AvangnâmioK - 01.11.1931, Blaðsíða 3

— 83
sånavigssaussariaKartoK, taimåikunilume sordlo
agdlarérsunga, tauva ama Kitigfiginiaråine avdla-
mutdlunit atorniaråine ajornåsångilaK.
erKairpassariaKartåinarpoK silatunerussartoK su-
liagssaK pingitstigagssausoringisaK atausinaK
namagserKårdlugo.
tåssa OKarsimångilanga kinalunit pikataussoK
isumaliortuåinarpungale akissutiga imaitdluinar-
toK piniutigssanik ajungitsunik igdluliutigssa-
nigdlo pitsaussunik peKaleriartornigssaK sujumu-
kartiniariaKartoK, piniarniainerume igdluliorniar-
neruvdlo sujumukarnigssåt isumaliutiginerussa-
riaKarparput nuna sujumukartiniardlugo.
Ph. Rosendahl.
Oisko Grønlandimit tusagagssanik usivoK.
nunatnik åssilioriartortut, Atlanlikut tingmissartor-
nermik ilisimassaKartut, inuit kalåtdlit Kåumarsa-
gaunerat, Asiame Kuvdlugissap Kernertup pissusi-
ata nalunartup navssårineKarnera.
Disko tikingmat åsit niuvfioriarpagssuit tikit-
dluarKussiartorput nuånårdlutik. nålagkersuivfiani-
pOK kaptam Hansen ingerdlavdluaKalune tikiå-
rame tugdlfisimårunaKalune KungujulårtoK.
umiarssuarmut ikåjorartut ilait tåssåuput gene-
ralauditør Piirchel, professor Knud Berlin, grøn-
landsk handel ivdlo pissortai, ama professor N.
E. Nørlund, tåussuma geodætit (såkuttit) niuv-
fioriarsitnavai Gabel-Jørgensen-imit sujulerssorte-
Kardlutik nunamik åssilioriartortut upernåK tamåt
sinerissame kitdlerme.
nåpitaK sujugdleK tåssa professor Ellinger.
Grønlandimit tikiutartutut avdlatut inflgtåtdlagsi-
mavoK, OKaluasårdlunilo silamik alianåinerauv-
dlune, nutaussumigdlo pingårtumik alapernåussa-
Karsimavdlune nunamik ingerdlatsinerup tungå-
tigut.
aKaguane professor Talbitzer nåpitdlugo a-
peråt, suna avalåussarinasualugo. akivoic sujor-
natut angalavunga kalåtdlisut 2-nik atuagkioriar-
tordlunga seminariame atugagssanik. Junip aut-
dlarKautåne autdlarpunga inatsissartut autdlaKa-
tigalugit.
— tåuko atuagkat sut imarait? — atausen eri-
narssfltinik imaKarpoK kalåtdlit nagdliutorsiorner-
me atortagåinik, sordlo Ingerutit, sujugdlit iler-
Kue Kanorilifltaitdlo pårineKarKuvdlugit. atuagkat-
dlo åipai Kåumarsagaunerup agdliartfltigssånik
imaKartugssåuput, nakorsavdlo P. Børresen-ip na-
Kitertitugssåusavai.--------
tingmissartornigssamut pissutsit ajornaKute-
Karnerat.
Atlantikut tingmissartortartup tyskip von Gro-
nau-ip tingmissartornigssamut ilisimassaKartut i-
lagissai ama uteriardlutik ilåuput.
Atlantikut tingmissartornigssaK pivdlugo KartoK
isumaKarsoralugit silasiortOK dr. Baumann aperi-
neKarame akivoic tingmissartumik sermeK napi-
nardlugo tingmivdlune mingniarneK ajornarsima-
vok. ajornånginerugunarpordle tingmissartumik
sinerissame kitdlerme migtiåinardlune Island-imut
Canada-mutdlunit tingmissartorniaråine. kisiåne
sinerissame kitdlerme silap pissusia ajornaKute-
KartuåinarpoK sualungmik Nungme avdlångorar-
tuåinarame åssigingei<issumik, sule isumaliutigi-
nago pujoK sarKumertarame. sumik nalinginar-
mik pemuteKardlune migfigssaujungnartoKarunå-
ngilaK. tingmissartortup iluamérnigssane kisiat
tatigtnartariaKarpå .... taimåitumigdlo kujatå’
tungånltut nautsorssutigiungnaerpavut. —
ukiirkut Grønlandikordlune tingmissartorneK a-
jornarpa? — ajornardluinångilaK, kisiåne Kåuma-
tit tingmissartorfiusinaussut ukuinåuput: Maj,
Juni, Juli, August, September.
Grønlandime tingmissartorneK KuiarnarsimångilaK.
avdla tingmissartornermik ilisimassaKartoK sø-
minemister Petersen navsuiaivoK:
tinginissartortarfigssausinaussunik misigssui-
vunga Ivigtunit Upernivik tikitdlugo, åma von
Gronau ilagalugo tingmissartoKatigåra.
pissutsit KanoK igaigit?
påsisimassara nåpertordlugo Evrilpamit Améri-
kamu,t Grønlandikordlune tingmissartorneK agsut
ajornaKuteKartåsanasoråra. Grønlandimile tingmi-
ssartorneK ajornartoKångitdluinarpoK, Nuk K’e-
Kertarssuardlo piukunartoKarput tåukunanilo ra-
dioKarmat.
ilisimassagssarsioriiermut tingmissartut iluaKU-
tausinåungitdlat?
någgalunit, sinerissamut taima isorartutigissu-