AvangnâmioK - 01.09.1927, Blaðsíða 5
— 100
Karl Davidsen-imut akissut.
AtuarneK ih'kåsavdlugo pissarialigssuar-
mik“ agdlagtup sujunertå agsut nuå-
// narisimagaluarpara, pissusiussartoK er-
Kordluardlugo agdlagsimangmat. uvagume ka-
låtdlit atuagkat tugsiutitdlunit akigssåinik erdli-
llnardluta, nauk ilane akigsså Kångertartukasiu-
galuardlugo avdlamut atutsiarumanermit pisia-
rineK sapilinartarsimagavtigik. tåunale erKartor-
niånginavko ivdlit Karl Davidsen OKausigssaKar-
figilåginardlavkit agdlautigissat tåuna pivdlugo.
agdlautigigagkit ajoKérKat soraernigssåt kig-
sautigalugo sulineratdlo ima amigartigissutit-
dlugo. Kulångilanga Kavslt oKausigssaKarfigiumå-
ssagaluaråtit, månale uvangåtaoK tamatuma tu-
ngånut isumanga nalunaernialerpara sapingissav-
nik nålissarniaraluåsavdlugo.
ivdlit K. Davidsen oKarputit: „ajoKérKat sorae-
runik tamanik ajunginerpåjusassoK". tamatumu-
nalo sujunertarissat Kujasuinermik sorKusåiner-
migdlo ilaKarpoK, kalåleKatititdlo ajungitsumik
ilitsersordlugit agdlagsagaluaravit, taimåitoK ajo-
Kersornerdlugpatit sujuniut norKårutorfine noKing-
niardlugitdlusoK. ajoKinut issiginingnerat
ajungitsoK ajoKuserniardlugo sfijung-
naertiniardlugulo. naggatånilo atsiulerfingne o-
Kautsit akerdlilingårdlugo måna: „tåssauvunga
asimioKarférånguanik nuånarinigtoK". asimioKar-
férånguanigdlo nuånarinigkuvit måna påsiniaruk :
asimioKarfinguvii atåsagpata sule ama ajoKérKat
atassariaKangårput, asimioKarférånguime ajoKinik
angnernik tunineKarsinåungingmata sule taima
„ajoKit" amigartigigatdlartitdlugit.
ivdlitdle K. Davidsen „ajoKit“ piumassamingnik
atassutipatit OKardlutitdlo: taigflt „ajoKe“ „perro-
rutigInaramiko“ isumaliusångilatit „ajoKit“ nang-
mingneK piumassamingnik atorfik tamåna åtavi-
gissaråt sulissugssautitaunertigdlo nåpertordlu-
go ilagingnut autdlartitaussarmata Ivangkilio
inungnut OKalutigisavdlugo siaruarni-
åsavdlugulo. tamånalo suliaK inuit nangming-
neK agdlisiniagagssåt pigiliirniagagssåtdlo. tai-
måitumik „ajoKérKat" iluane oKautsit uko Kag-
fartuåinarilit: „ivangkilio itorutigingilara
inungnut tåukuninga pigiliuneKarKUv-
dlugo agdlisineKarKuvdlugulo".
åmåtaoK „ajoKérKat" mérKanik iliniartitsinerat
suvdlugeKigagko OKardlutitdlo'ima: „måssa ilaisa
atuartitame nautsorssugait nautsorssorKingneK na-
lulerait". taimalo oKaravit Kularigaluarpara atu-
artitsissup atuartitame nautsorssugait nalusinau-
gait, kisiåne åma neriugpunga taimåitoKarsinau-
ssok måna pivdlugo: atuartitsissoK piginåussu-
sikitdlune piginåussutse tamåkerdlugo iliniartitsi-
simåpat oKausilo puiuvikernardlutik, tauva atu-
artitaminik KångigaisinauvoK taimåitordle Kutsa-
viglnarniariuk sulinera kinguneKarsimangmat.
månale påsisavat mérKat iliniartitaunerat sut-
dlugeKigagko angajorKåt Kitornamik sujumukar-
nigssanik sOKutigisaKångitsut mérait ajoKersoru-
minaitsorujngssuput ilikartiniåsavdlugitdlo piu-
minaeKalutik, tamånalo pivdlugo „ajoKit" suli-
nerat sutdlugineKartarpoK.
naggatåtigutdlo ima OKarfiginardlavkit: „ajo-
Kit" pivdlugit agdlåsagångavse puiortarasiuk må-
na: ilivse tåukutaoK suleKatigalugit igdlersortå-
sagavsigik timikut anersåkutdlo.
Isak Siegstad.
Nunavtme kg-t gram-itdlo ator-
neKarnere.
KjuleKutaK tåuna oKautigisavdlugo agdlau-
tigisavdlugulunit tåssauginaraluarpoK ug-
tfllit tamåko ajungineråsavdlugit; flgtutit
sujugdlit atugkat erKarsautigalugit manåkut ator-
tunit pitsaunerungeKingmata påsissavut nåpertor-
dlugit. ajunginerusagaluartordlo uvavnit påsissa-
Karnerussut tamatuma tungågut oKauseKatsiåsag-
pata; uvangale kisigkungnaerdlunga mana oKau-
seKarfigitsiarniarpara nauk amigaraluartunik.
nunavtine kilo-t gram-itdlo atorneKarnere isor-
narpatdlangeKaut tamavtinut, kisiånile niånåkut
atignerussumik Kiviarniarpara pisiniartut akunag-
tungitsunik pisiniariartortalernigssåt.
isumaKaraluarama flgtutit tamåko atugauler-