Atuagagdliutit - 30.05.1974, Side 8

Kangerdlugssuarme
akumtarfik kalålinar-
nik sulissoKalisava?
KGH-ip Kangerdlugssuarme ilaussunut akumtarfiane
sulissut 70-iussut; tåuko ilait Kulit kalåliuvdlutik. Ka-
ngerdlugssuarme KGH-ip pissortautitå oKartoK ukiut
ingerdlaneråne kalåtdlit sule amerdlanerussut suli-
ssugssarsiariniarsimagaluaritik iluagtitsisimanatigdle.
AG-ip tusagagssiortuanit Finn Kjær Hansenimit.
novemberip 15-iåne 1954-ime nu-
nane avangnardlerne tingmissar-
tortitseKatigit Kalåtdlit-nunåt av-
Kusårdlugo taimalo Kangerdlug-
ssuarme akunititsissardlutik ting-
missartortitsissalermata ilaussut
Kalåtdlit-nunåliartut unuivfigssa-
Kångitdlat. sujugdleme mardlug-
sungne baråke Kissungmit sanåK
amerikamiut såkutoKarfiånitoK a-
tugarineKarpoK. igdlo tåuna uv-
dlume såkutoKarfiup Kutdlersa-
Karfigå. KGH-ip akunitarfiutå nu-
tåK 1960-ime sananeKarpoK ukiut
ingerdlaneråne ardlaleriardlune
agdlineKartardlune. 1966-ip tu-
ngånut tovKit Kulit unuissugssa-
Karpatdlårtitdlugo atorneKartar-
putaoK. inuit ilåinit encaimane-
KarunarpoK issigtitdlugo tåuku-
nane najugaKarneK nuånersui-
naussångitsoK.
akumtarfik, KGH-imit pigine-
KartoK, måna 290-it migssiliordlu-
git sinigfeKarpoK. tåuko ilait 113-
it akunitarfiup sinigfivigai sivne-
rilo 177-it inigssiat tamarmik u-
livkårsimatitdlugit inine uvdlui-
narne unuivfigineKartångikalua-
nut iliorardlugit atorneKartarput.
init mardlungnik sinigfigdlit 51-
iuput, init sivnere mardlungnit a-
merdlanerussunik sinigfeKarput.
akunitarfingmut atéput utarKi-
ssarfik sutorniartarfigtalik.
akunitarfingmiputaoK Kalåt-
dlit-nunåne tingmissartortitseKa-
tigit, nunane avangnardlerne
tingmissartortitseKatigit, Grøn-
landsbanken-ip Bikuben-ivdlo
agdlagfenarfe, nalunaerasuartau-
seriveKarfik, errorsissarfik, il. il.
akumtarfik 70-inik sulissoKar-
poK. tåuko ilait Kulit kalåliuput.
akumtarfik inugpagssuamit u-
nuivfigineKartarpoK, unuissartut-
dlo amerdliartuinarput. 1964-ime
unuinerit 18.368-iuput 1973-imilo
46.343-uvdlutik imåipoK unuine-
rit pingasoriautingajangmingnik
amerdlåssuseKalerput. avguaKati-
gigsitsinerme 1973-ime 127-t uv-
dlut tamaisa unuissarput. tamatu-
ma kingunerå uvdlut ilåine aku-
nitarfiup inoKarujugssuartarnera.
taimåikångat ilaussut tamarmik
pitsaussumik kivfartuniarnerat a-
jornakusorsinaussarpoK. akuni-
tarfiup ingerdlåneKarnerane suju-
nertarineKarpoK ilaussut inger-
dlarKigtugssat ardlånik pissute-
Kardlutik akunitarfingme najuga-
KartariaKartut sapingisamik pit-
saussumik inigssisimatitigalugit
nerissaicartmeKarnigssåt. ilaussut
amerdlanerit ineKarnermingnut a-
kunitarfingmilo pineKarnerming-
nut issornartorsiuteKameK ajor-
put. 1973-ime akunitarfingmut
tungassumik atausimigdlunit ag-
dlagkatigut nåmagigtaitdliortoKå-
ngilaK.
erKumiginarpoK sulissorineKar-
tut 70-iussut ilait kalåtdlit taima
ikigtigingmata. KGH-ip Kanger-
dlugssuarme pissortautitå Steen
Malmquist aperårput suna pissu-
tigalugo Kavdlunåt taima amer-
dlatigissut akunitarfingme suli-
ssorineKarnersut.
— ukiut ardlagdlit ingerdlane-
råne kalåtdlinik amerdlanerussu-
nik måne Kangerdlugssuarme su-
lissoKartiniarsimagaluarparput.
kigsautigissara tåssa sulissorine-
Kartut tamardluinarmik kalålinå-
ngorumårnigssåt.
— landsrådimit nalunaerfigine-
KarKåmerpugut kalåtdlit arnat a-
merdlanerussut sågfigingnigtar-
fingme atorfinigterKuvdlugit. isu-
ma tamåria ilalertorujugssuvara.
sågfigingnigtarfingmlnåungitsoK
akunitarfiuvdle ingmikortortaKar-
fine tamane sulissugssanik kalåt-
dlinik pikorigsunik pigssarsiortu-
arniaraluarpugut.
— Nungme KGH-ip Kutdlersa-
Karfiata sulissugssarsiutarpåtigut,
ilisimavaralo atuagagssiatigut Ka-
nganit angnerussumik kalåtdlinik
sulissugssarsiortoKalerumårtoK.
— kalåtdlit maungnartikumi-
nåinerinut suna pissutausoraiuk?
— KangerdlugssuaK kalåtdlit
nunanarfingmut mikissumut å-
ssersutarpåt Kavdlunåt maunga
pissut taima misigisimassarnerå-
tutdle misigissaKartardlutik. så-
kutoKarfik pilersineKarmat aitsåt
KangerdlugssuaK inoKalerpoK. tai-
maingmat sulissugssat tamarmik
avatånit aggersitariaKarput. pi-
ssutaussunut ilaugunarpoK kalåt-
dlit Kavdlunåt amerdlanerssåinit
nunaKarfigissamingnik Kimatsi-
nigssamut kajungerissaKångitar-
nerånik. piumatdlerdlunilume ila-
Kutanut angerdlarneK ajornaKaoK.
— måne sulissut amerdlaner-
ssait akunitarfiup initaisa ilåine
najugaKartugssåuput. najugkavti-
ne inuiaKatiginguatut ikavta au-
lajangersimassunik maligagssa-
KartariaKarpugut. måne sulivfing-
ne piumassarissat sinerissame su-
livfingne piumassarissanit suka-
nganerusinaugamik tåukununga
åssersuneK ajornavigput.
kalåtdlit akunitarfingme sule-
Kataussut ilait mardluk oKaloKa-
tigåvut.
Sofie Storch, AusiangnérsoK, u-
kiut mardluk sivnilårdlugit aku-
nitarfingme ilaussunit sågfiging-
nigtarfingme sulivoK.
— Københavnimititdlunga aku-
nitarfingme suliumaguma maung-
narsinaussunga ilisimatineKarpu-
nga. erKarsautigigaluarpara sivi-
kitsuinarmik måniniardlunga, su-
Sofie Storch.
liarale nuånareKigavko sule må-
nlpunga.
— suliat sule nuånaraiuk?
— åp, måninera agsut nuånarå-
ra. piårtumik soraernigssara naut-
sorssutigingilara. sulivfivnititdlu-
nga inugpagssuit takussarpåka tå-
ssalo sulivfingma nuånersortå.
— KangerdlugssuaK nunanar-
figtut mikissut issigaiuk kalåtdlit-
dlo amerdlanerussut sulissugssar-
siarineK ajornarnerat tupigingili-
uk?
— måna nunanarfingmut miki-
ssumut éssersuneKarsinaugunar-
poK. igdloKarfigtume pisimasso-
Karfiuvdluartartutut ingilaK. ta-
måna uvanga ajornartorsiutigisi-
mångisåinarpara maunga pitina-
ngale angerdlarsimavfiga sivisu-
mik Kimagsimasimagavko. pissut-
sinik sungiussisinauneK aulaja-
ngissunerugunarpoK. måna ukiut
agfait tamaisa nangmineK akili-
nata angerdlartarpugut. nukara
sutomiartarfingme sulilerKåmer-
poK. måne sulinermik OKalugtute-
riaravne suleKatauvdlune OKåtå-
rumatdleramiuk.
— måne akigssarsiatit nåmagi-
nartutut issigaigit?
— taima OKarsinaugunarpunga.
GAS-ip isumaKatiglssutå malig-
dlugo akigssarsiaKartineKarpugut.
Kavdlunåt måne sulissut uvavti-
nit akigssarsiaKarneruput. tamåna
— uvanga nangmineK isumaKar-
punga, TV-udvalgip isumaliutig-
sslssumine inåssutigiumårå nåla-
gauvfik Kalåtdlit-nunånilo tv-
utigdlit penatigit TV-ikut autdla-
kåtitsissarnerit pivdlugit suleKati-
gigkatdlésassut ukiune sujugdler-
ne 6—7-ine. Danmarkime ani-
ngaussatigut ajornartorsiutit pi-
ssutigalugit TV-udvalgip eminaK
nålagauvfik tv-mik Kalåtdlit-nu-
nåne pilersitsisassoK inåssutigini-
arnaviångilå, taima nalunaerpoK
skoleinspektør TV-udvalgimilo i-
lausscrtan, Peter Heilmann, GOF-
ime atautsimérssuartunut.
Peter Heilmann navsuiauteKar-
poK TV-udvalgip sulineranik, pi-
ssutigalugo TV-udvalgip sujulig-
taissua, landsrådimut sujuligtai-
ssok Lars Chemnitz autdlarsi-
mangmat.
autdlartitaussut ardlagdlit ud-
valgip kigåipatdlåmik sulinera a-
jussårutigåt åmalo issertuivat-
dlårnerardlugo, issoringnigtut i-
sumåt maligdlugo. taimailiorne-
rup sordlo TV-foreningit suleri-
arsinaunerat akornusersimavå.
foreningit suneKåsanerdlutik „na-
luvåt“.
Thomas Berthels, Nuk: — isu-
maKarpunga ardléinåtdlunit aki-
ssugssaujumanaviångitsoK tamå-
na pivdlugo. TV-udvalgip politi-
kerit utandvai. politikerit TV-
udvalgip suliåt utarKivå. udvalgip
Sørine Larsen.
kukunertut issigåra suliarput åssi-
gingmat.
Sørine Larsen, ArsungmérsoK,
ukioK atauseK akunitarfiup sutor-
niartarfigtåne sulivoK.
— måne sulinerit nuånaraiuk?
— åp, sulivfik måna nuånare-
Kåra. tamatumunga pissutaussul
ilagåt suliat åssigiåginartungine-
rat. inuitaoK sujornagut takusimå-
ngisarpagssuåka takussarpåka
sulivfigigsårtugut OKarsinauvu-
nga.
— måniginarniarpit akigssarsi-
atdlo KanoK igaigit?
— måne sulinaratdlarnigssara
nautsorssutigåra, sulile naluvara
KanoK sivisutigissumik måniginå-
sanerdlunga. akigssarsiat nåma-
givdluarpåka, amigartornerme a-
jorpunga. taimågdlåt påsineK sa-
perpara suna pissutigalugo Kav-
dlunåt uvanga suliama åssinganik
suliagdlit angnerussumik akig-
ssarsiaKartineKarnersut.
— suna pissutausoraiuk kalåt-
dlit amerdlanerussut måne suli-
ssugssarsiarineK ajornarmat.
— naluvara. månineK nuåner-
sorujugssuvoK. sornguname måne
pissutsit sungiuniarKårtariaKar-
put, sungiussigåinile Kangerdlug-
ssup Kimangnigsså kajumingna-
rungnaertarpoK.
TV-foreningit KanoK iliorniarne-
rat utarKivå il. il.
GOF-ime OKatdlineK ersserKig-
sumik påsissaKarfiungilaK, tai-
méitumigdlo isumaKatiglssutigi'
neKarpoK tamanit tapersigaussu-
mik TV-udvalge inåkumavdlugo,
suliane inerniariardlugo sarKU-
miuterKuvdlugo.
H.
landshøvdingip
GTO-p suleriausia
misigssusagå
Kalåtdlit-nunåta radioata styrel'
siata landshøvdinge pissugsså-
ngortisimavå misigssuerKuvdlugo>
s6k taima sivisutigissumik, tåssa
Kåumatit 4—6, radiop teknikerisa
kingorårtigssat avdlatdlo piniarå- ,f
ngatigik aitsåt tigunenartarmata,
radiop atortuisa aserfatdlatsaili'
neranut GTO-kut piniarneKartar-
mata. Radiop teknikerisa pisivfig"
ssat torKåinarångatigik sap. ak-
mardlugsuinait utancissarput.
radiostyrelsip Nungme atautsi'
minerane tamåna sarKumiune-
KarpoK, tåssanilo pissutaussutut
ilimagineKarpoK GTO-p pisiniar-
toKartitdlugo imersugagssauter-
pagssue ingmikortortaKarfit ar-
dlagdlit avKusårKårneKartarunar-
dlutik.

FORÅRSKÅDHED. Der er live og glade dage på et af Polens berømte hestestutterier i Liski, hvor der
avles omkring 600 fø! om året. Her bliver nogle af hestene rørt i forårsvejret. — upernarnera Klmag-
tautigigåt. Polenime hestinik kinguågssiortitsivingme LiskimTtume tusåmaneKardluartume hestiarKat 600-t
ukiumut inungorfigissartagåne pigineKartut ilait upernaraluartitdlugo KTmagsimårtut.
FKH.
nålagauvfiup
uvatsératdlarpå
8