Atuagagdliutit - 15.12.1982, Blaðsíða 11

»avKutigssiussissora«
agdlagto/c: Otto Sandgreen.

Nigerdlernut angalanivne avKutiga 1942-miusaguanrloK.
Min rejserute til Savigsivik i 1942.
inunerme pissut nalåutagkat ilane
åungasigsungortarput puigordlui-
narneKarsinauvdlutigdlunit. åma-
le ilaKartarput puigorneKarsinåu-
ngitsunik, ukiorpagssuitdlo Kå-
ngiukaluartut pisimassup angni-
kitsunguartainut agdlåt erssencig-
sivdlugit encaimassanik. una ma-
tumuna agdlautiginiagara taimåi-
Pok. 1942-p encåne pisimassu-
vok, erKaivdlugule seKungerå-
ngama suna tamåt taimane pi-
ssok issigilersarpara, — pingårtu-
migdlume uvdlut måko adventi-
nik taineKartut atutilerångata.
OKalugtuariniagara tåuna jut-
dlisiutine ukiormåna sancumer-
sugssane ilångupara, agdlagtausi-
tåmigdle agdlagaungmat utor-
Kaunerussunut agdlagtausitorKa-
mik nuånaringningnerussunut a-
tuagagssångordlugo matumuna i-
långutagssiaråra — avdlamigdlo
KuleKutserdlugo.
ukiaK novembere nångitsume aitsåt-
taima sikujårtigalune sikuvoK, tå-
Ssa Nigerdlernit (Savigsivingmit) Ki-
^Ugsinik tikitOKardlune, angerdlaler-
^ata pileritsariardlunga angalaKatig-
Ssarsivdlungalo ingerdlaKataulerpu-
Savigsivingmut inoKarfingnut-
alo avdlanut suliartordlunga, aitsåt-
?*e taima angalajårtigalunga, tåssa
Jutdlip kingornatigut aitsåt suliartor-
,lnga angalassaraluarama. taimane
k'mugsertigalugo åiparivara Taitsiå-
!j8uaK (sule ajungitsoK tusåmavara,
. barssisajungnarsivoK). Nigerdlernut
'agerdlanivtine ingerdlavdluaKaugut,
'asamuna nunat sinerdlugit sikoneår-
Ssuåkordluta. atausiåinardluta ajor-
^artorsiuleraluarpugut. tåssauna Ig-
'8sok KangaunerussoK agdlangne-
kartarnera mallnardlugo sarssutinar-
d,Ugo Kångerérdlutigo sumik sikup a-
J?rneranik malungnartorsisimanata
''keriatårparput KupaK nerutunermik
'kågagssåungitsoK ilulissamigdlo mi-
k'Ssumik tåssanltOKardlune. ikårsi-
^.aungmavtigo utilerpugut. ingerdlat-
s|aravta sunauvfa åma KiipaK avdla
''kiparput, aitsangungmat tåssunar-
kukavta malugisimångisarput kivdlu-
arsimariarmat — Kångersimatitdlugo
a,tsarsimassoK åma ikågagssaujung-
^aerdlune.
tamånalo pivfigissarpiarput unigfi-
pssarput nunamut KåKivigssaKångi-
åmalo sumutdlunTt såriarfigssa-
kangilagut. avåmut nunaKarane si-
kainarssuvoK. sikulo tamåna nutår-
Ss0game isumangnaitsumik OKautigi-
^karsinåungilaK, — asulo nalerKer-
i'Ugo nunap tungånit anorssålångua-
®rPOK. årdleritujuvdlungalo nangia-
luiugama avdla erKarsautigiungnaer-
^ara tåssa avåmut såvitaussugsså-
"gordluta. avanerssuarmiortavutdle
"UnguamigdlunTt isumakuluteKångit-
alat.
taimåitarnerat taimanikut påserér-
simaleraluarpara. palasiusavdlunga
1938-me tåvunga pigama kingorå-
gagssama Jens Olsenip ilåne OKarfi-
gånga: nalungilara Kavångarnitsat
(kujatåmiut) isumålugtaKissut, måni-
le taimåingitdlat. igpagssånitsiardle
piniartut ilåt Kajartordlune piniaria-
rame sule muluvoK, kisiåne isumålu-
gineKångilaK ujariartorneKarnanilo.
taimaitdlune tikikumårpoK. sunauv-
falume, uvdlut ardlerdlugit mulusi-
mavdlune (Kåinamik) ajorane tiki-
poK. måssåkutdle KanoK-ilernerput?
årdleringinamik, åmame årdleriga-
luaråinilunit KanoK ilioriarfigssaKå-
ngitdluinarame — Kingmitik nerisi-
pait Kamutimigdlo Kåvinut natdla-
kardlutik sinilerdlutik. uvavnile (åma
taimane Savigsiviup niuvertorusia
Lars Ostermann ilaussOK) sinigfig-
ssåungitdluinarpoK. saKissårussårtu-
arpunga Kupardlo tåuna alaitsinåutu-
ardlugo KaKugumita nerukitdliartuli-
sassoK taimalo ikårneK ajornarung-
nåisavdlune. avanerssuarmiortavut-
dlo Kamutimingne årKisimåginarput.
taimaitdlunilume KupaK nerukit-
dliartulerpoK ilagissavutdlo itersarpa-
vut ikårneK ajornarungnaertOK OKar-
figalugit — makiput ikårpugutdlo —
uvavnutdlo iluaKusingitdluinarpunga
ånilångavdlunga encumåinarama.
anorerssuak pitorarpoK
akornutigssarserKingnata Nigerdler-
nisinardluta mardluinångordlunuk a-
ngerdlamut autdlarpugut — adventip
sapåtaisa sujugdliat sujorKuteriara-
luåsavdlugo. angerdlamut apunig-
ssarput nautsorssutigivdluinarparput.
ingerdlavdluarsimavdlutalo tatdlimå-
ngorneK unugkå Igfigsumut pivugut.
ivsaungmat avarKutsisimagaluardlu-
ta tamatumane sermikut ituTnarniar-
pugut Kupausinaussunik avdlanik a-
jornartorsiuteKarumanata. Igfigsu-
mitdlume sermeK atuInariauvoK —
avKUtigigdluinartartoK. tåssanilo er-
Kigsivigdluta unuivugut nerissagssa-
nik mamartunik amigauteKarnata —
auviminiliordluta, nakorsanit misig-
ssorKårneKångitsunik.
arfiningorneK uvdlånguaK maki-
pugut. anigavta åiparma OKautigå si-
la avdlångoriartulersutut itOK nui-
ssersulersimavdlune issikitdlisimav-
dlunilo. niggilisagpatdlo silardlug-
siortugssåusagavta tuaviordluta piki-
lerpugut — sulilume uvdlångussoK
autdlardluta. avKUtigigsorssungmat
Kingmivutdlo pitsaungmata inger-
dlavdluarpugut. kisiåne silardluk åsTt
tikiuterusumersimavdlune malung-
narsilertorpoK sila tåssångåinanga-
jagtumik avdlångornialersoK. aut-
dlatsiåinardluta anoritå tikiutimissår-
talererpoK — orKumukårtugssauv-
dluta. taimaitsiåinaK perseralårtaler-
poK — sunale tamarme ersserKigkat-
dlarpoK. kisiåne Kilak nuisseriartupi-
loKaoK. KåumatigigsorssugaluartOK
nuiarssuarnitdle Kåumat iluaKutau-
jungnaerpoK. taimåitorme ingerdlav-
dluaKaugut aputå sule mångeriar-
mat. taimatut ingerdlavdluåinardluta
sermitånut pivugut. taimailinerme
nunanik issigissagssaKarungnaertar-
poK tamarme serminångortarame.
asulume pissarnertut sermeK åssigTå-
ginavigstivoK sumik ilisarnartorsiv-
figssåungitsoK.
nuiarulugssuit imåinaujungnae-
riartuinartut årime anorerssuaK pito-
rarpoK erngerdlune suna lamarme
issiginiarfigssaujungnaerdlune. ilåni-
kununa orKumut ingerdlavdlune —
tåssa persertorssuarme — ajorneru-
ssartOK. anorip persivdlo orKuissar-
tornerat issiginiarnermut agsut ajo-
KUtaussarpoK — uvagutdlo taimane
taimailivugut. taimaileriaramilo suna
tamarme tårtuinavingorpoK. Kimug-
sernermik ilikartugssåunginama
Kingmeringisåinarsimavunga. Kuja-
nartaKaordle angalaKatigissartagkå-
ka Kingmerigsorssussarmata. King-
mimale taimånagdlo avdlanit Kima-
taugajugtigalutik avdlanaxutigissar-
påt taima silardlugtorssuångortitdlu-
go Kimugsertigissama sujugdliussar-
tup napariaisa saniat kigdlinguat Ki-
magkumajungnaertarmåssuk uvav-
nut Kujanardluinartartumik. åma tai-
mane Kingmika taimailiput.
persoK pikunarnerulcrpoK
silardlugssup — anorerssup, perser-
ssup tårssuvdlo — atåne ingerdlaler-
pugut. åiparissara ingerdlalerpoK u-
vangalo maligtarlnarpara, napariai-
lunTt Kingmikalume ilåne takugssau-
jungnaertartut. kingornanit rnaleru-
ssårdlugo tupigusutigiuarpara. erinit-
såutalerivne unigtOK-una. Kangame
Kujanånguarsse! Kanorme ingerdla-
nivtinik aperiumalersimavara. unig-
kavta anorerssuaK perserssuardlo
sordlule sule såkortuningortut. tai-
mailineranilume aput åma persimit
ilåtigut aKitsuinarssuångorsimagame
agsut ilungersuanarsisimavoK, suka-
lissårungnaivigsimavdluta. unigdlune
sumik OKauseKångilaK, tikikivnile pi-
lerpånga ingerdlanerpul ajorunångit-
sok, tåssa sangmivigssavtinut aju-
ngitsumik torårtugut. Kujanarme!
Kingmivut igdlaersinardlugit aut-
dlai Kigkumangmat soruname akuen-
narpara. kingugdlermik tåunaKalime
anorisiordlutalo perdlugsiulerpugut.
Kilak tamardluinarme nuiarssuaKa-
lermat tårssuaK sualugdluinarpoK.
taimaitdlardlune kingumut unigpoK.
ornigpara aput isigkaminik nivariar-
tarå. nipaitdlunga issiglnarivne OKar-
poK avKuterput ajungitsussårtoK. su-
le Kujanerulerpunga. taimailinerane
unugsimavoK — silardlugsitingika-
luaruvta Umånamut apunigssarput
migssiliornarsisagaluardlune.
uningåinarumångilardle. sermeK
avKutigissarput malungnångingajag-
turnik majoriartuårpoK. ingerdla-
niardluta malugåra anore sule såkor-
tunerulersoK persernerdlo pikunarne-
rulerdlune. kingumut sivisuvdluinar-
tumik misigissavnik ingcrdlasimav-
dluta unigpoK. tikikivne pilerpånga
tåssane uningarKåsavdlune. soruna-
me akueråra. erKarsariåumerpungale
imaKa tåssa aKagumut adventip sa-
påtaisa sujugdliånut tikisinaujung-
naertugut. tamatuminga oKarfigigav -
ne OKåinarpoK imaKa ajornåsångit-
sok. uvangale KularnartOKartitdlui-
narpara — ilame agdlåt isumaliora-
ma avKutåungitsukut tåmartajårdlu-
ta ingerdlassugut.
tåssane sivisumik uningavugut. tå-
ssa sapåtip uvdlångorneranut. Kamu-
tivut napariaisigut tuperdlugit orKui-
simårfigåvut, suarssunersunik ta-
muågssarsiortardluta. nanerutingua-
mik ikitsigaluaråine åsit tupiup er-
fangnerssuata Kamitarå. taimåitor-
dlime orKisimårfigalugb ajtingilaK.
— taimanikume inusugdlunga nånta-
gigtaratdlarama.
tasinguarmiuna
tåssanlmersutdlardluta sordliina ano-
rerssuaK uteriåmissårtalersOK åipari-
ssara piukutsagtalerpoK. soruname
uvanga nålåinarpara. taimaitdlutalu-
me autdlarKigpugut. ingagdlunga
sangmivérutdluinarsimavunga. tupi-
gusutigiartuinarparalo åiparissara
KanoK-ilivdlune påsingnigtartoK o-
Kartardlunilo avKiitigssarput ajoru-
nångitsoK tåmartajårunångitsugut-
dlo. anorerssuaK nåmaumisimaga-
luardlune sule anordleKaoK taimalo
perserdluardlune, tårssuardlo inga-
ssagdluinarpoK. sujulerissara mulina-
garalo unikulårnerulerpoK aputdlo
isigkaminik nivagtortardlugo. ikasik
OKartaraoK avKutigissarput a.iorunå-
(Kup. tugdl. nangisaoK)
ATU AG AGD LIUT1T
11