Skírnir

Ukioqatigiit

Skírnir - 01.01.1861, Qupperneq 49

Skírnir - 01.01.1861, Qupperneq 49
Rtissland. FRÉTTIR. 51 veldanna í Pétrsborg, og leiddi þeim fyrir sjónir hörmúngar krist- inna manna í Tyrkjalöndum, og a?) brýn þörf væri ab ráfea þar bót á; þetta mál studdi sendibobi Frakka aS sögn, en hinn enski sagbi, ab Tyrkinn liffei vel og honum væri óhætt. þá datt þetta nibr a& sinni, því þá komu manndrápin í Sýrlandi í opna skjöldu; og er sagt frá því á öbrum stab. í annan staí) hafa Rússar aukib mikib veldi sitt austr allt a& landamærum Kína, og eiga þar verzlun mikla vib Kínverja, fara a& meb fribi, en færast æ meir og meir upp á skaptib. þeir halda sendiherra í Pekíng, og eru manna kunnastir si&um Kínverja, og nú sí&ast í sumar, er fribr var saminn milli Kínverja og Englendínga og Frakka, þá var sendiherra Rússlands stybjandi þessa, Kínverjar beiddu hann a& ganga milli; þab gjörbi hann, en ekki ókeypis, og urbu Kínverjar ab veita Rússum ný verzlunarréttindi, eru nú Rússar nábúar Kínverja ab norban og í landnor&r, og lýtr undir keisara Rússa allt norbrbelti heimsins me& heimskautunum, frá Hvíta-hafi og austr ab Kyrra - hafi, en frá Ishafinu a& nor&an og allt subr undir hálendi Asíu, Mongola og Tartaralönd. A Hvíta-hafi og Kaspiska hafi hafa Rússar byggt flota, og flotinn í Austrsjónum er nú tvö- falt meiri en hann var fyrir ó árum. I Kaukasusfjöllum unnu Rússar Skemil í fyrra, og enn halda þeir fram hernabi sínum þar, allt til þess a& hafa her sinn í æfíngu, og brjóta sér veg inn í Asíu milli Kaspiska og Svartahafsins , koma sí&an Tyrkjanum í opna skjöldu í Litlu-Asíu; á þann hátt komast þeir í samband vib Persa, og eru ])eir þá í nánd vib Indland og andvaragestr Englendinga þar. þa& tálmar þó veldi Rússa, ab lönd þeirra eru geysistór, en strjálbygb, víba ey&imerkr og engin landsbygb, sundrleitar ])jóbir, vegir litlir, og járnbrautir engar í þessu flæmi öllu, nema nú milli höfubborganna þriggja: Warschau, Pétrsborgar og Moskau. Subr ab Svarta-hafi, ebr a& Hvíta-hafi, eru engar járnbrautir. í or&i er nú ab leggja fleiri járnbrautir. Hlutverk Rússlands í mannkynssögunni er a& breiba Nor&rhálfu mentun til si&lausra Austrlanda þjóba. í öllum athöfnum sínum á þann bógínn vinna þeir því mannkyninu hag, og þar er vald þeirra velkomib, en annab mál er um áhrif þeirra vestr á bóginn, þar sem a&rar enn mentabri þjó&ir eru fyrir. Rússakeisari er, sem kunnugt er, konúngr í Polen. þetta ham- 4“
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116

x

Skírnir

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Skírnir
https://timarit.is/publication/59

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.