Atuagagdliutit - 21.06.1979, Page 29

AG
1978-ime KGH-ip sulinera:
pissat amerdligaluartut
amigartorutit amerdliartortut
KGH tuniniaissarnera niorKutigssiorneralo nangmi-
nerssomerulernermit ingerdlatarilerneKagssamårtut
1978-ime 67 miil. kr. migssiliordlugit amigartoruteKar-
put.
1978-ime sårugdligtat amerdle-
riapilornerata niorKutigssiorner-
mik tuniniaissarnermigdlo suli-
nerme KGH-ip amigartorutainik
migdlisitsisinausimångitdlat. a-
migartorutitdle 1977-ime 61 miil.
kruninit 1978-ime 67 mili. kr. mig-
ssanut amerdleriarsimåput. 1978
pivdlugo KGH-imut nålagauv-
fiup tapissutai tamarmiussut 110
miil. kr. migssånlput 1977-ime
100 mili. kr. migssårusimavdlu-
tik.
tåssalo niorKutigssiornermik
tuniniaissarnermigdlo sulinen
KGH-ip suliniutainit tamanit a-
migartdruteKarfiunerpauvoK.
KGH-ip sulinerata ilånut tåssu-
nga uvdlumikut ilautinenarput
kilisautit 9, fabrikit 8 åmalo tuni-
ssagssiorfit mikissut 65-it, tåuku-
putdlo Kalåtdlit-nunåne nangmi-
nerssornerulernermit ingerdlata-
rineKagssamålersut.
Kalåtdlit-nunåne niomutig-
ssiat tunissat — kingugpait, så-
rugdlit , aulisagkat avdlat, åmit
il. il. — katitdlutik 285 mili. kruni-
sissutausimåput. taimåitordle 67
miil. kr. amigartorutaungmata
nånut nungutaunigssamingnut na-
vianartorsiortorujugssusimagalu-
arput, taima agdlauserissaKarto-
tamatumunga pissutaussutut
KGH-ip navsuiarpai tunissag-
ssiornerme aningaussartuteru-
jugssuit sila åmalo ungasissutsit
pissutigalugit. isertitanut aper-
Kutauvdluinarput niornutigssiat
tunissat nunarssuarme tuniniai-
pingortitanut tungassutigut si-
larssuarme aningaussauteKarfiup
New Foundlandip ernåne åtår-
ssuit pissarineKartartut måna iki-
KarpoK Sovjetime avisit uvdlor-
mut sarKumersartut ilåne Selska-
ja Sjisn-ime. - kisiåne Sovjetunio-
ssarfingne aké. tunissagssiorner-
me Kalåtdlit-nunåne sulissorine-
narput inuit 1700 migssait.
ingmikortOKarferujugssuaK
avdla KGH-imut atasson tåssau-
vok niornutigssanik pilersuinen.
tåssane ingerdlatarineKarput
KGH-ip niuvertarfiutai, pemu-
mausivit, igfiorfit, tankenarfit il.
il. . 1978-ime pisiarititat tamar-
miussut 763 miil. kruniuput ami-
gartorutitdlo 15 miil. kr. migsså-
nitdlutik — 1979-ime amigartoru-
tinit ikingnerulårdlutik.niorKU-
lisiniarssarai. aningaussauteKar-
fiup sujulerssuissue nalunaerput,
åtårssuarpagssuit ukion måna å-
ma New Foundlandip emåne pi-
nime nånungniartarneK inerter-
KutauvdluinarsimavoK, taimai-
matdlo nånut pivdlugit erxat-
sagsimårneK taimatut agtigiung-
naersimavoK. umassunik ilisi-
matut Wrangelø-me sulissut påsi-
sinausimavåt nånut ukiune ki-
ngugdlerne amerdliartuinalersi-
massut. umassunik ilisimatut Ke-
Kertame nånut apigsé (aputip
iluane inait) kisisimavait. KeKer-
taK tåuna ukiut ardlagdlit matu-
ma sujornatigut Sovjetunionime
erKigsisimatitsivit avangnardler-
såtut pilersineKarsimavoK. nånut
apigsé nunap åssingane ingmikut
itume nalunaerssorneKarsimåput.
Wrangeløen nånut piandssarfing-
nåråt. ukiut tamaisa september-
oktoberime nånut arnavissat 150-
200 KeKertame apigsexartarput ta-
marmigdlo ingmikut piarKissar-
dlutik atautsimik-mardlungnik-
pingasunigdlunit.
umassunik ilisimatut issigtut u-
massuisa kungiat tåuna pivdlugo
påsissutigssanik angnertunik ka-
terssuisimåput. nånut arnavissat
kapumik autdlåimit ingmikut itu-
mit, igeriussamik ilisimajungnaer-
sineKartarput. taimaisiornikut
umassunik ilisimatut 200 sivner-
dlugit nånunik misigssuisimåput.
nånut oKimailutarneKarsimåput
ugtortarneKardlutigdlo åmalo ki-
ssarnersiorneKarsimavdlutik. å-
måtaoK nånut apigsé påsiniarne-
Karsimåput, tamånalo mingneru-
ngitsumik soKutiginartusimavoK.
ilait mardlungnik pingasunigdlu-
nit initaKarput, tamarmigdlo ku-
ssanartorujugssuarmik suliarine-
Karsimåput.
nånut amerdlanerulersimanerat
issigtume nerssuterujugssuit ig-
dlersugaunigssånut ilioriusigssat
sukangnersorujugssuit ardlagdlit
nagsataråt, taima naggasivoK Sel-
skaja Sjisn.
tigssanik pilersuinerme Kalåtdlit-
nunåne inuit 1200 migssait suli-
ssorineKarput.
KGH sulinerisa pingårnerit pi-
ngajoråt Kalåtdlit-nunfinut åma
Kalåtdlit-nunånit umiartortitsi-
neK. imarpikut angatdlånen ing-
minut akilersortugssauvOK, siner-
ssortarnerdle distriktinilo umiar-
Nungme angatdlånermut pilerssåru-
siaKalisaoK, radioavisikut tamåna na-
lunaerutigineKarpoK. igdlonarfingnik
angatdlånermigdlo pilerssårusiortar-
fik KøbenhavnimltOK kommunep såg-
figisimavå, igdloaarfik tamåkerdlugo
angatdlånermut pilerssårumik tamar-
ssarineKartugssat årdlemutigigi-
tik. — pissagssat kigdlilerneKar-
simåput 180.000-inut. åtårssuit i-
kiliartornigssåt pingitsértiniaråi-
ne amerdlavatdlåKaut, aningau-
ssauteKarfiup sujulerssuissue na-
lunaerput.
taimåitordle åma OKautigåt å-
tårssuit nungutaunigssamut na-
vianartorsiortutut sule OKautigi-
neKarsinåungitsut. kisiåne åtår-
ssuit umassutut atugagssarissåi-
nut tungassune apernutit nalu-
naertorpagssuit pissutigalugit
New Foundlandip emåne
180.000-it puissit pissarineKar-
tugssat sualuginenarput.
ajoKutaussorujugssusaoK
kisalo ilisimatut aningaussaute-
Karfingmut atatitaussut isuma-
Karput, åtårssuit ukiumut pi-
ssarineKartartut 25 procentisa
migssait tåssaussut inersima-
ssut. sujornatigut isumaKartoKa-
raluarpoK inersimassut pissarine-
Kartartut 20 procentlnaussut,
sivnerile piarauvdlutik.
— åtårssuit atatlnarneKåsag-
pata piarKiorsinaussut taima a-
merdlatigissut pissarineKartarne-
rat ajoKutaussorujugssusaoK.
taimåitumik pissagssat ikilisine-
KartariaKarput, aningaussaute-
Karfiup sujulerssuissue isuma-
Karput, isumatdlo tåuko kåtuv-
fiup Danmarkime atuagagssiåne
sarKumiuneKarsimåput.
agdlauserissame nalunaerutigi-
neKarsimavoK puissit amé Kalåt-
dlit-nunånit tunineKartartut, pui-
ssinit inersimassunit pissussut
pingårtumigdlo tåssauvdlutik
natsit amé.
-h.
Miljø-problematik-
ken i Marmorilik
skal afklares i 1979
Grønlandsministeriet regner med
sidst på året at kunne foretage en
samlet vurdering af miljøsituatio-
nen i fjordsystemet ved Marmori-
lik og samtidig at kunne tage stil-
ling til de forslag, som Greenex
A/S vil udarbejde med henblik
på at formindske forureningen.
Det fremgår af rapporten „Reci-
pientundersøgelse 1977-78“, som
nu er udsendt. Undersøgelsen om-
fatter Qaumarujuk-fjorden og
Agfardlikavsaa-fjorden. Undersø-
gelsen er tidligere omtalt i AG.
tortitsineK tapivfigineKartardlu-
tik. 1978-ime tapissutit 17 miil.
migssånlput. kisalo tapivfigine-
Kartarput Avanerssuarmut Tu-
numutdlo umiartortitsineK, heli-
kopterit ingerdlatitaunerat, Ka-
låtdlit-nunåne agdlagkerissarto-
KarneK il. il. 15 mili. kr. angunga-
jagdlugit. -h.
miussumik suliaKamuvdlugo Nug-
sstip emå mitarfiuvdlo emå ilångut-
dlugit.
Nungme angatdlånerup angneru-
leralugtuinarnera tamatumunga tu-
nuleKUtauvoK. igdloKarfingme Kamu-
tit motérigdlit 700 migssait nalunaer-
ssugausimåput. kisalo avausernit ig-
dluliortiternerdlo såkortumik agdlisi-
neKarsimåput igdlonarfiup ilaneKar-
neratigut Nugssuarme åmalo K’uag-
ssugssup eraåne tingmissartunut mi-
tarfigssame.
påsisimassaKardluartunit ikiorte-
Karnigssaa kigsautigineaarpoK a-
ngatdlånikut atåssuteKautigssat. au-
laj angersimassut suliarineKarnigsså-
nut igdlonarfiup ingmikdrtuisa atau-
siåkét akornåne akuerssissutenarfiu-
ssumik bus-it ingerdlaortarfilerdlugit
aulajangersimassunik unigtarfilerdlu-
git aulajangersimassunigdlo autdlar-
tarfilerdlugit. åma tingmissartunut
mitarfingmit bus-it atordlugit igdlo-
narfiup Kemanut atåssuteKartåsaoK
tingmissartut autdlarnigssait sujor-
Kutdlugit åma tingmissartut tikineri-
ne.
kisalo atuarfeKarfit suleKatigalugit
atuartut bus-inik ingerdlaortarnig-
ssåt isumangnaitdlisarneKåsaoK ig-
dloKarfiup ilånit Nugssuarmitumik
Atuarfingmut Ukaliussamut åma
Atuarfingmut Samuel Kleinschmidti-
mut, tåssa atuartut Nugssuarme na-
jugaKartut atuarfit tåuko ardlåne i-
nigssiniarneKåsangmata.
igdloKarfiup pisonartåta nutårtåta-
lo akornåne atåssuteKarnen ukion
måna Nordhavnsvejen avKutigalugo
sule ingerdlåneKaratdlåsaOK. aitsåt
åipågo Rinskvejip åmalo lufthavns-
vejip akornåne sipissåkut avKusiner-
tåK angmarneKartugssauvoK. ukiup
matuma tugdligssåtalo ingerdlaneri-
ne ungasigsumit kiagsautit avKUtig-
ssait avKUsernup atåne sananeKåså-
put.
borgmesterimik
KinersineK
kingugdleK
aprilime ninersinerup kingornatigut
borgmesterinik Kinersinerit kingug-
dlersåt måna nfimagsineKarsimavoK.
Angmagssalingme kommunalbesty-
relsep Ole Mathiassen borgmesteritut
Kinemigsimavå. viceborgmester su-
jugdlea tåssauvoK Karl Andreassen
viceborgmesterivdlo åipå Aron Da-
vidsen.
aningaussat Tu-
kan Teaterimut
kalåtdlit issigtng-ndrkalåtdlit issi-
gingnårtitsissartut TukaK Teater
Vestjyllandimitut 270.000 kruni-
nik tigussaKarsimåput, åmalo
Kalåtdlit-nunåta katerssugausi-
via NungmitoK 250.000 kruninik
tuninenarsimavoK ukioK måna
arssåutunik erKuiniainerme ani-
ngaussarsianit.
Tipspenge til det
grønlandske teater
og landsmuseet
Det grønlandske TukaK Teater i
Vestjylland modtager 270.000 kr.,
og Det grønlandske Landsmuseum
i Nuuk (Godthåb) 250.000 kr. fra
tipsmidlerne i år.
KeKertame Wrangel Ø-me
nånut amerdlisimassut
KeKertaK Wrangel-øen SovjetunionimltoK ukiut ta-
maisa nånut arnavissat 150-200-t piarKivfingnårigåt.
New Foundlandime pissau-
ssartut angnertumik iki-
lismeKartariaKåsåput
— åtårssuit ukiumut pissigssat 180.000-iujuåsagpata
puissit ikiliartusaput, silarssuarme pingortitamut tu-
ngassunut aningaussauteKarfik taima årdlerisårivoK
Nungme angatdlånermut
pilerssårusiagssaK
29