su-
liagssanik namagsissaKarsinåunginerput Kavdlunåt nalu-
ngisartik pivdlugo ingmikutdlo nunavtine nangminerissa-
Kartitaunertik tungavigalugo iliuteriarångamik (isumaKa-
tigériarångamik) KanoK iliorumagångamik iliorsinaussar-
mata pitdlarneKarnatik.
7. kalåleK kinalunit Danmarkimitdlune Kavdlunåt
inatsisait maligdlugit pineKartugssauvoK. kisiåne pincr-
dluteKarångat styrelsip sulissutigissarpå politinit erKar-
tussissunitdlo agtorneKartinago Sibiriamut, tåssa nunav-
tinut, Kimåtinartardlugo, taimalo iliniarnerigalua kipitl-
nartardlugo iluamigdlo atorliningnigssaralua Kularnarsi-
titdluinardlugo.
pissusigssaK unaussariaKarpoK: kalåleK taima I)an-
markime pinerdluteKartoK Danmarkime ilerKUssut malig-
dlugit pitdlarneKésassoK pitdlarneKarnigssane tamåker-
dlugo, taimalo pitdlarneKarnine anigorérdlugo inugtut
pissagssaKartitaunine kingumut tiguvdlugo iliniarninilo
inerdlugo nunavtinut angerdlartariaKåsavdlune. tåssuna
ånilångåssutigssaKåsångilagut nunavtinilerdlune Danmar-
kime suliame nalinganik suliaKaridsagaluarpat tauva
pitdlagaunigsså angnertunerussariaKalisangmat, taimai-
liornerdlo pitsailineKautausinauvoK inatsisivut inoKati-
gingnermut nalerKutdluartumik årKigssuneKarsimåsag-
pata.
ama Kavdlunåp nunavtine pinerdluteKarsimassup su-
liarineKarnigsså nunavtine namagsissariaKarpoK Dan-
markimut angerdlartlnarnago. taimatut årKigssfissinc-
Karpat aitsåt Kavdlunåt inatsisit kalåtdlit nunåne atortut
piviussumik nålagarsiorligisinaulisavait.
Danmarkime nunavtinilo pissutsit åssigingissuteKa-
Kingmata landsrådit ilumordlutik oKarput Kavdlunåt
Danmarkime inatsisait taimaiginartitdlugit kalåtdlinut
atortineKarsinåungitsut. kisiåne nunavtine inuneK inung-
nut nunavtinTtunut tamanut akingmisåruteKångitsumik
ingerdlåsagpat tauva inatsisit kalåtdlit nunane inoKati-
gingnermut nalerKiitut Kavdlunånut kalåtdlinut åssiging-
mik suniuteKartugssat pilersiniartariaKarput.
angatdlatit.
angatdlatit erKartorniasagåine taniåkunfnga
påsisimassaKarane oKausigssardliornartorujugssu-
saoK — uvangame tåuko ilagaka —, taimåitordle
erKarsautiglnartarnagit anfkaluartardlugit aj ungf-
lierusasimavoK sordlo piumavfigineKartartugut.
Kå, KaKuguko angatdlatit nunavtine iluarne-
rulerniåsåpat? oKartoKarsinauvoit kigdloK iluar-
silermata, kisiåne utandssavut nagdliiitaraut tai-
matut avdlångornermik nagsataKangingajagdlui-
nartut. nålagauvtingne inuit perorsartorssuit pe-
rorsautaisa ilagåt takussagssarsiorneK pingårtu-
mik inusugtunut pissagtissutaungårtartoK, uva-