Atuagagdliutit - 23.06.1966, Blaðsíða 18

atuartartut
agdlagait
nålagkersuissut avatåtigut
nugtertoKalisanerdlune ?
ujardlertarnerit pilugsinartut
kikunilunit ilaKutarilertarnerit pi-
ngitsomeKartångitdlat, sordlo åma Sa-
vigsivingmit Kuvdlorssuarmut avKU-
tå avKusinérånguatutdle uvdlune u-
kiunilo kingugdlerne issigineKalerat-
dlartitdlugo tåuko nunaKarfit mardluk
akunermingne ilaKutarileriartorneK
ingerdlalerpoK imaKalo sule ingerdla-
jumårdlune sujunigssame. tåssa åipa-
nigtarnerit avKutigalugit. soruname
tamåko åipanigtarnerit sussagssari-
ngilavut kikunilunit tamåna ilerKug-
ssaungmat pilersitausimangmatdlo.
taimåikaluartoK nunaKarfit mar-
dluk KanoK pilerssåruteKarfigineKar-
nere sujunigssame tunuleKutsiutisa-
gåine, erKarsautigilångitsorneK ajor-
narpoK ilaKutarilernerup avKutåtigut
pissuteKartumik nunanarfingme ine-
riartorneK sule ingerdlavdluartoK u-
nigtulisagpat nunaKarfiuvdlo åipånut
ajornartorsiutaulisagpat.
matumane tungaviuput tåssa ukiut
mardluk pingasutdlunit matuma su-
jorna ilaKutarit atautsit nålagkersui-
ssutigut norKaernårnatik Savigsiving-
mut nungnikuput. tåukule nugtut Sa-
vigsivingme igdlukume ineKartuarsi-
mavdlutik ukioK 1966 tikitdlugo. tåu-
kunane ukiune ilaKutarit tåuko ig-
dlugssait måne sananeKaraluarpoK ty-
pe 1. uterKisångingmatalo ilaKutaring-
nit avdlanit måne tiguneKåinarsimav-
dlune.
ukiormåna 1966-ime aprilip arfineK
pingajuåne ilaKutarit pingasut Savig-
sivingmut ilaKiitamingnut ukiartor-
dlutik autdlarput. taimailivdlutalo ig-
dlut boligstøttemik type 1-it mardluk
inuerukatdlardlutik, inoKåsanatigdlo
ukioK ilivitsoK. aperKutaulerpoK tåu-
ko ilaKutarit måne ineKamermingni-
ngånit ajunginerussumik inigssaKåsa-
nerdlutik nangminerissamingnik Sa-
vigsivingme avdlane inisimassusångi-
kunik? tåvaninerma kingoma ardla-
ringnik Savigsivikut igdluliortoKarsi-
mångigpat (igdlo atauseK kisime sa-
nåjugunarpoK) suna inigisavåt? kisiå-
nime pissariaKåsaoK inisimassusav-
dlutik ukiup uvdluine.
tåuko ilaKutarit piniartutika piko-
rigsut ilaKutamingnut tikeråsagpata
Kutsatlnåsavåka ingmikut tåuko inuit
tikuartornagit utenusagpata ukioK
tugdleK. nalungikaluaKalugo Kuvdlor-
ssuarme tunissat tungaisigut amerpå-
lugssuarnik tåuko piniartut pingasut
misigissaKarfigisagaluardlutigik. a-
perKUtaulerpoK avdlanik pilerisugto-
Kånginerame åma tåvunga ukiartoru-
massunik Kuvdlorssuarme piniartu-
nik? påsissat uvdlumikut tungaviga-
lugit ilaKutarit imaKa atautsit K’eKer-
tarssuarmut Thulep kangerdluanut
piukorput ukiartornigssamingnut. ta-
måna namagsineKåsagpat inuit 13-it
avangnamut autdlåsåput.
ukiartorneK KanoK isumaKarnersoK
påsineK ajornaratdlarpoK nangming-
neK inuit issåinit nunaKarfik ukiumut
takuneKarKångigpat. issitdlo nakutit-
silisanerpat nangmineK nunaKarfigi-
ssap nikanarsitineKarnigssånut? aki-
ssugssauvfik nunarKatinut nangmi-
nermutdlo 1953-imilo aulajangisima-
nermut angisumik inungme erKarsau-
tigssåunginerdlune? nunaKarfiup pi-
lersugaussup tunissagssiatigutdlo Kag-
fariartortuartup unikåtdlagtinigsså
ukiunutdlo taissanut åmalortumik
misiligaorKigtugssångordlugo nautsor-
ssugaorKilernigsså kimisava?
kialo tamåna piumassarå? Kuvdlor-
ssuarme nunarKataussut nunaKarfing-
mik ingerdlatitdluagkamik nuånari-
ssamingnigdlo inuerukiartuinalersu-
mik issigissaKalisagunik tamåna ni-
paitsumik sikivfigiumåsanerpåt? uva-
nga tungivnit tamåna kajungeringi-
lara. ukiut måna isigkanilingortut
kommunalbestyrelsitut KuvdlorssuaK
sapingisamik isumaga piniartutdlo i-
sumait atordlugit ingerdlåniarsimava-
ra. taimatutdlo niuvertorutsitut 1953-
imile sulivfigilersimavdlugo. uvdlume
påsisimassåka maligdlugit aussaro ig-
dlut mardluk type 1 sananeKåsåput
åma type 16 åmalo type 25 taimailiv-
dlune boligstøttemik igdlut 20—30 er-
Kånilisavdlutik 1967-imutdlo sule ig-
dlugssanik KinuteKartoKardlune. tuni-
ssat 1965-ime najorKutaralugit (ind-
handling grl. produkter) 113,890 kr.
Upernaviup pigissaine angnerssau-
vok. amernik 2942-nik. pisiniarfing-
mitdlo pisiat aumarutigssåkut pinagit
317,000 kr.-uvdlutik. tåuko kisitsisit
tungavigalugit OKarsinauvdluarpunga
inue piniartingmingnik sungiusserér-
simassut avangnamut igdluariartu-
sagpata tamåna isumaKatauvfigingi-
kiga. sule sujumut ingerdlarusugpu-
gut tusåmassat maligdlugit piniartut
tunissait aitsåt pitsångorsaivfigine-
Karnigssamingnut ikårsåriartornialer-
mata.
nunaKarfitdle avanerssuaK ltut na-
luvavut ersserKigsumik oKauseKarfi-
gisavdlugit, tusåmåinartardlugitdle
sordlo Savigsivik KanoK ilåne pajug-
tornerup tungåtigut ajornartorsiutigi-
neKartartigissoK. tamåkulo tungavigi-
sagåine åmalo Upernaviup kommu-
niatut issigalugo tåjavna taimatut bo-
ligstøtteudvalgip tungånit igdlugssat
tungaisigut sivnilingnik tunissisinåu-
sångigpat Kularnardlune tåssångåi-
nartumik måne boligstøttemik igdlo-
Karérsut åma tåvuna igdluliuneKar-
nigssait. tåussumalo saniatigut åma
atuarneK ajomarane G-60 KanoK isu-
maKartOK tåjavna pivdlugo.
matumane agdlagkame paitsorKU-
ngilara tikeråt tikuartunginavkit isu-
mamale tungavigå sordlo ersserérsoK
tikerårnerit ukinernik sivisussusigdlit
nunaKarfingmut unissutigssatut tu-
ngaviginialerneKåsagpata nålagker-
suissut avarKutdlugit, KanoK pissaria-
Kartigingmat nålagkersuissunut di-
strikteKarfingmilo kommunalbestyrel-
sinut sågfigingnerKårnigssaK.
inuvdluarKussivdlunga.
Jørgen Nielsen, KuvdlorssuaK,
kommunalbestyrelsimut ilaussortaK.
K’dKortup avisia „K’aKortOK-ku-
jatåmio" angatdlatit nålagåinut
tamanut imatut sågfigingnissute-
KarpoK:
Kalåtdlit-nunåne tingmissartorneK,
inuinait såkututdlo tingmissartue, i-
ngerdlåneKartitdlugo ajortumértoKar-
riatårnigsså pivdlugo tingmissartut
maligtarineKartuartarput telestationi-
nit suliarineKartumik. tingmissartut
nunavta Kulåtigut tingmissut tamar-
mik, angisorssuit imarpigssuarnik
Karssutsissartut avdlanik maligtari-
ssaKartut kisimik pinatik, akugtussu-
sigsså aulajangersimassumik nalunae-
tuartartugssåuput ajunginerardlutik.
taima nalunaertarneK nålaorniarfilug-
tinago ajungivigsumik ingerdlassar-
poK.
taima isumangnaitdlisaineK umiar-
ssuarnut angatdlatinutdlo patajaitsi-
gingilaK, nalunaerasuartauteKarfit a-
jornartorsioKalutik tamåkutaoK paor-
Kutariniaraluarpait, akugtungeKissu-
nigdle umiatsiait atausiåkåt summe-
rat påsisimajungnaerdluinartarpait.
angatdlat autdlarame nalunaersima-
ssok tikinerminigdle kinguartorner-
minigdle nalunaersimanane ajutorne-
Karsimagpat imåisinauvoK kivisima-
ssok. Kujanartumigdle imåikajugtar-
POK apigsisimassoK tamånale nalu-
naerutigisimanago.
sumissutsimik nalunaerut issigine-
KarsinauvortaoK kisitagssatut inerne-
Kartugssatut! angatdlat autdlarnermi-
nik nalunaertoK pingitsungitdluinar-
dlune tikinerminik nalunaertugssau-
vok, taimailiungigpat kisitagssaK iner-
neKarsinåungilaK, imalunit inernig-
ssaringisaminik inerneKåsaoK. sordlu-
lo akugtungeKissumik takuneKartar-
toK ajortumik inerneKartåinarpoK Ka-
KGH-p Itivnerane tugtuteKarnera-
nik påsisimassaKalårtoK apererusuler-
sarpoK:
tugtuteKarfik pilersineKarsimava
kalåtdlit inusugtut nangminerssordlu-
tik tugtuteKalernigssåt sujunertaralu-
go, — imalunit tugtuteKarnerme su-
junertarineKarpa KGH-p tamatumu-
na iluanåruteKarnigsså?
tåssame ukiut 14-it matuma sujor-
natigut Itivnerane tugtuteKarneK aut-
dlarnermat sujugdleK taineKartoK su-
junertarineKartoK tusarssausimavoK.
kalålerdle atauslnardlunit nangmi-
nerssordlune tugtutiligtut sule aut-
dlarnersimångilaK. sok?
ilait OKartut tusartarpavut: pissu-
taugunarpoK kalåtdlit nangminerssor-
dlutik inussutigssarsiumik ingerdlat-
sisinåungingmata. taimale OKartarneK
erKiingitdluinarpoK. Kujatåne savau-
tigdlit nangminerssorsinaunertik ta-
kuterérsimavåt.
kisiånime sok måna tikitdlugo ka-
låleK atauslnardlunit nangminerssor-
dlune tugtutiligtut misilisimångila?
isumaKarpunga tamatumunga pissu-
taussoK tugtutiligssatut iliniartitausi-
månginamik. lærlingit iliniartitaunig-
ssåt iluarsartuneKarsimångivigpoK.
tugtuteKarfingme sulissorineKartarsi-
måput ilånikutdlo norgemiut sigssuer-
tussut KåKaméKatigissarsimavdlugit.
taimaisiordlune tugtutilingorneK ajor-
naKaoK.
erKarsautiginiardle danskit nunale-
rinermut atuarfine iliniartitsineK Ka-
noK årKigssuneKarsimassoK. atuagar-
ssornermik sulivingnermigdlo akule-
ringnik ilaKarpoK.
Itivnerane lærlingit inigssineKar-
tarput inime, avdlanik pisataKarunå-
ngitsune taimågdlåt sinigfik imaKalo
nerrivik. tugtuteKarneK pivdlugo a-
tuagkanik lærlingit unukut atuarsi-
naussåinik navssågssaKångivigpoK. å-
ssilissat Kåumartitagkat imalunit fil-
mit tugtuteKarneK pivdlugo amigau-
tåuput. tugtuteKarfingme iliniartitsi-
neKångivigpoK. su j unertarineKarpat
kalåtdlit inusugtut nangminerssordlu-
tik tugtuteKartugssatut sungiusarniar-
dlugit tauva Itivnerane agsut avdlå-
ngortitsineKartariaKarpoK.
sujugdlermik init pitsaussut pisat-
sersugkatdlo lærlingit sigssuissutdlo
atugagssait pigssarsiariniartariaKar-
put. tauvalo suliagssatigut sujuler-
ssuissup saniatigut iliniartitsissoKar-
tariaKarpoK iliniartitsisinaussumik
niorKutigssiornermik, kalåtdlit OKau-
sinik, kisitsisinik åma Kavdlunåt o-
Kausinik. soruname åma pigssarsiari-
niartariaKarput tugtuteKarneK pivdlu-
go atuagkat, filmit åma åssilissat Kåu-
martitagkat. iliniartitsineK taima itoK
atulersineKarpat imaKalo Norgeme
tugtutilingne ukioK atauseK uningaor-
nermik taperdlugo tauva isumaKarpu-
nga kalåtdlit inusugtut nangminer-
ssordlune tugtuteKarnigssamut piko-
rigsarneKarsinåusassut — taimaisior-
tinanile ajornåsaoK.
nordlunit ilivdlune ajungitsumik iner-
neKalersiniartariaKarpoK. radiukut a-
perssutit sumut tamaunga autdlarar-
titariaKartarput. taimalo aperssuiga-
luarneK kinguneKångitsorpat politit
kalerrineKartarput, tåssalo ujardler-
sitsinigssaK autdlartitarpoK. sordlo o-
Karérsugut amerdlanertigut ujardler-
neK autdlartinanilunit unigtinartaria-
KartarpoK politit påsisimariarångåssuk
angatdlat ujarniagaK sume ardlåne
umiarssualivigssisimassoK. asule su-
liapiloKartitsineK!
• suliapiloKartitsineruvoK isumang-
naitdlisaineK angatdlatit pivdlugit,
radioKarfik pinago, pilersineKarsi-
mangmat, tåukume avdlanik nåmag-
tunik suliagssaKaréraluarmata. nåla-
gauvfiup angatdlatai pingitsornatik
autdlarnermingnik tikinermingnigdlo
nalunaertartugssåuput, inuinarnitdle
pigineKartut pissugssåussutsimik mi-
sigisimanertik nåpertordlugo nalu-
naertarsinauvdlutik.
taimåitumik angatdlatit nålagait ta-
mavse: ikiuniaritse, iluaKutigisavarse!
autdlarångavse nalunaerasuartaute-
Karfik KaningneK kalerritarsiuk Kav-
sinut autdlarnivsinik sumutdlo inger-
dlaniarnivsinik.
tåssunga tikikuvse tåussuma nalu-
naerasuartauteKarfianut — autdlar-
fivsilunit tikitarse taimåitoKångigpat
— tikinerse nalunaerutigisiuk.
taimalo kingusinåruvse, sapernu-
guvse unuiniaruvsilunit kalerriusiu-
taoK.
angatdlatit nålagarpagssue isuma-
Kartarput angatdlatip angerdlartarfi-
nånut nalunaertartugssauvdlutik. ta-
måna paitsuineruvoK!
angatdlat nunaKarfingmit sumérsu-
galuarpatdlunit autdlarfingmut tikiv-
fingmutdlo pingitsornane nalunaeru-
tigissagssauvoK.
tugtuteKartugssanigdle iliniartitsi-
nigssaK sujunertarineKångigpat —
tauva måna tikitdlugo pissauseK na-
nginarneKarsinauvoK. måname inger-
dlavdluarpoK, KGH ilevKårpoK ima-
Kalo ukiut tamaisa tugtuteKarnermik
si vneKartoruteKalårtardlune!
tamånale sujunertarineKarpa?
Orla Højgård Sørensen,
skoleleder.
Kapisigdlit pr. Godthåb.
aulisaut isoicangitsoK
ardlaleriardlunga Kalåtdlit-nunåni-
tarnivne atautsimik isumaliutigissa-
Kartarsimavunga, tåssalo aulisautip
isoKångitsup atorneKarnigssså. Ka-
ngaunerussoK — tåssa ukiut 10—15
matuma sujorna tikitdlugit — måne
pingårtumigdlo Anholtip erKåne sven-
skit aulisartuinit avaleraussartorpåluit
suvdluliussat atordlugit pissarineKar-
tarsimåput. Kissuit takisut mardluk
amerdlaneritdlunit atorneKartarput
angatdlatitdlo saneråine amuarfig-
pagssuaKardlune. tamåko taorserne-
Karsimalerput dørgemaskinamik tai-
neKartartumit, tåssauginardlune suv-
dlulik atåtungimigut aKup tungånut
najunganeKalårtoK. suvdlulik 4—5
meterit migssåne takissuseKarajugpoK
angatdlativdlo sujuatungåne atimigut
aKup tungånut sangunganeKalårdlune.
KulåtungånipoK Kuleruåta migssåne
talarte Karsorsat åkiuvfigisinåungiså-
nik KulåtungeKartoK.
suvdlulik avKutigalugo imåne ang-
malortussångordlune aulisaut isoKå-
ngitsoK atavoK angumut aKugtarfiup
sanianitumut siutårarpagssuaKardlune
Karsorsalingnik. aulisautdlo tåuna
angatdlat Karssutdlugo suvdlulingmut
atavoK tåssuna ningitardlune. angat-
dlat arritsuarånguamik ingerdlåsaoK,
angutivdlo suliagssatuarå aulisagka-
mik KaKitsineK neKitsinerdlo, tauvalo
aulisaut imånut ingerdlarKinåsaoK
imaKalo aulisagkamit kineKardlune.
aulisautip takissusigsså OKimailutåta-
lo OKimåissusigsså KanoK ititigissume
aulisarniarnermut nalerKutungorsåi-
nagagssåuput. ilåne suvdlugdlit igdlu-
git aulisautitdlo mardluk angatdlåme
atorneKartarput. taimaisivdlune auli-
sautip ninginiartarneranut pivfigssaK
atugaK sipårneKartarpoK taimåtaordlo
Karsorsat amerdlanerit imånitineKar-
tardlutik aulisagkat kiniagagssait. pe-
riauseK taimåitoK sårugdlingnut ator-
neKarsinauvortaoK imaKalo åma siku-
kut aulisarnermut, tåssame sikukut
taimatut aulisarniaråine aulisautip ig-
dluatungå agdlussåkut avdlåkut' ni-
ngitariaKarmat agdlussavdlo åipåtigut
amuartardlugo.
J. Højsgaard.
Hundested Motorfabrik.
P. HIRTH & JUL. HANSEN
Ingeniører & Entreprenører
Godthåbsve) 104 — København F.
Tlg.adr.: BYGHANS
aulisarfut umiarssualiviat 1/5-imit 1/10-mut angmassarpoK pericumautigssaidlo
aulisarnermutdlo atortugssai tamaisa niorKutigissardlugit.
taratsut angmagssagssuitdlo neKitagssat. iluarsagagssat tamarmik iluarsarne-
Karsinéuput. (map itfssusianut Ogfortautit radaritdlo iléngutdlugit.
Fiskeristationen er åben 1. maj til 1. oktober og leverer alt i proviant og fiskeri-
udstyr, salt og agnsild.
Stationen påtager sig alle arter reparationer også for ekko- og radaranlæg.
TELEGRAMADRESSE:
RAFADRON . FÆRINGEHAVN
Itivnerane tugtuteKarnerup
sunauna sujunertarigå?
18