Atuagagdliutit - 26.07.1979, Page 4

AG
silåinåkut cyklertOK
ikeK ikårdluardlugo
cyklertutut tukåinardlune ting-
mineK åma ajornarsimångilaK.
amerikarmio inusugtoK Kanigtu-
kut cyklimik ikårpon ikikut tu-
luit-nunåta franskitdlo nunåta a-
kornånltukut, taimalo krunit mil-
liuningajait pigssarsiaralugit, tai-
mailiorKårtumut tulup sulivfiuti-
ligssup akiginiagai.
cykle silåinåkorut åssilissame
takuneKarsinaussoK sulussaru-
jugssuaKarpoK 29 meterisut
isorartutigissunik, angatdlatitå
plastikimik pugauvoK inugtåtalo
tukarneranit angatdlatip sarpé
kåvitineKardlutik.
taimatut ikermik ukiorpag-
ssuarne maligtigut ikårneKartar-
simassumik silåinåkut cyklerdlu-
go ikåmårtoK tåssa 26-inik ukiu-
lik Bryan Allen, akuneritdlo pi-
ngasut uningivigdlune silåinåkut
cyklertuarpoK ikikut 42 km-inik
ikertutigissukut ikårnermine.
ukiut kingugdlit mardluk i-
ngerdlaneråne silåinåkut cyklinik
aitsåt iluagtitsissoKarpoK. 1977-
ime Bryan Allen kilometerit arfi-
nen pingasut tingmisimavoK si-
låinåkut cyklime iluagtinenar-
tume sujugdlerme. OKautigine-
KarpoK kikutdlunit sujunigssame
silåinåkorutinik cykleKalernig-
ssåt ilimagissariaKångitsoK, i-
ngerdlåniarnere nugkiornarpat-
dlåningmata, aitsåtdle pingussa-
tut atorneKarsinauvdlutik, kisiå-
niligoK såkukikaluanik motoriler-
dlugit amerdlasorpagssuångor-
dlugit niorKutigssiarinenarsinåu-
put.
angut inusugtoK tåuna måne
erKartorneKartoK franskit nunå-
nut nuningmat kiagssuarmik i-
putdlugo tukarsimanermitdlo nu-
kigdlårdlune silane tåmåinger-
ssårdlugo franskeK utomånguaK
onarsimavoK: »tuluitdlime or-
ssugssaileKisimå.. .«
tåssa silåinåkut cyklertOK imåne angatdlatinit ingiatdlaorneKartOK. atausiardlune imå-
nut tungerssålivigsimagaluarpoK agssortitdlune niuata igdlua noKartalersimagaluara-
me.
Vaskerimedhjælper
til hotellet i
Sdr. Strømfjord
Til hotellets vaskeri i Sdr. Strømfjord antages til tiltrædelse
omgående en medhjælper med kendskab til arbejdet i et stør-
re vaskeri med en afdeling for kemisk rensning. Vedkommen-
de må gerne have forretningserfaring.
Løn i henhold til gældende overenskomst med S.I.K. Gratis
kost og logi. Ansøgning sendes til:
Den kongelige grønlandske Handel
Lufthavnen Søndre Strømfjord
Annoncer i Grønlandsposten — det betaler sig
angatdlatipalånguanik taimåitunik Vietnamimit Kimåssut tikiåssorput ikerssuaK ikårdlugo.
Vietnamimit Kimåssut
ikiorserniarneKalersut
uko agdlangnenarmata oKatdlisi-
gineKalerugtorpoK Vietnamimit
Malaysiamut Kimåssorpagssuit
Kanon ikiorserneKarsinaunigssåt,
atautsimlnerdlo tamåna pivoK
Svejtsime igdlonarfingme Gene-
vime. tåssame Vietnamimit Kimå-
ssunit nunat Asiap kangianitut
agsut ajornartorsiulersimåput,
ornigangnarineKarnerussumut-
dlo Kenertaussarssuarmut Ma-
laysiamut inuit 75.000 Kimåsimå-
put pujortulérakulunguanik na-
jangnartunik inungnigdlo
Kangmigtunik (ulivkåvigtunik) i-
kerssuaK 400 km sivnerdlugit i-
kertutigissoK anordlerajugssuar-
dlo ikårdlugo.
taimatut Kimåssorpagssuarnut
pissutaussoK tåssa ukiut 30 ki-
ngugdlit Vietnamime sorssug-
tuarsimaneK, ajorserKigdluinar-
toK februarime ukion måna kine-
serit vietnamimiutdlo sorssuteru-
j ugssuarneratigut.
avalagtermnardlugit
Kimåssut pivdlugit atautsimlner-
me malaysiamiut piumassariniar-
påt USA ikiutisassoK Kimåssut
katerssutinarnerat akiorniardlu-
go, tåssa Kimåssunik sapingisa-
mik amerdlasunik nunasisitsiner-
migut. malaysiamiut sujunersuti-
gåt USA Australialo atugkiussa-
Kåsassut Kimåssut katerssutar-
figssanik, tåssånganit Kimåssut
nunanut nunasisitsiumassunut
avguåuneKartåsavdlutik.
Kimåssut atugardliortaKaut, i-
lane kilometerit 1000 anguvdlugit
ungasigtissumut umiartorsimav-
dlutik Kimåvfigissamingnut pigå-
ngamik niorKuneKåsanatik, uvfa-
lo angatdlatigissatik inungnik tå-
toKitdluinartut, agdlåt kingorår-
tautdlutik sinigtariaKartardlutik
natdlarfigssaKångingmatdlunit.
Vietnamimit Kimåssut ajungit-
sumik pineKartarsimagaluarput
Malaysiamut pigångamik, FN-ip
malaysiamiutdlo rødekorsiata i-
kiuneratigut nerissagssat nakor-
satdlo tungaisigut amigauteKar-
tineKaratik. uvdlutdle kingugdlit
malaysiamiut Kimåssunut pissu-
siat avdlångorsimavoK, Kimåssut
arnartåinik malausiamiut såkutu-
ia pingitsailissarsimanerånik tu-
satsiagaussut angatdlåneKarsi-
mangmata.
måna ånilångatigineKalerpoK
Kimåssut pivdlugit atautsimineK
iluamérsumik kinguneKångigpat,
Kimåssut angatdlatipalånguanik
tikiutugaluit autdlarterKinarne-
Kartalernigssåt.
Julut
årdluarssuit ujåsagåt
tatsip umassorujugssua
Europame avisit aussåkut feriap
nalåne imagssaileKiussalerånga-
mik emarturajugtagåt tåssa
Skotlandime tatsip Loch Nessip
umassorujugssua, taineKartar-
toK Nessie. umassorujuk tåuna u-
kiorpagssuarne takuneKartarsi-
mavoK, ilisimatunitdlo sonutigi-
neKardlune påsiniarneKartarsi-
mavdlune tåssausorineKardlune
itsarssuaK umassusimassut må-
na nungusorineKartut amiåkori-
sagåt.
ukiut ingerdlanerane såkutit
nutåliaunerpåt atordlugit arnar-
tartutdlo, kisalo anersårtuserdlu-
tik nalugtartut åssilivigdlitdlo
fjernsynime takussagkavut ator-
dlugit ugpernarsiniarneKarsima-
galuarpoK ilumut umassorujo-
Karnera månamutdle Kularnai-
vingneKarsimanane. anersårtu-
serdlutik nalugdlutik arnartartut
ajornakusortitarsimavåt tatsime
tåssane 36 km-tut isorartutigi-
ssume, 3 km-tut siligtigissume
250 meterisutdlo ititigissume på-
siniainigssaK, ilåtigut åma tatsip
ervngata isorpatdlårnera pissuti-
galugo.
arferit poKersorssuit
åmassorujungmigdle påsiniainer-
me måna åmassut avdlat ikiorti-
giniarneKalerput tåssalo årdluar-
ssuit, tåssaussungoK umassunit
tamanit silatunerpåt Karasarf-
ssutsimikut inungmut tugdler-
ssortåssut. årdluarssuit poKerso-
rujugssuput tamarugdliortitdlu-
gitdlo issigingnårtitsisitdlugit
nunane avdlane agsut atugarine-
Kardlutik. tamåko åma sungiu-
sarneKartarput imap narKanitu-
nik aigdlernigssamut, tåssa tigut-
sisit isumamingnik kissartut år-
dluarssuit Katigåinut Kajang-
naerdlugit. oKautigissarpåtdlo
rusit amerikarmiutdlume årdluar-
ssuit iliniartisimagait akerKat u-
miarssuaisa itserngisigut Kårtar-
tulinigssamut.
årdluarssuit mardluk umasso-
rujugsarmik ujardlertugssat
sungiusarneKarsimåput imap
saunilugssuinik malerssuisitdlu-
git neriutigineKarpordlo, inuit sa-
pigåt tåuko iluagtikumåråt.
talerussamik angutilik
ekkolodikut aKunenartumik Ka-
tiggamingnut aulajangigkamik å-
ssilissuserdlutik uj agagssåt uma-
ssorujuk ilisimatut taissarpåt ta-
lerussamik angutilingmik. 1972-i-
mit 1975-imut misigssuinerme i-
map iluane åssilissat nåpertordlu-
git ilisimatut oKautigåt umasso-
rujuk tåuna 15-20 meterinik taki-
tigisassoK, takisumik Kungase-
Kardlune pulateriårssungmutdlo
erKainartumik niaKOKardlune
tonsinigdlo ardlalingnik OKimåi-
ssuseKåsagunardlune.
sujornåginångortoK japani-
miut aulisartut Maneragssåp ilå-
ne silulisimåput Omassorssuar-
mik takungisåinagkamingnik. ti-
pagsimavatdlåKingmatdle ila-
mernganik misigssugagssamik ti-
guseriardlutik iginarsimavåt. ili-
simatutdlo tåssausoråt itsar-
ssuaK åmassusimassut ilåt Nes-
siap åssigisagunagå.
månalo årdluarssuit påsiniåsa-
våt ilumut sule taimåitumik flma-
ssoKarnersoK.
Julut
1979 åma erKaimaneKartugssau-
vok arnat nålagkersuissunut Kut-
dlersångortalerfiåtut. upernag-
ssaK tuluit nunane KinersineKar-
mat arnaK Margaret Thatcher
nålagkersuissunut Kutdlerså-
ngorpoK, aitsåvigssuaK tuluit
nunane taimailissoKardlune, må-
nalo tutsiupoK arnamik åma Por-
tugalime nålagkersuissunut Kut-
dlersaKallsassoK.
ambassadøre 49-inik ukiulik
aperinexardlune akuerssisima-
vok nålagkersuissQgatdlartug-
ssane Kutdlersångornigssamut,
ukiamut Kinersinigssap tungå
nut.
taimatut atorfinigtugssaK Ma-
ria de Lurdes Pintassilgo (xulå-
ne åssex) ånorågssiorfigssuar-
me ingeniørinut xutdlersausima-
vok åmale sujornatigut inungnik
isumagingningnlkut ministeriusi-
mavdlune.
4