AvangnâmioK - 01.11.1925, Blaðsíða 6

94 —
Kigsårtut) sujunersutigåt Shilling Krone, tåssa
kflltinik naleKartikåne tuluit Shilling-iatut isassoK
såmerdlitdle avdlångujuinerit(De venstre modera-
te) pilersåruteKarpiaratik utarKinartutut ineruput.
OKatdlingnerat agdliartuinåsagunarpoK.
Schovelin-ip suliarineKarnera erKartussissut
atautsimlnigssane tugdlerne avdlaussumik pissu-
seKaltsaoK magpersigkat imåkut sorssungneK
pivdlugo isumånaersissutit agdlangneKartarfé er-
Kartussissut aulajanglnerata kingornatigut sareu-
merneKåsagunarmata. taimailivdlune erKartussi-
ssutigineKartdgaluaK atarKinarssutsimik ajortit-
sinerujungnaerdlune — tamåna pivdlugo Thorup-
ip Schovelin sassusimagaluarmago-Thøgersen-
ip suliarineKarsimaneranut emartussissunit ang-
nernit erKartuneKarérsimagaluartunut nangissuti-
nguinåsaoK. tamåna pisimassoK erKartussissut
akornåne tupigissagssatut itineKarpoK.
nunap nangmineK plnik sarKumersitsivig-
ssamut katersugkal Millifine angusimalerpåt,
800,000 Kronit namarKutigissait 200,000 Kr.
Carlsberg-ip aningaussautainit tiiniuneKartug-
ssat Kularnarungnaermata.
issigingnårtarfiup nålagåta Bjørnson-ip Kø-
benhavn-imut tikerårneranut ama patsisautine-
KarpoK issigingnårtarfit Oslo-me København-imilo
issigingnågagssartaisa taortigingneKarnigssånut
pilersårnermut. København-igdK tikerårneKarniar-
poK norgemiut issigingnårtitsissartut pitdlaming
nersainit, OslomutdlugoK tikerårniarput Dan-
mark-ime kungeKarfiup issigingnårtarfiane Kitig-
tartut Russit Kitigtartuat Fokina unukut Kitigtug-
ssaK ilagalugo.
Tuluit pujortulianut „Dronning Maud“-imut
ilauvdlune igpagssaK Esbjerg-imut tikiupoK ilau-
ssok William Joh'nson-imik atilik. Danmark-ime
imernavérsårtut pingårnersapåjue niuvfiordlutik
tikiutingikatdlarmata ilaussut avdlat nalusimaga-
luarpåt Johnson nangmineK tåssaussoK umiar-
ssuit „PussyfotMnguat (puissaiutinguat) Danmark
panertikiartordlugo tikiutoK. OKaloKatigineKara-
tne tusarniaivfigineKardlune nalunaersimavoKne-
riuteKardluardlune.
Angmagssalingme perdlugssuaK. silasiut
741,4 . issisiut l'ssimut 2.
Nungme uvdlume silagik, avangnajanguaK
atdlårKik.
(nangikumårput).
TusardliussaK.
(nangitat-)
AAanermiut tunårtariusåraluaravtigik Augpi-
lagtup avangnånguatigut anorå - artulerdlugo ta-
lerpigdlerimåravtigo ulimflmik kangimukåtiteru-
sårpugut. Usugtalik Satuarssunguitdlo åma siv-
gutnaKågut (kipusdinaKågut). tåssalo Kåumat nui-
ssok Satuarssuit nåmagtorniaraluåsavdlugit; ki-
salo pilordluta Karra agsungeKårput. — uvanga
nalunginavko kujatdlerssflp karrata alånguane
ikardlflssarssflp tunua tulavfigigsusassoK sarKå-
tigut pulaniaraluarmigavta ama anorå artorujar-
put. ilame ipoKatiginiagkagut nukigdlåramik a-
mame umiaK oKimåinermut. ajornaKingmat alå-
nguatigut uiåinardlugo kangilernatigut misiligka-
luaravtigo ama nerukigdlune, Kårtuinaugamilo
ulorianardlune. alånguatigut siniatdlariardlugo ka-
ngilernane kangerdluk orningniaraluaravtigo å-
ma anorå artorujarput. Ole pilerpOK: „auna pu-
' lavfiusinaussoK". taima misigsorsinardlugo tu-
ngånut iporiardluta ipune iparautigalugo suju-
mut pinasuariardlune siniutiatdlariarmago tasl-
ngortaussånguamut pulavugut, ila Kujanåssusia 1
uvfa Katångutinguarput Dåvikutdlo paniat, Su-
luvdlo najå Kiorérsimagaluartut. ivnårssussångup
sånut orKuInartut" Ole aulavdluartorujugssuaK u-
vanga upatika OKimåinermut nukigdlårsimaKiga-
malo uperKajartuinauvunga; ikiukumaKigamalo
kamigdlartinarpunga alerslkalo sivgorsinardlugit
ulitdiugit atemigpåka, nikueriaramalo OKiliatdlag-
simaKaut. taimåitoK Kanoruna ileriarama tåsså-
ngåinaK Kiåimiutigalugo uligtuinångorpunga. ta-
måna Olip påsigamiuk tikitdlunga oKarfigånga,
agsut uvavnut nåkajasugdlune; Gutivjdlo KanoK
perKusissarnera OKaluserilerdlugo. nagdligiumer-
dlugo OKarfigåra KanoK-itugssaK tåssaussarmat
neriugtungalo inulingmut kingulinguavtinutdlo ti-