Atuagagdliutit

Árgangur
Útgáva

Atuagagdliutit - 15.02.1989, Síða 15

Atuagagdliutit - 15.02.1989, Síða 15
NR. 18 1989 ATUAGAGDLIUTIT/GRØNLANDSPOSTEN 15 AG ■ OQALUNNEC i SKRIV DIN MENING TIL AG’S DEBATSIDER Soorlumi silarsuaq aserulillartoq Allattoq Svend Møller, Dansk Journalistforbundimi ilaasortaq As as ara Juuntaaq! Iternerlussimasut oqaat- sinik piulluanngitsumk ani- atitsisaannarput. Taamaat- torli ippassigami iternerlul- lutit oqaaserisimasatit ajunngikkaluassusii. Tu- paallaatigeqaarali taamar- suaq akerlilersorneqarmata inuit ilaannit. Radioaviisimi aviisilior- toq quarsaarsimarpaloqalu- ni (soorlu silarsuaq aserulil- lartoq) tusarliivoq naalak- kersuisunngooq siulittaasu- at aalajangersimasoq ualeru aviisiliortunik katersortitsi- guni kalaallisuinnaq oqa- lunniarluni. Oqaatsit aviisiliortup atu- gai ataasiakkaarlugit eqqaa- manngilakka, kisianni qis- samik tupissimarpalulluni imminullu nalligerpaluillu- ni ima paasisarialimmik nassuiaavoq: Aviisiliortut qallunaat ajattugaasut! Ullup qeqqani radioaviisi- mi oqaaseqaateqartut asaa- sakkaak! Tusagassiortut Peqatigiilliata siulersuisui- sa upissuppaatsit tusagas- siortunik kalaallinik qallu- naanillu assigiinngisitsisuu- nerarlutit paasissutissiisar- nermillu killiliiniarnerarlu- tit. Allaallumi politikerit nuimasut m ar luk »nipiler- soqataalerput«, pilemgu- tiinnavillutillu saassuppaat- sit killilersugaanngitsumik isummanik saqqummiussi- sinnaanermut akerliusumik iliomerarlutit. Peqatigiiffiup uanga ilaa- sortaaffigisama politikerillu ilaasa taama uungaannarti- gisumik qisuariarnerat ta- matumanUu suna siunerta- rineraat paasilluanngilara Allaammi ulloq taanna uali- mut aallartoq telefonikkut ilisimatinneqarpunga nalu- naaqqutaq pingasunut pe- qatigiiflik ilaasortaminik ataatsimiisitsissasoq, »Juuntaanngooq oqaatsini tunuartinngippagit qanoq iliuu seqarnis saq oqaluuse- rineqassammat«. Imaassinnaavoq sianiipa- juttunga. Nunaqarfinngua- mili kalaaliinnavinnik inu- limmi peroriartorsimagama annilaarutigissanngeqaara naalakkersuisutta siulittaa- suat kalaaleq aalajangissap- pat ilaanneeriarluni kalaal- lisuinnaq oqaluttamiarluni. Aammami uanga nammi- neq tusagassiortutut suli- ninni annilaarutigineq ajor- para ornigukkaangama tu- sagassiortunik katersortit- sisunut qallunaatuinnaq oqaluttunut. Apeqqutaasor- mi pingaarnerpaaq tassaa- voq uanga paasinnipalaar- sinnaanersunga... Juuntaaq, taamaattumik ajomartorsiut tassaanngi- laq illit kalaallisuinnaq oqa- lukkumanerit. Ajornartorsi- ut tassaavoq tusagassiortut ilaasa kalaallisut paasisin- naannginnerat. Nalunngilara pisimasumi matumani siunertarinngik- kit paasissutissiisarnermik killilersuinissaq inuilluun- niit qamginik matoorinis- saq. Taamaaliornialissaga- luaruilli peqqaannagu ka- lerrisaarisunut siullemut ilaajumaarpunga. Kisianni- una ilumoorlunga peqqusii- leqiummertunga ippassiga- mi kalaallisuinnaq oqaluk- kumallutit aalajangersima- nerit ajunaarnersuartut pi- neqarmat. Inuit sumiinnerlutik ilisi- magaluamerlugu? Som verden var ved at gå under Af Svend Møller, medlem af Dansk Journalistforbund Kære Jonathan! Morgensure mennesker kommer ofte til at sige noget fordrukken sludder. Men det, du sagde forleden mor- gen, lød egentlig meget for- nuftigt. Og jeg var ret for- bavset over, at du blev imø- degået så kraftigt fra visse kredse. Det var den morgen, da en radioavis-journalist for- kyndte med gru i stemmen (som om verden var ved at gå under), at landsstyrefor- manden havde besluttet at tale kun grønlandsk på et pressemøde kommende ef- termiddag. Jeg husker ikke hvert en- kelt ord, som nyhedstele- grammet bestod af. Men af historien, som blev serveret med en grædefærdig stem- me, der tydeligt blev præget af selvmedlidenhed, forstod man, at der nu var nedlagt forbud mod danske journali- ster! Og sikke et ordkløveri i middags-radioavisen! Ledel- sen af journalisternes lokale fagforening beskyldte dig for diskriminering og for forsøg på at begrænse den frie information. Denne pro- klamation blev bakket op af et par fremtrædende politi- kere, der bombastisk udtal- te, at du gjorde udfald mod ytringsfriheden. Jeg forstod ikke rigtigt, hvad den fagforening, som jeg selv er medlem af, og de to politikere egentligt mente med en så bastant reaktion. Og situationen så for mig helt grotesk ud, da jeg lidt over middag fik en telefo- nisk besked om, at fagfore- ningen holder medlemsmø- de klokken tre »for at drøfte hvilke forholdsregler, man skulle tage, hvis Jonathan ikke trak sin udtalelse tilba- ge«. Det kan være jeg er dum. Men eftersom jeg er opvok- set i en bygd, hvor der ikke var andre end grønlandskta- lende, vil det akldrig choke- re mig, hvis en grønlandsk regeringsleder bestemmer sig til at tale kun grønlandsk en gang imellem. Og det har da ikke en eneste gang cho- keret mig, når jeg som jour- nalist kommet til et presse- møde, hvor værten kun ta- ler dansk Thi hovedspørgs- målet er, om jeg som infor- mationsformidler i det mindste forstår, hvad der bliver sagt... Så, Jonathan, problemet er ikke, at du kun vil tale grønlandsk. Problemet er, at journalister ikke forstår grønlandsk. Jeg er overbevist om, at din hensigt i den omtalte sag hverken var at hindre fri in- formation eller at angribe ytringsfriheden, hvis du fin- der på at gøre det, skal jeg være en af de første til at råbe højt vagt i gevær, jeg blev bare inderlig flov over den mærkelige katastrofea- larm forleden, da du sagde, at du ville kun tale grøn- landsk. Mon folk ved, hvor de be- finder sig? Aggoorak Lynge tunuartaria- qarpoq Allattoq Peter Grønvold Samuelsen, Siu- mut sinnerlugu Nuup kommu- nalbestyrelsea- nut qinigas- sanngortittut sinnerlugit Nuummi initaamiarlutik inuit 1.600 allatsissimaneri- sa nalaani juni 1987, Aggoo- rak Lyngep, Atassut, borg- mesterimut kingoraartaa- nermi nalaani kisimiilluin- narluni suliffeqarfik Hotel Hans Egede kommunep inissiaataanik tallim anik tunisimavaa. Ukiuni kingullerni illo- qarfitsinni inuusuttorpas- suit inissarsiniarlutik ukiorpassuit utaqqisaria- qartarput, allaammi kalaa- leq namminersortoq sulifli- utilik inissaqartinneqann- gitsorluunniit, ullut pinga- sut ingerlanerinnaanni Ho- tel Hans Egede inissianik tallim anik pissarsissunne- qarpoq, utaqqisut allat - nu- naqavissut - tamaasa qu- laallugit! Suli ajorneruvorluunniit Aggooraq Lyngep iliuuseri- simasani kommunalbesty- relsemut isertuussimam- magu ukiumi ataatsimi! Iliuuserineqarsimasoq tammanna Siumut Nuup kommunalbestyrelsemi ilaasortaatitaanit aatsaat nassuiaatigeqquneqarmat pisimasoq saqqummiunne- qarpoq! Pisimasoq inissaminik utaqqisunut 1.600-usunut mitallerneruvoq, taamaat- tumillu Aggooraq Lynge kommunalbestyrelsemi ilaasortaanerminit tunuar- niu teqartariaqarpoq! Hempel skibsmaling Forhandler: Nuuk farvelager ApS Industrivej 9 . Box 295 3900 Nuuk . Telefon 2 33 96 KNR-TV Pingasunngorneq/Onsdag 17.00 Zig-Zag The Sandmen — uddrag af et rockbands optræde på Skanderborg festiva- len. på hovedet i vandet — et portræt af den 15- årige Charlotte Carsten- sen fra AGF, der er dansk og nordisk me- ster i udspring. Hendes mål er Europamester- skaberne i 1989 og OL i 1992. 18.00 Pause 19.30 Sendagsavisen 20.35 Station 13 (5:8) Dansk TV-serie. Lena er godt trær af Erik's til- nærmelser — indtil hun finder ud af, at hans middagsplaner slet ikke gælder hende. 21.05 Sendagens sport 21.50 Guldenburg-arven (12:14) Tysk serie i 14 dele om den gamle, adelige fami- lie von Guldenburg. 12. del: Christina von Gul- denburg går med brask og bram ind i det store arbejde med at redde fa- miliens ære — og penge. Familien Balbeck spiller ikke helt rent — de dra- ger en kendt politiker ind i deres anstrengelser for at udkonkurrere Guldenburg-imperiet. 22.35 Den arabiske arv (2:7) Astronomi og astrologi blev betragtet som vig- tige videnskaber i det arabiske rige i 700-tallet efter Muhammed og is- lams fødsel. Allerede dengang var filosofien al-Biruni inde på, at jor- den drejede rundt om sol 23.00 Torsdagens TV og radio Sisamanngorneq/Torsdag 17.00 17.35 18.00 19.30 20.02 FEMMEREN: Vitek Havehusmordet (2:4). Vitek fortæller historien om en forbrydelse. En mordhistorie i fire afsnit med drama, spor og en retfærdig slutning — men alligevel en krimi- nalhistorie, der er ander- ledes. Den er go’! — programmet, hvor Søren Sætter-Lassen præsenterer go’e bøger fra bibliotekets bug- nende boghylder. Pause TV-avisen Fra TV-foreningen 20.15 Flammetræet i Thika (2:7) Engelsk familieserie. 2. del. Arbejdet på gården skrider hastigt frem. El- speth møder sine nye naboer. Et mord bliver begået på egnen. El- speth ved, hvem morde- ren er, men hun behol- der sin viden for sig selv. 21.10 Tækkemandens krage- træer — hvad det er fortæller tækkemændene Hans og John Jensen, som sammen med medarbej- deren Maie indvier se- erne i hvordan et strå- tag bygges op. 21.30 TV I TV Et quiz program om hvad vi har fælles om i ca. 40 år, nemlig TV. Den tid er forbi nu, for viser noget forskelligt, nu hvor vi har flere ka- naler. Quizdeltagerne er 2x2 generationer, og dommer i denne første udsendelse er Georg Metz. 22.15 Urumpi-ekspressen — en togrejse gennem en del af Kina, forbi bl. a. Den store Mur, Den gule Flod og Gobi- ørkenen. I toget, der er fyldt med mennesker er der livlig aktivitet, snak og tedrikning, og på stationerne undervejs er der et vældigt opbud af handelsfolk, der sælger alt fra mad til billige souvenirs. 22.55 Spy catcher En BBC-reportage efter en bog af Peter Wright. 23.40 Fredagens TV og radio Store vogne |EX4t:iF:d| Døgnvagt minitransport

x

Atuagagdliutit

Beinleiðis leinki

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.