AvangnâmioK - 01.05.1922, Blaðsíða 3

— 35 —
dlatdlo ama umiarssuit anginerit ånaineKartar-
put.
naussorsioK (Magister) Porsild Englandimitu-
mit Cambridge Universitet-imit nalunaerfigineKar-
poK Grønlandip inuisa dmassuisalo itsånit.pissu-
serissanik OKalorKuvdlugo.
Italien-ime kfigssuåkut ikårtarfigssuaK 120
m. takissuseKartoK (Rom-Palamo) Kimugtuitsut
sukasflmik ingerdlassut tåssfina ikårniartitdlugit
ulinerssuarmik percuteKardlune ikårtarfigssuaK
napivoK, Kimugtuitsutdlo kaligtartue Katnutitdlo
kaligait agdlagkanik naligfnarnigdlo peKutinik
usigdlit kfigssuarmut nåkarput, tåukualo inugtait
toKuput atauseK kisime pinane, KamutitdlugoK
kaligaisa ilai ikårtarfigssuarme uninarsimåput.
Amérika Ruslandilo ingmingnut niuveKåtårni-
alerssårput, England, Italien, Sverrige-lo issuar-
niardlugit.
Rusland tinginissartorujugssuarnik mardlung-
nik pisisimavoK „Fiat Fabrik“imit Turin-imit (I-
talien); tåukugoK nerissagssanut agssartfitåuså-
put.
Berlin-ip erKåne linukut igdlorssfip paortitsi-
ssarfiup silatånut Kamutit Motorigdlit unigput, Ka-
mutinilo igssimåput angutit inflsukånginait amer-
dlålugtut, tåssane alapernaerssuissoKarpiaratik ig-
dlorssuaK tåuna kaujaluivåt nalunaerasuartautit-
dlo ungerutigssiartai kivdlordlugit, igdluinarssuti-
mingnigdlo uloriasåruserdlutik paortitsissarfiup
aningauserivigssua tuniuterKUvåt 300,000 Reichs-
inark-inik imalik; tigoréramikulo kinguninguagut
sumukåssusé påsineKångitdlatdlunit.
kungerput nulianilo kalåtdlit nunåt pivdlugo
sulissutigingneKatigingnut takusaissagssavdlutik
piginåussuseKalerput.
tåussuma Kåumatip 31-ne kungivta ånå nag-
dliupoK 70-nik ukioKalerdlune, kungip ilaKutai-
salo tamarmik nagdlidtorsioKatigåt, Norgemit
klinge Haakon ama kungigssaK Olav, Vestergøt-
land-imilo Hertflgip nulia panialo Martha ilåu-
put.
November.
Einar Mikkelsen sujunersuivoK piårtumik Grøn-
landime silåinåkut nalunaerasuartåumut Station-
ertårkussivdlune, taimåitumigdlo peKalerpat Grøn-
landip Danmark anorerssuarnik kingugdlernik pi-
simassunik kalerritagssangmago, nal. aktin. 24-
ångungikatdlartitdlugit.
Danmarkip Grønlandimut nålagaiumåssusia u-
migtormiunit akueriumaneKångilaK.
KristiåniamigoK avise siåmagaussoK Dagbladet
agdlagpoK: NorgemitingoK tupigusutigiungnaer-
småungilåt Danmarkip pfssuserisså Grønland piv-
dlugo, erKaisipaitdlo umigtormiunit orningneKar-
Kårnerminit uk. 1000 Kångersut, amalo Hans Ege-
de umigtormiungmat, Bergeri-imilo niuvertunit
pissatserssugausimassoK. — Norge-miut avisiat
Morgenposten Norgemiup nålagauvfingnik ag-
dlanik misigssuissup (kungip tugdliata) „Rusta“p
OKausianik imalik imåipoK: Rustavdlo kingo-
rårtåta „Ihlen“-ip, Norgemituvdlo Kavdlunånit aut-
dlartitap 1919-me oKaloKatigissutigissait måsså-
kut misigssuissussumit naluneKångitsut unerpai,
taimanigoK Grønlandime niuvernerup kissermåu-
ssap agdlisitaunigssånik perKussissoKångilaK. —
„Ihlen“ nalunaeruteKarpoK: kalåtdlhigoK nunanut
Kavdlunåt nålagkerssuissut nålagåussusiat pivdlu-
go nangmineK Kanermingnik iluaringnissii-
mik OKauseKångilaK, amalo niuverneK kissermåu-
ssai< agdlisiniarneKångitsoK, Norgemiut piniartar-
nerånut aulisartarnerånutdlo ajoKusisinåusangmat.
— måssåkutdlugoK aitsåt uk. måna Juli Kåumat
Danmark nalunaerpoK: „kalåtdlingOK nunåt ta-
marme danskit nålagkersugåinut ilånguneKarér-
poi<“. tåunalo Kåumat Norgeme nålagkersuissut
tamatumunga nangartumik autdlartitsiput.
Frankrig, Belgien, Tysklandilo anorerssuarmik
tikineKarput, Dovermit Calaisiinut tusartarneK
kipititdlugo.
Bolschevikerit nålagkersortaisa tungåinit U-
krain-imiut ilarpagssue pikititsiput.
nålagauvfingnik avdlanik misigssuissup Kav-
dlunåp Grønland pivdlugo pfssuseK imåitumik
påsiniarpå: Grønland tamåt pigiumavdlugo Dan-
markip nålagaujumåssusermik agdlisitsinera piv-
dlugo Norgep tungånit erssitsumik ångigissaKå-
ngitsumigdlo akuerineKarumavoK, nuuap nålag-
kersugaunerata misigssugauneratalo soKutigine-
Karnigssai pfssutigalugit.
tunumut piniariartortflgaluanik takusaiartortup
umiarssuårKap nålagå sarKarmiortårtineKarpoiC