AvangnâmioK - 01.11.1925, Blaðsíða 5

- 93 -
12/u. nunap aningausserissarfia (Nationalbanken)
Kangale ilencugssaKartineKarpoK aningaussaK på-
piala 10 Kr.-lik kultimik 10 Kr.-lingtnik taorser-
neKartitardlugo. sorssungnersstivdle kingorna tai-
mailiorungnaertlneKarpoK, taimåitumigdlo nunat
avdlat Dansk-it aningaussait påpialat kultinik
taorserneKåsaermata nagkåtdlagtipait National-
banken-ivdle kultit erdligiuåinarpai, kisiåne Dan-
markip kigsautigigaluarpå aningaussat påpialat
Kutdlaitdlangnigssåt, tåssa nunanit avdlanit pisi-
niartarnigssaK akisuvatdlasangmat. tamånalo piv-
dlugo aulajangersåuput Nationalbanken-ip påpi-
ala 10 Kr. taorsertåsagå kultinik 8 Kr. 88 Øre-
nik tauva tamatumuna Dollars atauseK naleKaler-
poK 4 Kr. 20 Øre-nik.
igpagssaK Landsting-ip taississunit tamanit
amerdlaneruvdlune Stockholm-ime Gesandt-iusi-
massup Schavenius-ip kingorårtigssåta Stagher-
man Trier-ip Kinigaunera aulajangerpå.
(Kongelige Videnskabernes Selskab) ilisi-
matut peKatiglgsut akimarpaloKalutik savssarna-
vérsåkasigkaluatdlaramik, ajornaKingmat autdlai-
niartarnigssamut inatsisigssanut sujunerstitaussut
agssortordlugit nivdllnarput. inuit såginardlugit.
Svenskit autdlainiarnerme inatsisimikut piniancu-
jungnaerpait tingmiautaussat, Kériait, naujat, Kér-
dlutQt nerdleritdlo Kassertut, taimåitumigdlo pi-
ssariaKåsångilaK tingmissat tamåko nungungaja-
lerérsut Danmarkime ajornångeriarångata piniar-
tåsavdlugit. peKatiglgsut Rigsdagen-imut oKau-
serissaisa kingunerlnginaviångilait tamåko pini-
arneKarKujungnaernigssait.
Schovelin-ip suliarineKarnera. uvdloK aut-
dlartingmat erKartussissoK sujorasårivoK inerte-
rivdlunilo ilungersordlune, ilisimånigtut sujuner-
siugaussutdlo oKarfigalugit, erKartussivingme or-
Katilisagaluarpata. tamatuma kingorna Thorup-
ip Henriques agssortordlugo oKalugpoK ingmi-
nigdlo agssortuinera makitasårnermik taivdlugo.
erKartussissunile atorfigdlip (Henriques) akivå
nalunaerdlune Thorup-ip KanoK iliornera erear-
tussissoKatigingnut ajoKutåinaunerardlugokångu-
sautåinaunerardlugulo.
nunautiligssflp Axel Jarl-ip Universitetet-
imut tuniupå nunamineK 200 Tønder-tut angiti-
gissoK. nunamineK tåuna Tietgens Gaard-iinut
Strolam-imut atasimagaluarpoK Hellerød-ime si-
nimigut ungalflgauvdlune patdlingnavérsagau-
simagaluarpoK ilisimatunutdlo misigssuiniarfig-
ssauneruvdlune.
w/u. Professor Mann Siegbahn, Upsala-mio, ig-
pagssaK pingortitat pissusiånik (Fysik) ilisimå-
ssutse pivdlugo nersornautigssarsivoK. Professor
Siegbahn nauk 29-Inarnik ukioKaraluardlune silar-
ssuarme tusaumassarssuångorérpoK. nersornauti-
givatdlårpå Kfngornerit nalunartut Røntgentstraa-
ler-inik taissat Kalipautaisa pissusé navssårisima-
gamigit. ukiormåna nersornautisiagssaussut 120,
000 Kroniuput.
Svenskit ilisimatortai aulajangersimåput u-
kiormåna atuagkiorneK pivdlugo nersornautisi-
ssoKåsångitsoK.
kungeKarfiup issigingnåriartarfiata Regn-
skabe nagdlingnåinavigsumik kinguneKarput. nauk
issigingnårtitsissarnerme akigssarsiaussartut 25,
000 Kroninik agdlisimagaluartut taimåitOK nå-
kautaussartut 100,000 Kroninik agdleriåinarput
ukiordlo rnåna Millitine anguvdlugo.
Norgeme nunap issigingnårtarfiutå mana
ama OKatdlisångårpoK. kungip tåssunga ikifitigi-
ssartagkane 20,000-tiugaluartut 10,000 Kroninå-
ngorsimangmagit ajorsarnakujungneK akigssarsi-
akingninilo pissutigalugit kungikormiut oKatdli-
saoKaut, nunavngoK issigingnåriartarfiutå iserneK
ajungajangmåssuk sarssuatitsivitdle iluarineruv-
dlugit, avlsit-åsit kungikormiut sarssuatitsiviliar-
nere Kavsiussut kiserérsimavait taimane Svenskit
kungikormiut ilait Oslomlmata.
uvdlume franskit ereumltsunik nutaussu-
nigdlo atissagssaliortartuata Poul Poeiet-ip Kø-
benhavn-ime tikerårnera malungniusimåKaoK. ar-
nat tatdlimat ilagisimagamigit atissagssiaminik
atisititdlugit Kimerdltigarititagssane. kungip nu-
lia igdloKarfiuvdlo akimanertaisa arnartait orni-
guniarput. Poeiet SverigemukarniarpoK sule. avi-
sit-åsit sarKiimersitsineK tamåna erKumftsuliarpa-
lugtivitdlugo oKatdlisigåt.
16/it. Rigsdagen uvdlume Krone pivdlugo OKat-
dligtorujugssuput. politikerit peKatigigssartut ta-
marmik ingmikortiterput, sosialistit talerpigdlit-
dlo (Højreinænd) ilailuisa Krone åssigigsumik
naleKartoK isumaginerugaluarpåt. Radikalet (per-