Eimreiðin


Eimreiðin - 01.01.1928, Qupperneq 27

Eimreiðin - 01.01.1928, Qupperneq 27
ElMRElDIt' VIÐ ÞJOÐVEGINN ®rezka stjórnin sleit sendiherrasambandi við Rússa, og verzl- unarviðskifti féllu að mestu niður um stund. Hom sú stöðvun arr niður bæði á brezkum kaupsýslumönnum og rússneskum, ®nda mun henni nú að mestu af létt, fyrir atbeina beggja Pessara aðila. J haust hélt rússneska ráðstjórnin hátíðlegt tíu ára afmæli Sl11 með mikilli viðhöfn. Fóru aðalhátíðahöldin fram í Moskva, °9 voru þar samankomnir fulltrúar ra. ýmsum löndum. *. Afganistan hafa Rússar náð eiri fótfestu en áður og gert Eng- endingum óleik þar á ýmsan hátt, 11 þeir hafa til skamms tíma ráðið Par mestu. Er búist við tíðindum Paöan að austan. Bretar hafa og átt 10 ýmsa erfiðleika að stríða í Ind- andi, þvj sjálfstæðismeðvitund Ind- eria styrkist óðum. Vilja þeir ráða pa Urn sínum einir án íhlutunar Breta. n margir einlægustu og beztu vel- narar Indverja telja þjóðinni stafa n mesta hætta af að slíta öllu lornmálasambandi við Breta. Svo kr' ^r' ^nrne Besant, hina ó- hof U úrotningu Indlands, sem svo ur verið nefnd. Indverjar eru 300 Joseph Stalin, voldugasti stjórnarmeðlimur í Rússlandi um þessar mundir. vj-ji-, .nciiiu. íuuvci jai ciu ovjvj fl i|?nir að tölu, en skiftast í ótal kynþætti, stéttir og trú- niikið ^r?*ar .í13^3. t>eSar veitt þeim allvíðtæk réttindi, sem vaf ° 6r Þakha dugnaði frú Besant. En það er talið mjög ot; .asain*> að þjóðin sé nógu samhent enn til þess að geta 1 ornað sér ein og óstudd. ^ðrar erjur. * Lithaugalandi og Póllandi hefur gengið á ]0k-v ’ upphlaupum og erjum undanfarið og er ekki strW fí11' L’thaugaland braust undan Rússlandi 1917, og hafa p*Lln vl®urLent það sjálfstætt lýðveldi. Eistland, Lettland ar 'thaugaland verja Rússum aðgang að Eystrasalti. Lithaug- lanH -aS*’ a^ Rússar muni leita út að hafinu og að sjálfstæði rákuSlnf so hætta búin úr þeirri átt. Snemma á árinu 1927 nýia 'naldsmenn í landinu stjórnina frá völdum og mynduðu Slðan S‘10rn ur sínum flokki. Hefur stjórnarstefna Lithauga Fröhh Veri^ 1 anda svartliða. Pólverjar eiga mest gengi sitt alt Um a® þakka, því síðan strfðinu lauk hafa Frakkar gert ga’ Sern 1 . þeirra valdi stendur, til þess að styrkja Pólland Vart Þjóðverjum, en þetta hefur eðlilega skapað óvild og
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136

x

Eimreiðin

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Eimreiðin
https://timarit.is/publication/229

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.