Atuagagdliutit - 30.07.1952, Síða 3

GRØNLANDSPOSTEN
nr. 16 ATUAGAGDLIUTIT —
271
titausimångitsunga. nuånårutiginerpaussåka tå-
ssa Kungujungnerit inugsiarnersut nåpilavut,
tåuko umativtinut ingerdlasimåput.
— ilumut, dronninge ilumorpoK, kunge Fre-
derik tapersivoK, kalatdlit nunål Kungujungnerit
kissartut nunaKarfigåt.
— agsiitaoic nuånersimavoK, dronning Ingrid
nangipoK, kalatdlit oKalugtuartut tusåvdlugit.
umårerKingnåmik KaKutigortumigdlo Kuiasårdlu-
tik pissarput. sordlume kalatdlit autdlarKåumut
nipaitdlutik ilimasugpalugtumik pissuseKartar-
tut, sordlume påsiniardluta Kimerdlortaråtigut,
sivitsungitsordle Kungujugtarpåtigut Kangale ili-
sarisimassutut itdluta. kalatdlit igtortungitdlat,
pissussårtungivigput mérKatdlo ........ ila alciu-
gagssåungitdlat.
— atarivinartorssuardlo siunik pakatsissute-
KångivigpoK?
—- nåmik pakatsissuteKångilanga, OKaruma-
vungale kalatdlit pissusitoKait puigornavérsårta-
riaKartut, taimatut sanåt merssugkatdlo åssigi-
ngitsut suliarissarnere puigornavérsårtariaKar-
dlutik. oKalugtuneKarpunga kalatdlit niviarsiat
uvdlumikut kalatdlit pinik merssornerup tungå-
tigut anånamigtut pikorigtigingitsut, tamåna nuå-
ningilaK. Ausiangne Iperarssuarme agsut soiuiti-
gisimavarput nierssugkat Kanon suliarineKartar-
nerat takugavtigo, pingårtumigdlo soKutigåka
amernik suliat KaKutigortut, ila kussanaKaut.
— oKalugtuarilåratdlardlara, klinge Frede-
rik oKarpoK, avdla 1921-p kingornagut mildngit-
suinik avdlångutcKarsimassoK. kiingikut tikcrår-
neråne taimane åma umiarssuarme Kaeriuissivu-
gut taimanikutdlo takuvdlugo erKumipoK kalåt-
dlit autdlarKåumut tunuarsimaniåinarmata Kav-
dlunåt najutut KanoK iliornigssåt utarKivdlugo.
mana taimåikungnaersimavoK, kalatdlit tanimåi-
nerulersimåput. tamåna ajungitdluinartutut issi-
gåra. uvavtinut nuånerdluinarsimavoK kalåler-
pagssuit umiarssuarme KaerKussarisimagavtigik.
åmåtaoK oKarumavunga Ausiangne kungimut
inugsuliaK agsut kivdlissutigåra.
— uvangåtaoK, dronning Ingrid OKarpoK, er-
Karsautigigåinilo ujamat inugsnngmltut Ausiait
ernåne nunaKarfingnit tamanit pissussut ilåtigut
ungasigsunit, tauva ajungisårneK inugsungmitoK
erKailerdlugo kivdligtingitsorfiiingilaK.
— tamåne ardlåne, kunge Frederik oKarppK,
ei’KartorneKarput aprilip Kulingiluåt 1940, majiv-
dlo tatdlimåt 1945 KanoK kalåtdlinut siiniuteKar-
simassut taimatutdlo taineKarsimåvdlutik misigi-
ssutsit kalatdlit uvdlune tårtune Danmarkimut
tungatisimassait. tamåna umativta kissaglissuti-
gåt påsititdlutalo Danmarkip kalåtdlitdlo nunåta
ataKatigingnerat oKausinåungitsoK. tamatumunga
tiingatitdlugo OKautigiumavaråtaoK anånavnut
dronning Alexandrinemut imivdluarKiissuterpag-
ssuit asangnigtut imatut agtigissumik nuånåruti-
gisimagika sordlo tåussuma nuånårutigisagai.
kalatdlit nunåne angalaornivtine ei’Kaima-
ssagssat nuånersorpagssuit pisimavavut, Kali-
pautit kussanartorpagssuit, KåKat portusut akor-
nåne erinarssorneK tusarnersoit ersserKarigsor-
dlo, Kungujungnerit pissussårnerungitsut, Dan-
markimit avangnarpasigsumit tamatuminga tu-
pingnartumik alianaitsorssuarmit erKaimassag-
ssaråvut. takuneKarsinaussunigtaoK erKåissutig-
ssatut tunissutit kussanartorpagssuit pisimavavut.
— naussutdlo K’eKertarssuarme naussorsio-
Karfingme pissåka, dronning Ingrid OKarpoK,
tåuko nautsivilerissuvtinut Fredensborgip igdlu-
ssårssuata nautsivianut ikutitiniarpåka, neriug-
pungalo nauvdluarumårtut erivåissutigssauvdlu-
tik umassut.
dronninge nikuipoK tingmiaK Kånap tungu-
jortup tungånut ingerdlassoK nåkutdlugo, tauva
kaujatdlagpoK oKardlunilo:
— puiorniaKinago „Atuagagdliutitigut“ ka-
låtdlit nunåne mérKat tamaisa mérKavtinit inuv-
dluarKutisagagkit, tåukume angalaornerput so-
KutigeKalugo maligtarisimavåt.
— ugperinga, kunge Frederik oitarpoK, mer-
Kavta kalåtdlisortåtik tuavlnan oKåtårniåsavait.
nalungilarput nuånårnermit nivdlersimassut tu-
nissutisiåinik tåiikuninga angeKissunik nalunae-
ruput tigugamiko.
Helge Christensen.