Atuagagdliutit - 14.03.1974, Síða 11
atuartartut agdlagait læserne skriver atuartartut agdlagait læserne skriver atuartartut agdlagait læserne skriver atu
kalåtdlit mesterit
nukigtunerulisassut
LårséraK Poulsen.
arfernik pilag-
tarneK erKortoK
nuånersuvoK kalåtdlit uvagut uv-
dlumikut avativtine pissunut nag-
dlersukiartordluta ilungersuteKa-
leravta. uvagununa Kavdlunånit
issertortumik pineKarnerput ilua-
nårniapilutinigdlo ulivkåriartui-
nartoK unigtiniardlugo ilungersu-
teKalersimassugut. måna kalåtdlit
mesterit nangmineK peKatigigfili-
orniarnivtine tunuleKutavut 80
erKardluinainilerérput, piumassa-
rerusugparalo kalåleicativut sine-
rissamitut tamåna pivdlugo Ka-
no k isumaKarnermingnik nalu-
naerKuvdlugit.
kalåtdlit mesterit ingmikut pe-
Katigigfingorniardlutik Nungme
februarip tatdlimåne atautsimi-
nermingne ima oKauseKauteKar-
Put:
1. tamatumane sujunertaussut
t Pingårnerssaråt kalåtdlit mesterit
soKutigissamikut igdlersoKati-
igdloKarfingne nunaKarfingnilo
aulisagkat akisa åssiginginerujug-
ssuat erKartorneKartarpoK, pissu-
tigssaKartumingme tamåna ing-
mikortitsinerungmat. igdloKar-
fingne nunaKarfingnilo igdloKar-
nermut angatdlateKarnermutdlo
aningaussartutit åssigigput, tai-
matutdlo niorKutigssat tåukulo a-
kitsutait åssigigput. ulia akitso-
ratdlartitdlugo igdloKarfingnut
aulisagkanik agssartuiniameK
angnermik ajornarsivoK.
imap nigdlertinera pissutigalu-
§o sikuniartalerpoK, taimailigå-
Pgatdlo nunaKarfingmiut igdlo-
( Karfingmiutut såriarfigssaKartigi-
Psk ajorput, åmalugOK akilerårta-
lisavdluta.
nunaKarfingne aulisartut pini-
artutdlo aningaussarsiornerat ilu-
PgersuanartorujugssuångorpoK.
Politikerit, KNAPP-ip erhvervs-
udvalgivdlo tamåna ikiorserniar-
dlissuk, imalunime grønlands-
i'ådip landsrådivdlunit.
nunaKarfingmiut akinik åssigi-
ajussårnartutipara oKautsit mi-
serratigissat kommunimut tamar-
*Aut tungatisagugko. åmame su-
JUnertaringikaluarpara kommune
tamåkerdlugo atorniardlugo, uva-
nifne akissutingne erssermat kom-
mune tamåkerdlugo atorniardlu-
' 8o, uvanime akissutingne ersser-
mat tamåt erKorneKartoK. taimåi-
l°kångitd!uinarpordle tåssaugi-
Parmat uvanga ivdlitdlo priva-
^Uvdluinartumik OKaloKatiging-
nerPut. ivdlitdlo pissariaKartitag-
ikavko, ingmikut itumik itu-
mik kommune agdlagaKarfigårput
PtautsiméKatiginiardlutigo.
uvanga påsingnigsinåussuseKa-
rarna ima påsissaKarpunga kom-
JPunip suliagssissutigisinaussai
mgdleKartut. neriutigiuåsavarale
* kalåtdlit mesterit akissugssauv-
‘§tut sagdlertut issigiuåsagitit.
gingnermikutdlo nåmaginarneru-
ssumik atugaKarsinaulemigssåt.
2. suliagkersorneKarnerup tu-
ngåtigut politikikut anguniagau-
vok kalåtdlit suliagssanik tama-
nik tigusiartornigssåt. kalåtdlit u-
kiume suliagssaKarnerorKuvdlu-
git aussamik timinik ikilisitsisi-
magaluarneK suniuteKarsimångit-
sutut issigissariaKarpoK.
3. DGA manåkutut ititdlugo ka-
låtdlimik atautsimigdlunit suju-
lerssuissunut ilaussortångortitsi-
sagaluaruvta suniuteKåsangatingi-
larput, sujornatigut misiligtagkat
tungavigalugit.
4. nunavtinut aningaussalissu-
taussartut amerdliartorungnaer-
put, Kavdlunåtdle mesterit amer-
dliartuinarput, ilåtigut autdlartit-
siåinardlutik angnertunik suliag-
ssaKalerérsartut. aningaussalissu-
tit nunavtinut pigångamik DGA
avKutigalugo angnerpåmik Kav-
ngisitsinermit erKugaunerat ilu-
arsissariaKalivigpoK.
kisalo påserusungnarsivoic
KNAPP aviseKalisanersoK imalu-
nit AG-me KupemeKalisanersoK
imalunit avdlatut. tåssame ma-
lungnarmat KNAPP-ime ataKati-
gingnerussariaKaraluartugut. uki-
ume 20 sivneKartut peKatigigfio-
réraluardluta ingmivtinut takor-
nartaringajavigpugut.
Andreas Lyberth,
Kangåmiune aulisartut
næstformandiat.
månåkut pilerssårutigineKångilaK
KNAPP-ip aulajangersimassumik
AG-me KuperneKalernigsså. ku-
pernerit aulajangersimassut ar-
dlagdlit Kanigtukut pértariaKarsi-
mavavut, tamåna angnerussumik
OKatdlisårinigssamut avKutigisav-
dlugo nåpertutmgingmat.
KNAPP-ime isumaKatigissute-
Karfigisimavarput sarKumiuniagai
agdlautigissatut avdlatut ilångu-
tarumavdlugit. årKigss.
kalåtdlit Kavdlunåtdlo suleKati-
gingnerat akornuserniångilara, ki-
siåne DGA-me peKatigigfeKartu-
gut suleKatigingniaraluarnerput
eKujartuinartoK iluarsiniardlugo
avdlatut ajornartumik avdlatut i-
lusilerdlugo suleKatigingnermik
pilersitsiniarpugut. tåssalo tamå-
na sujuariarnertut issigåra. kig-
sautigingårniarpara måne igdlo-
Karfingme kommunivtaoK ilorfåta
tungånut erKarsardlune suliniar-
nerput ilagsivdlugo tapersersorta-
riaKarå.
nuånårutigivdluinåsagaluarpa-
ra suleKatigingneK naligigdlune
ingerdlasinaugpat. åmale Kujavu-
nga eKiatdlagtitsisinaugavta, ma-
lerutinardlutame ingerdlaniåsa-
guvta sikåviup inardlugtumik
måne inigssineKarsimanera iluar-
sineKarnaviångitdluinarmat. uva-
dlunånut mesterinut iluaKutau-
lersarput.
tamåko pissutigalugit ilunger-
sordluta kajumigsårutigiumavar-
put kalåtdlit mesterit sapingisa-
mik amerdlasut sinerissame ta-
persersuinigssåt. agdlagkat sågfi-
gingnissutit Kanigtukut sinerissa-
mut siåmarneKåsåput, neriuti-
gårputdlo martsip 15-iat tikitina-
go akissuteKartoKarumårtoK.
naggatågut oKautigisavara po-
litikerivigssuarnik suleKateKarav-
ta, tåukulo tapersersordluinarta-
riaKarpavut. DGA-me bestyrelsi-
ussut tårtume ingerdlanerat ta-
persersornago uvagut Kaumassu-
me ingerdlaniarnerput Kaumane-
rulersariaKarpoK.
ikingutingnersumik inuvdluar-
Kussivdlunga
LårséraK Poulsen.
(nailisagauvoK)
— igdloKarfingne nunaKarfingnilo
aningaussartQtit åssigigput taima-
tutdlo inQniarnerme aningaussartQ-
tit. taimaingmat åma tunissat aké
åssigtgtariaKarput, Andreas Ly-
berth agdlagpoK. tåssa Kangåmiu-
nit åssilissaK.
gununa sikåviup inardlutå iluar-
siniarigput.
ajoKaordle uvdlumikut kommu-
nivut akissugssåussusermik ang-
nerussumik peKångingmata. isu-
maKarpunga tamåna åma kingu-
artiterneKartOK, nauk Kangale i-
luarsineKarértugssaugaluardlu-
ne. isumaKarpunga mamiatsapa-
lårnak isumaKatitit ilagalugit i-
luamik uitdlutit sulinialerumår-
tutit.
naggatågutdlo Kinersivingme
nåpikisa sume inungorsimaneK
pinago.
LårséraK Poulsen.
Der er købekraft
i Grønland — og
man finder frem
til den ved at
annoncere i
GRØNLANDSPOSTEN
TovKussame pilagfingme ukiut
mardluk sulisimavdlunga 1958-
ime Nungmut tikikama tupigusu-
tigisimavara arfernik pilangnerup
årKigssussaunanilo kinguarsimå-
ssusia. isumaKarsimagaluarama
savalingmiormiut måne ardlaKa-
leKissut pilangnermutdlo påsisi-
massaKartoKåsaKissut akornåne
sujunersuissoKarsinaussoK, måna-
le tikitdlugo tutsiutoKångingmat,
maunga sujunersuteKarniarpunga.
SuniatoKaK arfernik tulåussi-
ssaratdlarmat savigssuit atortar-
pait, månile pilangnerme soKuti-
gineKångitdlat. uvagut savit pit-
alatigissartagkavut aserorterinar-
patdlårput, tåssa neKe kiparigsu-
kutårdlugo piarneKartarmat, i-
painik sumut tamaunga inardle-
rartitsissardlutik.
Nungme amutsivigissartagåne
sipileKarérpoK erKortumik pilang-
nigssamut piarivigsimassumik.
arfeK inigssivfigssånut amugåine
kalungnerit ningusut sanimut så-
titdlugit siårtariaKarput, Kagdler-
nga piarérpat agssakautigssat.
tauvalo tikiparput savigssuit a-
tordlugit pilangnigssaK, sukanero-
Kissumik neKimutdlo aserorteri-
nånginerussumik.
angut pilagtugssaK sagfiugka-
nik igdlugingnik narKulingnik
kingminut Kivnilingnik aulaja-
ngersimassunik kumeKartoK ar-
fermut KaKisaoK. taimåitunik a-
tordlune måtagdlip Kåne Kuaer-
KisårfigssaKångilaK. arfeK niaKU-
anit nangmineK iluarissamik ig-
dlugingnik paperuata tungånut
singneKåsaoK pilangneratalo aut-
dlartineratigut våjarip aulaja-
ngerfigssånik putuneKåsavdlune.
våjare aulajangerpat sipile aut-
dlartineKåsaoK, pilagtuvdlo måtak
orssualo neKåta kigdlingatigut
agtutdlagtåginardlugo sarpisa tu-
ngånut kångatdlagtisavå. taima-
tutaoK neKå pérneKåsaoK, erni-
naK atautsikutdlo. uliutåta Kimer-
dluatalo neKå aitsåt kingorna av-
gorneKåsaoK.
Kagdlernga inerpat nigsit ing-
mikut sanåt kalungnerit isuinut
aulajangerneKåsåput nigsitdlo Ki-
merdluinut nåtiguneKåsavdlutik.
tauva våjare biokit atordlugit i-
nigssineKåsaoK, ajornångigpatdlo
— pingårtumik arfeK angivatdlå-
ngitsoK — agssakarsinångortar-
POK.
ardlaleriardlunga Avangnånit
nivkunik nagsineKartarpunga. tå-
javna panersivigkuminaraluaKi-
ssok nivkut panersimassarput
mamarungnaerdlutik. tamatumu-
nga pissutaussut angnerit ilagåt
avgornerdlugaussarnerat.
sordlo tikågugdlit neKåinik pa-
nertulivdlune tunissagssiusagåine
sarpiata tungå orssoKarnera ing-
mikortineKåsaoK kiatåtale neKå
panertuliarineKåsavdlune. orsso-
Karnera nutautitdlugo igågssar-
KingneruvoK, pingårtumik arferit
pualavatdlårtinagit.
nalunångilaK uvagut kalåtdlit
sunalunit OKalugtuarinardlugo pi-
korigfiginerussarigput agdlauseri-
nigssålo torratdlangnerusinau-
ssarnago. neriutiginarpordle pi-
lagtarnerup ilitsersutinguångor-
dlugo sinerissamut siåmarneKar-
nigsså. pissariaKalerpoK arfernik
pilagtarnerup kursuseKarnerdlu-
nit avKutigalugo ilitsersutigine-
Karnigsså, arfernik pilagtartunut
iluaKutausinaorKuvdlugo.
Karl Mathæusen, Nuk.
Annoncér
i
GRØNLAN DSPOSTEN
Frederiksværk
Håndværkervilla i røde sten, bebygget areal 125 kvm, med
vinkelstue, soveværelse, 3 børneværelser, spisekøkken med el-
komfur, emhætte og køleskab, bryggers, badeværelse med
kar samt gæstetoilet. Villaen har en smuk beliggenhed ved
åløb og fredet område, nær ved skole, børnehave og fritids-
aktiviteter, såsom idrætshal, lystbådehavn og golfbane samt
skov og strand.
Pris: kr. 375.000,- Udbetaling efter aftale.
Ejendomshandler Galberg Larsen,
Fabriksvej 8, 3310 Ølsted,
Telf. (03) 34 92 58.
åssigingisit-
sineK angisoK
agdlagkat angmassut
Peter Th. Høeghimut
11