Atuagagdliutit - 01.10.1949, Qupperneq 12

232
ATUAGAGDLIUTIT
nr. 19
uvanga nåparsimavingme nåkutigdlissutitau-
gama nagdlingnartut tamåko nalornisigingilåka.
danskfme sisamauvdluta taimatut atorfeKarpugut.
ajunginerussunik ineKarpugut kisermåussamigdlo
sinigfeKardluta, ilavtmitdlume någdliugtut taku-
kulaneruvavut, kisalo agdlåt limit toKungassut
sutut avdlatut issigilerdlugit. 1944-p autdlartfnera-
ne 14000 erKånitdluta uvdlormut 2—3 toKussar-
put. 1944-p nålernerane mardloriåumik amer-
dligavta uvdlormut 90 anguvdlugit toKussoKar-
tarpoK. taimalo toKussut amerdlatigilermata ing-
mikut ineKalerput, ulivkårmatdlo silatanut Kale-
riSgmarneKarput, autdlaruneKartinagitdle kigutit
nakorsåta kigutit kultit kigutaisalo kiiltitait piar-
Kartarpai.
1941-me arnat inusugtut Polenimiut 60 Ra-
vensbriichimut pissuneKarsimåput toKutagssat.
toKiinagitdlo misiligutitut angmartarsimavait,
niue sivssordlugit saornisa paté piardlugit, pasi-
ssatik tyskit såkutuinut ikiligkanut iluaKutigisf-
naujumavdlugit. arnanime tåukunånga pendg-
sunit pitsaunerussumik misiligutigssaKarsinauner-
pa? sivisumik uningagamik inunertik tamat ilo-
Kiåusavdlutik ajorungnaerput.
Ravensbriichime alianartut ilagåt méreat
1943-me tikiussorneKalernerat, jutit tyrkitdlo mé-
rartait 2-nit 12-nut ukiugdlit. amerdliartufnar-
dlutik kisa 500 anguvait. tupingnartumik mer-
Kat tamåko atugkatik inersimassunit anigordluar-
nerussarpait. arnat nartussut 500 ei’Kåine tikiii-
neKarputaoK, naugdlo erninermingne pisinaussaK
tamåt ikiorneKaraluartut méri<at inussut 80%-é
(tåssa 100-nit 80) toKussarput.
kisalo zigøjnererpagssuit angajorKåverunikut
Katångutaerunikutdlo Auschwitzime zigøjnerinit
100.000 eiKanltunit pissut 10.000 umavdlutik Ra-
vensbriikimut piput. inuit tamåko inunere avdla-
tut iliordlugit aserorterneKartarput. uvdlut ilane
tutsiupoK zigøjnerit 12-nik ukiulingnit kinguag-
ssiiitaiagåusassut. soruname taima ulapitsigi-
ssumik suliarineKaramik — ilane niviarsiarnat
9-nik ukiugdlit kinguågssiutaiartarpait — suliari-
neKarnertik toKiissutigissarpåt.
tigussat misigssuinardlugit Kajangnarpalung-
nerussut ininut toKunartulingnukåussorner<artar-
put. tamåna misigssuineu nakorsap Auschwitzi-
me init ipinartut najugane sulissorérsimassup
suliarissarpå.
nåparsimavit pulåKåtårtarpai, nåparsimassut-
dlo kissarnere misigssungivigdlugit aniguinigssåt-
dlunit neriunartoKarnersoK påsiniångivigdlugo
toKutagssat agdlagtortarpai. ai<aguane Kamutit
tikiutaraut aigdlersut. arnavdlo pårssissfissup
atissaKånginerat pivdlugo tuniukumångikaluarpa-
git akipilorneKåinartarpoK ornigagssåne atissat
pissariaKångivigsut. nåparsimassutdlo pisugsinåu-
ngikångata nujåinaisigut tiguvdlugit uniardlugit
ånissortarpait, ilait singusåinait, ilait Kardlinginait
ilaitdlo atissaKångivigsut. mimititdlo 15 Kångiu-
kångata tikiuterKigtaraut avdlanik aigdlersut, su-
jugdlime nungutaorérsimåput.
inuit ånilångassiingorput. asingassut klnatik
Kalipagtalerpait, utorKaitdlo nutsatik Kérsut Ker-
nersarlalerpait.
ånilårsimårneK tamåna sap. ak. 6 sivisussu-
seKarpoK. tauva svenskit Røde Ivorsit sujugdler-
påmik aigdlerdlutik tikiuput. franskit 300 sujug-
dliuput, toKoraivigdlo piunérutitauvoK. jutit sisa-
mat czekitdlo mardluk angutit tigussauvfiånit er-
Kavtinitumit ingivteriartortineKarput, suliartigdlo
ineramiko parnaeruneKarput, umavdlutigdlo ani-
guinersut KularnarpoK.
nauk tyskit toKoraivigtik akunerit 11 ator-
dlugit piunérukaluaråt suliapilue silarssuarmut
issertorneKarsinåungitdlat. inuime tflsintigdlit, ila-
me miliunigdlit åniartisimassait, åniautinigdlo
erKarsautiginerdlunit ajornartunik atuisimavdlu-
tik aniguissut nazismip ånilårnåssusianut eiKai-
sitsissusåput. soruname uvanga Kavsinik pissu-
teKardlunga aniguivdluarnera nuånårutigssaråra,
taimaitdlunga inungnut avdlanut nalunaiauti-
gisinaugavko nazistit nakigtaitsuliungårnerat.
avisit åssiliartagssåinik åssilissoK Olaf Kjel-
strup OKalugpalårpoK:
nunavtine inoKarnerpoK Tysklandime nungu-
titauvfit sorssungneK soråingikatdlarmat tutsiu-
titsiartarnerinik ugperingnigtunik? tåssai<a, uva-
ngale nalungilåka. pissutauvorme Polenime sor-
ssungnerme tusagagssiuissugssatut autdlartitauv-
dlunga sorssoKatausimagama. tåssane ilisimalig-
kåka kingornalo angerdlarama oKalugpalårissåka
ilarratdlagtågkatut issigineKarsinåuput, ajorsimå-
ngeKaorme inuit tusagkatik taima ajortigissut
ugperiumasimångingmatigik nauk ajiinginerungå-
raluartoK taimanile »nagdlingnartut tåuko« ånåu-
niardlugit autdlarterérsimagaluarunik.
Dachauimit tutsiiitartut eiKordluinartupul.
nauk umativnit ilungardlunga ilumussusiat Kanga-
le påsitiniaraluardlugo pingitsugagssåungitsutut
issigilersimavara sule Tflmatut ugperumångitso-
Karpat tyskit tigussanut inigssiåine ånilårnartnt
pissartut oKalugpalårisavdlugit.
»agssase Kutdlarsigik! talerpigse Kutdlarsiuk!
aulariartoK sujugdleK autdlaineKåsaoK.« gestapo,
politigaarde, inungitsutut unatarneKarneK, aut-
dlarussauneK, sujorasårneKarneK, sule unatarne-
KarneK, toKumik erKartussaunermik nalunaeru-
tit, ikingut toKutaussoK, unatarneKarKingneK, lu-
sa Vestre Fængselime (Danmarkime parnaeru-
ssivik) ine toKutsivik — tauvalo unerivfingmut
— unerivfingmut Dachauimut.
(nangilagssal.)
akissugss. åndgssuissoK: A. Lynge.
NQngine naKitigkat.